| Publicerad 1999 | Lämna synpunkter |
SWING sωiŋ4 l. sviŋ4, sbst.2, l. med mer l. mindre genuint eng. uttal, l. SVING sviŋ4, sbst.3, r., best. -en.
om en i sht c. 1930—45 dominerande, ofta av storband framförd typ av jazz l. jazzpräglad musik som karakteriseras av svängande rytm (o. gungande rörelse) o. relativt korta solistiska inslag o. improvisationer; äv. dels om dans till sådan musik, dels om själva rytmen. Orkesterjourn. 1934, nr 5, s. 1. För dem, som inte förstå bättre, kan det tyckas som om orkestern spelade swing. Estrad 1940, nr 6, s. 10. Swing är lika med perfekt jazzrytm. Därs. 1941, nr 3, s. 13. Tacka vet jag den gamla hederliga swingen, som vi dansade, när jag var ung! Det var en vacker och stilfull dans det! Lindgren BrittMari 34 (1944). Mezzrow o. Wolfe Dans 167 (1953).
-BETONAD, p. adj. Alla tre melodierna tycks vara lika populära bland swing- såväl som de mera sweetbetonade orkestrarna. Orkesterjourn. 1936, nr 7, s. 8. —
-DROTTNING. Billie Holliday, den svarta swing-drottningen från Amerika, känd från Teddy Wilsons skivor. Orkesterjourn. 1936, nr 4, s. 11. —
-MUSIK. 3NF 22: 843 (1936). —
-ORKESTER. jfr -band, -ensemble, -kvartett. Orkesterjourn. 1935, nr 9, s. 2. Benny Goodman, som leder Amerikas populäraste swingorkester. Estrad 1940, nr 8, Omsl. 1. —
-PIANIST. Earl Hines .. var under många år den absolut dominerande swingpianisten i världen. Orkesterjourn. 1936, nr 4, s. 14. —
-PJATT. (i sht om förh. på 1940-talet) ss. (urspr. nedsättande) beteckning för en ung swingentusiast med kontroversiellt (utmanande) klädmode (bestående av bl. a. bredbrättad hatt med låg kulle, stor, rutig kavaj, smala o. för korta byxor). I tätklungan (i en namntävling anordnad av Kar de Mumma (E. Zetterström)) ligga f. n. ”Swingschas”, ”Ruskprick”, ”Babsgosse” och ”Swingpjatt”. SvD 6 ⁄ 5 1941, s. 10. ”Swingpjattar” och ”nalensnajdare”. Estrad 1941, nr 10, s. 3. Skildringen var livfull och åskådlig på det målande språk, som är swingpjatten eget. SvD 18 ⁄ 4 1944, s. 5. Några swingpjattar i stora hattar och långa sladdriga kavajer gick förbi. Fogelström FörvStad 248 (1966).
-mamma. DN 4 ⁄ 10 1941, s. 13.
-PJATTA. [avledn. av -pjatt] (numera bl. tillf., nedsättande) kvinnlig swingpjatt. SDS 23 ⁄ 11 1942, s. 10. —
-SKIVA. grammofonskiva med swingmusik. De swingskivor, som hittills utgetts i Sverige. Orkesterjourn. 1937, nr 1, s. 6. —
-STIL, sbst.2 (sbst.1 se sp. 15179). Tenoristen, som spelar i tämligen god swingstil tycks .. ha vissa möjligheter att bli riktigt bra. Estrad 1954, nr 7, s. 4. —
-VOKALIST. Orkesterjourn. 1936, nr 6, s. 15.
SWINGIG, adj. (numera mindre br.) som spelas i swingstil. Orkesterjourn. 1935, nr 4, s. 12 (om ackompanjemang). Estrad 1953, nr 1, s. 10 (om musik). Därs. 1954, nr 12, s. 11 (om jazz).
Spalt S 15179 band 32, 1999