| Publicerad 2007 | Lämna synpunkter |
TRAPP trap4, interj.
1) (numera bl. tillf.) återgivande ett snabbt l. kraftigt ljud ss. då ngt rörligt stöter mot ett underlag o. d., särsk. i fråga om hästs hovslag; särsk. upprepat en l. flera ggr, äv. sammanskrivet trapp-trapp. Nicander Hesp. 35 (1835). Kör fram! Till Canterbury! Kuska af: / Trapp-trapp i småsten och sqvatt-sqvatt i pölar! CVAStrandberg 5: 137 (1862). — särsk. i förb. med tripp, se TRIPP, sbst.3 2.
Spalt T 2352 band 35, 2007