| Publicerad 2004 | Lämna synpunkter |
TEXTUR täkstɯ4r, sbst.1, r. l. f.; best. -en, äv. (numera bl. vard.) -n; pl. -er.
hos ämne l. material o. d.: beskaffenhet l. struktur l. ytkaraktär bestämd av inre uppbyggnad o. d. (o. påminnande om vävt material o. d.); vävnad. Meyerson SerafimInstr. 45 (i handl. fr. 1761). Isens textur har icke denna likformighet, som man anträffar hos sådan is, som bildar sig i insjöar. Lindström Lyell 256 (1859). Om man efter den flytande imitationsmassans ihällning låter formen stå stilla, stelnar innehållet till en likartad, hvit massa, som icke visar någon textur. AHB 123: 21 (1885). Olika typer av ytputs (på vägg) ger variation i textur. Form 1953, s. 143. De bästa pälsarna (hos strävhårig foxterrier) har en tät, sträv textur — som en kokosmatta. JägUppslB 506 (1989). — särsk.
a) (i fackspr., i sht geol.) om (blott mikroskopiskt iakttagbar) utformning l. ytkaraktär hos berg- l. jordart l. mineral l. kemisk förening o. d., bestämd av komponenternas uppbyggnad l. storlek l. form l. fördelning o. d.; äv. om (yt)beskaffenhet hos metall efter bearbetning o. d.; jfr GRY, sbst.1 2, STRUKTUR 4 a. VetAH 1751, s. 230. Mosz-mylla .. är til des ytre texture och sammansättning så känbar (osv.). Gadd Landtsk. 1: 243 (1773). Et Mineral-Systeme, grundadt på textur, färg, och tycke. Engström PVetA 1774, s. 5. Sege och smidige kroppar, som kunna ändra texturen (vid bearbetning) och ändå för öfrigt vara de samma. Scheele Bref 85 (1775). Såsom en allmän regel (gäller) att en finare textur (hos stålföremål) kännetecknar en bättre behandling. JernkA 1885, s. 9. Bankens uppkomsttid (kan) ej preciseras, men dess läge och textur hänvisar den antingen till ancylusregressionen eller tidig Litorinatid. SvGeogrÅb. 1944, s. 100. Texturen betecknas .. som grovkristallinisk eller grovkornig. Loberg Geol. 140 (1987). — jfr SKIFFER-, SPEGEL-TEXTUR.
b) mejeri. om beskaffenhet hos ost med avseende på (i snittyta synlig) pipbildning. Grotenfelt Mejerih. 139 (1881). Jäsningar, som ge osten dess egendomliga textur och smak. 2NF 20: 1045 (1914). Rundpipig, grynpipig och tät textur. SvD 29 ⁄ 9 1971, s. 14. — jfr SMULOST-TEXTUR.
c) textil. om ytkaraktär l. beskaffenhet hos textil, bestämd av vävteknik l. material o. d.; vävnad; jfr STRUKTUR 4 c. Upmark Lübke 665 (1872). Genom en olika anpassning av .. vävelementen, så att varpen blir glesare ställd, och inslaget tätare .. får man den nya texturen, som fått .. namnet lös rosengång. Fatab. 1927, s. 173. Trådarnas förbindelse med varandra, tät eller lös korsning, tjock eller tunn faktur, ojämn eller slät — glänsande eller matt — textur. SvSlöjdFT 1930, s. 127. Thaisidenets levande och skiftande lyster, dess ojämna textur, som fångar ljuset så oefterhärmligt. DN 11 ⁄ 2 1968, Bil. s. 8.
d) allmännare, om ytas utseende l. beskaffenhet l. det intryck den ger vid beröring. Linné Diet. 2: 235 (c. 1750). Bladen äro hos somliga (pyrolaarter) af fastare textur, och ständigt .. grönskande. VetAH 1810, s. 191. Venernes textur är mycket olik arterernes, derigenom att den är mjuk och slapp och låter mycket uttänja sig. Berzelius Kemi 6: 96 (1830). De mest önskansvärde (egenskaperna) hos furutimmer äro: en fin och tät textur, mycken kådaktighet (osv.). Platen Glascock 1: 192 (1836). Lasurer .. (dvs.) färger som tjena till imitation af olika träslags textur (ådror). AHB 131: 58 (1887). Det är inte överhudens något ospänstigare textur som skrämmer oss. Det är döden. KvällsP 28 ⁄ 11 2000, s. 20.
Spalt T 965 band 34, 2004