| Publicerad 2000 | Lämna synpunkter |
SYNODAL syn1oda4l l. -ωd-, adj. o. sbst.; ss. adj. med adv. -T; ss. sbst. r. l. m.; best. -en; pl. -er.
I. ss. adj. relig. som tillhör l. avser l. utgår från l. äger rum vid l. styrs av en synod (se d. o. 1); äv. använt ss. ssgsform till SYNOD 1; jfr SYNODALISK. Många biskopliga föreskrifter och synodala påminnelser. Wahlfisk KatUnd. 119 (1889). (Augustanasynodens) författning .. har under intryck av andra amerikanska kyrkobildningar blivit den synodala frikyrkans. Brilioth SvKyrkKunsk. 424 (1933). Synodala disputationer. Andersson MusSÅbo 133 (1940). SvOrdb. (1986).
II. ss. sbst. (†) synodalmöte, synod; äv.: medlem av synod. At ingen Synodal blifvit hållen sedan åhr 1709. HA 9: 51 (1773). Stadgar funnos (i Linköping) för det som af synodalerne borde iakttagas. Reuterdahl SKH II. 2: 630 (1850). —
1) (†) akt (se akt, sbst.1 I 3) som försiggår vid l. inom en synod. At uteblifwandet ifrån det mig ålagde officii fullgiörande wid instundande Synodal-Act, höggunstigast uhrsächtas. VDAkt. 1760, nr 317.
2) akt (se akt, sbst.1 II b) som tillhör l. avser l. rör en synod. Prästmöteshandlingar eller synodalakter. SFS 1903, nr 56, s. 14. Norrländska kyrkostadgar och synodalakter. KyrkohÅ 1961, s. 350. —
-AVHANDLING~020. (förr) avhandling (se d. o. 5 a) som framlades o. behandlades vid en synod samt var författad av dess preses; jfr -disputation, -dissertation. Till de första synoderna författade biskopen själf synodalafhandlingen. Lundström LPGothus 1—2: 175 (1893). SvUppslB 112 (1935). —
-BESLUT. av l. vid synod fattat beslut (se d. o. II 1); jfr -resolution, -slut, -överenskommelse. Reuterdahl SKH II. 2: 321 (1850). —
-BREV. (förr) brev (se d. o. 1) från synod (innehållande meddelande om synodalbeslut o. d.); jfr -cirkulär, -dekret. De beslut, som antogos wid de särskilda provinsmötena, meddelades genom så kallade synodalbref åt alla biskopliga kyrkor. LfF 1854, s. 7. Reuterdahl SKH III. 2: 175 (1863). —
-DISPUTATION. (förr) disputation (se d. o. 3) hållen inför synod; ofta konkret: synodalavhandling (jfr disputation 4); jfr -dissertation. HA 9: 51 (1773). Redan 1593 förekom synodaldisputation i Upsala. KyrkohÅ 1902, s. 96. Tio synodaldisputationer af .. (biskop I. Rothovius) finnas .. utgifna. 2NF 23: 1003 (1915). —
-FÖRENING. (†) konkret: aktstycke innehållande synodalbeslut o. d.; jfr förening 3. HA 9: 50 (1773). —
-FÖRFATTNING. [jfr t. synodalverfassung] teol. kyrklig organisationsform där den lagstiftande o. kontrollerande makten utövas av valda ombud (vid synoder; jfr författning 5); äv. om författning (se d. o. 6) rörande sådan organisationsform. Om hans Synodal-Författningar .. har man talt tilförne. Lagerbring 1Hist. 11: 776 (1773). Kyrkomötets framställning om utredning och förslag till synodalförfattning för svenska kyrkan. 2NF 37: 1173 (1925). —
-FÖRSAMLING. [jfr t. synodalversammlung] (förr) församling (se d. o. 2 a) av personer samlade till l. utgörande en synod, synod. SvAlm. 1891, s. 51. —
-HUS. (synodal- 1695—1902. synodals- 1663—1695) (förr) hus (se d. o. 7) tillhörigt synod l. använt för synodalmöten o. d. HärnösDP 1695, s. 375. Hernösands stads kyrka och stiftets synodalhus. BtRiksdP 1902, 8Hufvudtit. s. 38.
