| Publicerad 2002 | Lämna synpunkter |
SÄTESGÅRD sä3tesgå2rd, förr äv. SÄTEGÅRD l. SÄTUGÅRD, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
(förr) gård (se gård, sbst.1 6) som åtnjöt sätesfrihet o. beboddes av adlig person, säteri; äv. (mera tillf.): boställe; jfr SÄTER-GÅRD, SÄTES-GODS. G1R 4: 121 (1527). Ödistorp skall bliffue tiil prestens sätegård. HSH 12: 82 (1535). Gen.major Kagg fick någre bondegårdar i Svartörp sochn .. af the gårdar bygde generalen sigh een sätegårdh. OxBr. 12: 590 (1637). Sätegården är Fundamentet til sielfwa Råå och Röörs Frije- och Rättigheten .. Altså måste en Sätegård, Ridderskapet och Adelen tilhörig, antingen then nu reda för Säterij brukas, eller framdeles .. brukas kan, wara så bebygd .. at han kan för ett Adeligit Säte beboos. Schmedeman Just. 707 (1678). Amplojera dessa penningar att kiöpa dig en liten sätegårdh som eij är reductionen underkastatt .. på dätt vij en gång må hafva ett egett hybbele fast dätt än vore aldrig så litett. Stenbock (o. Oxenstierna) Brefv. 1: 213 (1702). Prästgården (i Lima) war det miserablesta bygdt, man någorstädes sedt uti Dalarna, så til sätesgården som ladugården, at man näppeligen fant ett enda rum, i hwilket man en winterdag kunde bärga sig. Linné Dal. 111 (1734). Med Sätesgårdar eller säterier förstås sådane frälseegendomar, som endast af Adelsmän få besittas. Flintberg Lagf. 2: 262 (1797). Miljöstörningar som t. ex. djurdrift .. skall inte hindra att man räddar en sätesgård, som stammar från 1600-talet. RiksdP 1981—82, nr 78, s. 77.
-HUS. HammarkDomb. 9 ⁄ 6 1625. Är ock den, som njuter Säteris frihet på sit anslagne Säte och Boställe .. skyldig at anwända en större bekostnad uppå Sätesgårdshusens reparerande och wid makt hållande. LMil. 4: 1151 (1698). —
Spalt S 16334 band 33, 2002