| Publicerad 2007 | Lämna synpunkter |
TRILLA tril3a2, v. -ade. (pr. ind. sg. -ar Grubb 352 (1665) osv.; -er SvOrds. A 2 b (1604). — ipf. ind. trall Livin Kyrk. 95 (1781), RöstRadio 1951, nr 17, s. 12; trilde Livin Kyrk. 87 (1781); trillade LPetri ChrPina O 7 b (1572) osv.). vbalsbst. -ANDE, -ING (numera bl. ss. senare led i ssgn SMÖRTRILLING, GbgMag. 1759, s. 33 (: trilling) osv.), -NING; -ARE (anträffat bl. ss. senare led i ssgn PILLERTRILLARE); jfr TRILL, sbst.1
1) intr.: ramla l. falla, särsk. med tanke på kortare l. lättare fall.
a) om sak: ramla (se RAMLA, v.1 11) l. falla (ner l. av); särsk. med adverbiell bestämning angivande rörelsens utgångspunkt l. riktning l. slutpunkt; äv. dels närmande sig l. övergående i bet.: rulla (se RULLA, v. 6) (ner l. runt), dels (äv. utan närmare tanke på ramlande l. fallande l. rullande) i mer l. mindre oeg. l. bildl. anv. (se särsk. β). Bladen trillar från träden. Vasen, hyllan, böckerna trillade i golvet. Äplett smakar iw aff rothen ehuart som thet triller. SvOrds. A 2 b (1604). Thet Himla-Kloot som för wår Ögon trillar. Spegel GW 56 (1685). En mycket låg vagn med 4 hjul under, som äro helstöpte af tackjern .. och trilla på träribbor. Ferrner ResEur. 169 (1759). Tärningar trilla. Bellman (BellmS) 1: 102 (c. 1771, 1790). Den vackra gula baretten .. trillade oåtkomlig från häll till häll, hasade utför sluttningen och försvann i hafvet. Topelius Planet. 3: 163 (1889). Man tyckte, att en ordentlig karl bara behövde lägga axeln emot hennes koja för att den skulle trilla överända. Nylander PojkMets. 152 (1908). Huvut mitt skall inte trilla för den sakens skull. Agrell SlavMyt. 191 (1929). — jfr EFTER-TRILLA. — särsk.
α) om vätska, särsk. (o. numera i sht) tårar: tillra (se d. o. 1 a), rinna; jfr RULLA, v. 8 b. Iagh mener .. at tårer måtte trille. / Aff hans ögen och nidh ååt kinne. Svart Gensw. G 6 a (1558). At han swettades blodh, och thet så rundeligha, at blodzdroparna trillade öffuer hela hans lekamen nedh på iordena. LPetri ChrPina O 7 b (1572). Allenast hörer man de Floder sachta trilla. SkrVSocLd 20: 101 (1691). Droppar af svett trilla från hans panna. Crusenstolpe Tess. 4: 109 (1849). Hon .. skrattade så tårarna trillade. Knaust Krög. 169 (1942).
β) i oeg. l. bildl. anv., om ngt som förekommer i större antal l. som frambringas i snabb följd l. (till synes) obesvärat o. med lätthet, särsk. i det jämförande uttr. ngt trillar som ärter; särsk. om av människor l. djur frambringade ljud (jfr RULLA, v. 13 b α), särsk. dels ord l. yttrande, dels toner l. tonföljd, dels fågelkvitter; särsk. i p. pr. i adjektivisk anv. Andra ord än dem som, rika af välljudande vocaler, trillade lätt genom Sångarens strupe. Kellgren (SVS) 5: 23 (1785). Ladusvalans trillande kvitter. Rosenius SvFågl. 1: 71 (1914). Johan hade blivit talför på gamla dar, orden trillade som ärter från de tunna läpparna. Oterdahl En 184 (1927). Det trillade av välgärningar omkring dem. Krusenstjerna Fatt. 1: 214 (1935). En fras av korta, enstaviga, snabbt trillande toner. DN 8 ⁄ 8 1999, s. B2.
