| Publicerad 1999 | Lämna synpunkter |
SVÅGERSKAP svå3ger~ska2p, n. (G1R 2: 100 (1525) osv.) ((†) r. l. m. l. f. UUKonsP 10: 103 (1673: swågerskapen, sg. best. gen.), Cannelin (1921)); best. -et (resp. -en); pl. = (Sahlstedt (1757), Östergren (1951; angivet ss. sällsynt)). ((†) -er Chesnecopherus Skäl Ff 3 b (1607), Weste (1807))
1) svågerlag (se d. o. 1). G1R 2: 100 (1525). Swågerskap räknas emellan mannen och hustruns slächt, och emellan hustrun och mannens slächt; men ej mellan begges theras slächt inbördes. GB 2: 8 (Lag 1734). Det enda jag finner litet löjligt är Grafströms inväljande, om jag icke viste, att i vitterheten, när den behandlas som Statens, befordringar ske efter svågerskap och annan skyldskap. Almqvist Brev 144 (1839). Jag N. N. lovar och försäkrar .. att jag vill och skall .. i alla domar rätt göra .. aldrig lag vränga eller orätt främja för släktskap, svågerskap, vänskap. SFS 1942, s. 1724. SvOrdb. (1986).
2) (†) i oeg. anv. av 1, = SVÅGER-LAG 2. Vissa yrken stodo i ”svågerskap” med hvarandra. I Sverige voro garfvare och kopparslagare ”svågrar”. Förbundet 1907, nr 1, s. 4. — särsk. = SVÅGER-LAG 2 b. Meurman (1847; i fråga om växters släktskap).
3) (†) = SVÅGER-LAG 3. Till Måltiden åth Swågerskapet och dhe som båro. 2 faat Öhl. BoupptSthm 1667, s. 501, Bil. Osämia och oenigheet, hwar uti någor af bitterhet och ifwer framgent lefwer med sin ächta Maka, Swågerskap och grannar. Abrahamsson 16 (1726). Ty Grefven har .. (i Mexico) stort svågerskap, och äfven sjelf studerat där i 6 år. Loefling Resa 108 (1754).
-GRAD. (†) grad (se grad, sbst.1 3 f) av svågerskap. Schmedeman Just. 1330 (1692). SynodA 292 (1721). —
-LED. (†)
2) jfr led, sbst.1 10 c, o. svågerlags-led. Abrahamsson 269 (1726). BtRiksdP 1872, I. 1: nr 8, s. 5. —
-SPJÄLL. (†) kränkning av svågerskap gm samlag i förbjudna led; jfr -brott o. svågerlags-brott. VDP 1653, s. 464. Abrahamsson 269 (1726).
Spalt S 15239 band 32, 1999