| Publicerad 2005 | Lämna synpunkter |
TIRAD tira4d, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er
1) om (del av) yttrande l. text med mer l. mindre enhetligt o. sammanhängande innehåll; särsk. med pejorativ bibet., liktydigt med: ordsvall, harang (se d. o. 2); särsk. dels om yttrande osv. som uttryck för missnöje l. klagan: utgjutelse, klagovisa (se d. o. 2), dels om prålig l. överlastad litterär framställning; förr äv. i fråga om litterär framställning av upphöjd l. högstämd karaktär, dels om längre replik i teaterstycke, dels i fråga om poesi, övergående i bet.: strof l. vers; äv. bildl. Blomstrande tirader. Han for ut i en lång tirad. Jag tviflar .. ingalunda att det ju var på mig som den vackra tiraden syftade. Kellgren (SVS) 6: 52 (1775). Canonens dunder-knallar gåfvo likasom puncter åt Mousqueteriets långa tirader. Linnerhielm 1Br. 185 (1794, 1797). Under ett samtal .. meddelade han mig en tirad i en depesch, som han nyligen erhållit från Paris. Ahnfelt KröntRiv. 1: 195 (1887). Coriolanus blev en verklig dundersuccé och publiken applåderade de aktuella tiraderna. Skådebanan 1934, nr 6, s. 112. (Hans) lilla bok ger mindre av biografiska data .. än romantisk-patetiska omdömen, reflexioner och – man frestas att tillägga – tirader. Rig 1939, s. 55. (Han) ömkade .. sig över sitt ensamma änklingsliv i tröttsamma tirader. Pleijel Fungi 18 (1993). — jfr ROMAN-, SLUT-TIRAD.
2) [jfr motsv. anv. i fr. o. it.] (†) i musikstycke, om (noterad (se NOTERA, v.1) l. improviserad) diatonisk löpning (se LÖPNING, sbst.3 4) som utfyller ett större intervall; jfr PASSAGE 6. När tvänne noter äro i afstånd från hvarandra, eller i afskildt intervall, och man upfyller detta intervall med alla sina diatoniska noter, så kallas det af en del musik-lärare en Tirad. Envallsson (1802). Ekbohrn (1904).
Spalt T 1611 band 34, 2005