| Publicerad 2002 | Lämna synpunkter |
TAKY- tak1y-, ssgsförled.
ss. förled i ssgr betecknande ngn som är snabb l. ngt som utförs l. sker snabbt o. d.
-GRAFI. [jfr t. tachygraphie, eng. tachygraphy, fr. tachygraphie; senare leden är -grafi] (numera bl. i skildring av ä. förh.) om sätt l. konst att skriva snabbt med hjälp av förkortningstecken, snabbskrift, stenografi. SvLitTidn. 1819, Bih. sp. 66. (Denna konst) kallas ömsom Takygrafi, Okygrafi och Stenografi, och på Engelska Shorthand. JournManuf. 2: 37 (1826). Under romerska väldets glansdagar skattades takygrafien (snabbskriften) högt och var läroämne i skolorna. 2SvUppslB 26: 35 (1935). GrafUppslB (1951). —
-GRAFISK. [jfr t. tachygraphisch, eng. tachygraphic, fr. tachygraphique; senare leden är -grafisk] (numera bl. i skildring av ä. förh.) som tillhörde l. avsåg takygrafi(n) l. var avfattad i takygrafi l. skriven med tecken tillhörande takygrafi(n), snabbskrivnings-. Det .. takygrafiska alfabetet. JournManuf. 2: 38 (1826). BL 23: 290 (1857; om anteckning). (I sin dagbok) begagnar Törner sin takygrafiska skrift såsom ett slags chiffer. SkrGAAkad. 15: 14 (1946). —
-KARDI -kardi4, r.; best. -en l. -n; pl. -er. [jfr t. tachykardie, eng. tachycardia, fr. tachycardie; senare leden ytterst till gr. καρδία, hjärta (se hjärta)] med. (onormalt) hastig hjärtverksamhet med puls över 100 slag per minut (hos vuxen människa); särsk. i uttr. paroxysmal takykardi, om anfall av sådan hjärtverksamhet; jfr hjärt-klappning. NF (1891). Dessa ”anfall af hjärtklappning” (takykardi), då pulshastigheten kan stegras ända till 200 slag i minuten, fortfara från några minuter till en timme, men utan att medföra lifsfara. Wretlind Läk. 6: 118 (1898). Behandling av supraventrikulär paroxysmal takykardi med radioaktivt jod. NordMed. 1966, s. 603. —
-LYT -ly4t, äv. -LIT -li4t, r.; best. -en. (-lit 1918 osv. -lyt 1827 osv.) [jfr t. tachylit, ä. t. tachylyt, eng. o. fr. tachylite, tachylyte; till gr. λυϑός, p. pf. av λύειν (upp)lösa; motsv. lat. luere, betala (se solvera) o. rotbesläktad med lös; formen -lit beror på felaktig anslutning till sådana ord på -lit som kryolit (där senare leden är gr. λίϑος, sten (se lito-))] geol. om lättlöslig svart l. brun l. grön basalt. Under namn af Tachylyt har Breithaupt beskrifvit ett svart, icke kristalliseradt mineral. Berzelius ÅrsbVetA 1827, s. 177. Tachylyt är en svart, glasig obsidianartad modifikation af basalt. Rebau NatH 3: 86 (1879). 2SvUppslB (1954). —
-METER. [jfr t. o. eng. tachymeter, fr. tachymètre; senare leden är -meter] i sht lantmät. om instrument för (snabb) mätning av längd, vinkel o. höjd för bestämning av terrängpunkters avstånd o. höjd; äv. om instrument för uppmätning av rörelsehastighet, i sht hos vatten; jfr tako-meter, teodolit. Takymeter .. (dvs.) Ett verktyg till mätning af flytande vattens hastighet. Dalin (1854). En takymeter är vanligen en teodolit, som kompletterats med en anordning för optisk distansmätning. NTeknik 1971, nr 6, s. 8. Takymeter .. (dvs.) instrument för uppmätn. av rörelsehastighet. Lindskog o. Zetterberg (1975). Takymeter .. (dvs.) kikarinstrument avsett för mätning av längd, vinkel och höjd. TNCPubl. 61: 78 (1976). —
-METRI. [jfr t. tachymetrie, eng. tachymetry, fr. tachymétrie; senare leden är -metri] (i fackspr.) om verksamheten l. konsten att utföra mätning med takymeter. BonnierKL (1927). Till fältmätning räknas även fotogrammetri och takymetri. 3NF 8: 115 (1927). —
-ON -å4n, r.; best. -en; pl. -er. [jfr t. o. eng. tachyon; senare leden efter mönster av elektron, proton] fys. hypotetisk partikel vars hastighet alltid överstiger ljushastigheten i vakuum. På Nobelsymposiet .. lade den indiske fysikern professor E. C. George Sudarshan fram sin teori om tachyonerna, partiklar som alltid rör sig med mer än ljusets hastighet, och som rentav kan röra sig oändligt fort. SvD(A) 24 ⁄ 5 1968, s. 11. NE (1995).
Spalt T 240 band 33, 2002