| Publicerad 2004 | Lämna synpunkter |
TILL ssgr (forts.; jfr anm. sp. 1160):
1) (numera bl. tillf.) till II 7: gm spinning tillsluta (öppning o. d.); särsk. om spindel. Reuter LägrDjSjälsl. 34: 33 (1886). Reuter LägrDjSjälsl. 36: 76 (1888).
2) (†) till II 8 b β: gm spinning tillverka (ngt). Så myckin luntha, som öfuerfördh, tillspunnen eller och elliesth därtill att bekomma ähr. OxBr. 1: 179 (1622); möjl. att hänföra till 3.
(II 1) -SPRINGA. [fsv. tilspringa] springa till (se springa till 2); särsk. (o. numera nästan bl.) i p. pr., särsk. i förb. med komma. Helsingius (1587). En flock, med en slottsknekt i spetsen, kom tillspringande. Crusenstolpe Mor. 6: 260 (1844). —
(II 7) -SPRUNDA. [fsv. tilsprunda] (numera bl. tillf.) sprunda till (lagerkärl för dryck o. d.); förr äv. i fråga om orgel: tillsluta (väderlåda) med sprund (se sprund, sbst.2 4). Schultze Ordb. 4827 (c. 1755). (Vin)ankaret tilsprundas och aftappas efter 14 dagar. Rothof 470 (1762). Drake Töpfer 54 (1850; i fråga om orgel). Schulthess (1885).
Spalt T 1368 band 34, 2004