Ssg (förr): synodalhus-spannmålspenningar, pl. för synodalhus avsedda pengar utgörande ersättningar för försåld spannmål. Af dhem som ännu innehafwa af Synodals huus spanmåhls penningarne för dhe åhren som the hafwa warett Rectores Gymnasij, och hafft den spanmåhlen under händerna. HärnösDP 1663, s. 35. Därs. 1695, s. 404. —
-KYRKA. kyrka (se d. o. 4) som har synodalförfattning. (Fredrika Bremers) ideal var en kyrka som styrde sig själv — ungefär så som en presbyteriansk synodalkyrka gör. IllSvLittH 3: 402 (1956). —
-LAG. (förr) om var o. en av de två avdelningar vari Härnösands stifts prästerskap var delat 1696—1904 (jfr lag, sbst.3 14 c); äv. om sammanträde med sådan avdelning (jfr -möte). Hernösands Stifts Norra Synodal-lag, som under instundande Augusti månad kommer att hållas i Piteå. KyrkohÅ 1912, MoA. s. 160 (1858). Därs. 1912, s. 129. —
-MÖTE. möte (se d. o. 5) med synod, synod; jfr -sammankomst. Wid 1763 års Synodal Möte. Wallquist EcclSaml. 1—4: 113 (1787). Brilioth SvKyrkKunsk. 1946, s. 364 (om förh. i Finl.). —
-ORATION. (förr) inför l. vid synod hållen oration. En Synodal Oration på Latin. Alopæus BorgåGymn. 509 (1816); möjl. icke ssg. —
-ORDNING. (förr) ordning (se d. o. 3 b) gällande för synod. För Upsala stift war af erkebiskop Nils Allesson ett slags synodalordning påbjuden med afseende på det stora stiftets olika delar. Reuterdahl SKH II. 2: 629 (1850). Ändrande af kyrkoförsamlings- och synodalordningen. Motion i 1 kam. 1911, nr 1, s. 19. —
-PREDIKAN. (numera bl. i skildring av ä. förh.) predikan hållen inför l. vid en synod. 1702 .. förehölts honom .. det han i sin synodalpredikan ej observerat wederbörlig flijt. Cavallin Herdam. 4: 407 (cit. fr. 1702). —
-RESOLUTION. (†) resolution (se d. o. 4 a) fattad av en synod; jfr -beslut. Effter Consistorii Synodal resolution. HärnösDP 1694, s. 300. —
-RÅD. (om ä. utländska förh.) råd (se råd, sbst.3 22) inom en synod. (Augustanasynodens) styrelse utgöres af synodalrådet. Beckman Amer. 1: 127 (1883). Motion i 1 kam. 1911, nr 1, s. 19 (om förh. i Tyskl.). —
-RÄTT. (om ä. utländska förh.) rätt (se rätt, sbst.2 3) som utövade jurisdiktionen inom en synods område (t. ex. ett stift); jfr send, sbst.1 En egen disciplinar-anstalt woro Synodal-rät-terna, andliga criminal-rätter, hwilka Biskopen i egen person eller genom sin Archidiaconus höll en gång om året i hwarje ort af sitt stift. Rydberg (o. Tegnér) Engelhardt 2: 22 (1835). —
-SLUT. (synodal- 1694. synodals- 1694) (†) synodalbeslut; anträffat bl. om beslut fattat av konsistorium (se d. o. 1). HärnösDP 1694, s. 215. —
-STADGA. (synodal- 1850 osv. synodals- 1922) (förr) stadga (se stadga, sbst.2 1 b) gällande för synod. Synodal- och biskopsstadgarne. Reuterdahl SKH II. 2: 641 (1850). Medeltida svenska synodalstadgar .. föreskriva uttryckligen att namnen på kyrkornas donatorer .. skola uppskrivas i bok och uppläsas efter slutad predikan. Rig 1922, s. 62. Bevarade synodalstadgar vittnar om (biskop) Nikolaus kraftfulla stiftsstyrelse. Tigerstedt IllSvLittH 1: 196 (1955). (Biskop) Hemmings synodalstadgar. KyrkohÅ 1961, s. 296. —
-STATUT. kyrkohist. i pl.: statuter (se statut 1 b) utfärdade av stiftssynod. Rig 1922, s. 69. KyrkohÅ 1960, s. 272. —
-SYSTEM. Förslag till ny, på basis af det förenade konsistorial- och synodalsystemet hvilande författning för svenska evangelisk-lutherska statskyrkan. Motion i 1 kam. 1911, nr 1, s. 11 (cit. fr. 1908). Synodalsystemet i alla dess former. Reuterskiöld Grundlag. 757 (1926). —
-TES. (förr) tes framställd vid synodaldisputation. (Biskop Rothovius’) synodal-teser och predikningar .. utvisa icke synnerligen djup lärdom. Schybergson FinlH 1: 415 (1887). Ärkebiskopens önskan, att synodalteserna skulle i god tid före prästmötet utsändas i stiftet. Lundström LPGothus 3: 59 (1898). —
-VITTNE. (förr) lägre prästman som åtföljde deltagare i synod. Den 30 Juni skulle hvar prost, åtföljd af tvänne ”synodalvittnen”, infinna sig vid biskopssynoden i Linköping. Hildebrand Medelt. 3: 161 (1900). Utom biskoparna kommo prokuratorer för kapitlen och synodalvittnen som ombud för det lägre prästerskapet. SvKyrkH 2: 299 (1941). —
-ÖVERENSKOMMELSE. (†) synodalbeslut. Wexiö Stifts genom trycket publicerade Synodal öfwerens kommelse af 1700. VDAkt. 1789, nr 15. —
B (†): SYNODALS-HUS, -SLUT, -STADGA, -STATUT, se A. —
Spalt S 15677 band 33, 2000