b) om person (l. djur): (tappa balansen o.) ramla (se RAMLA, v.1 12) l. falla (ner l. omkull); särsk. med adverbiell bestämning angivande rörelsens utgångspunkt l. riktning l. slutpunkt, särsk. i sådana uttr. som trilla i backen l. på näsan (jfr NÄSA, sbst.1 1 b ζ); äv. dels närmande sig l. övergående i bet.: rulla (se α), dels i mer l. mindre oeg. l. bildl. anv. (se särsk. β). Pojken trillade och slog sig. Trilla baklänges, överbord, i vattnet. Hon var nära att trilla av stolen av förvåning. Mannen trillade ihop på trottoaren. En Ulf skul’ törsten stilla / Fick see dhe Gåszar små, i gyttian nakna trilla. Achrelius Dan. E 2 a (c. 1690). Man kan aldrig trilla i backen (i folkträngsel). Jolin Barnhusb. 120 (1849). Stå på benen, pojke! Du är allt för liten affärsman för att trilla på näsan. Agrell Dram. 1: 27 (1883). Plötsligt begår karlen en sådan hårresande dumhet, blir fast och avslöjad och trillar som en vanlig stackare! Koch GudVV 1: 206 (1916). Dog icke kon vid kalvningen, så trillade hon utför berg och slog ihjäl sig. Suneson GGrund 146 (1926). Hans far var plåtslagare och trillade från ett tak. Expressen 1 ⁄ 11 1992, s. 4. — särsk.
α) († utom i slutet) rulla (se RULLA, v. 6), särsk. i fråga om dels cykelfärd, dels sätt att gå (jfr RULLA, v. 11). ”Hör på, barn”, sade den lilla runda prestfrun, när hon då och då kom trillande från köket in i salen. Backman Reuter Lifv. 1: 86 (1870). Med velociped trillar man på mindre än en timme den vackra skogsvägen till Bygdeå. TurÅ 1906, s. 62. Han trilla som ett nystan ett par varv på marken. Koch GudVV 1: 340 (1916). särsk. (ngt vard.) i uttr. trilla runt, förr äv. trilla sig runt (omkring), rulla l. tumla runt. (När sälen inte) kan blifva lös, trillar den sig rundt omkring, och blir så hel och hållen inveklad uti nätet. VetAH 1757, s. 192. Runt om .. (rävhonan) jagade valparna varandra .. nafsades och gnällde, skuttade och trillade runt. Selander MarkMänn. 79 (1937). Personerna trillar runt som pjäserna på ett omkullvält schackbräde. DN 3 ⁄ 3 2001, s. D15.
β) (vard.) oeg. l. bildl., i vissa uttr.
α’) trilla av pinn(en), se PINNE 2 b, förr äv. trilla av skaftet (jfr SKAFT, sbst.1 2) l. trilla ifrån, avlida, dö. Benedictsson Folkl. 21 (1887: trilla’ ifrån). (Den lungsiktiga bruden) kan trilla af skaftet när som helst. Hedenstierna Fideik. 42 (1895).
β’) trilla dit, hamna l. råka in i (mer l. mindre) oönskad l. obehaglig situation, ramla dit (se RAMLA DIT); särsk. i fråga om dels idrottstävling: förlora, dels alkohol l. drog o. d.: bli (l. återfalla i) beroende, dels kärlek: bli kär l. förälskad, falla för ngn; särsk. med adverbiell bestämning inledd med prep. på. Trilla dit på spriten, hälsoköret, dataspel. Det är väl knappast att räkna med att .. (handbollslaget) ”trillar dit” mot ett jumbolag. Expressen 3 ⁄ 3 1945, s. 23. Trilla inte dit på nånting, gosse. Edlund Chandler EneDöd 31 (1952). Ett nedvikt stövelskaft betydde att man trillat dit och var kär. Brunner SvVill. 28 (1987). När tvillingarna föddes hade hon .. en drogfri period. Men så trillade hon dit igen. SvD 13 ⁄ 4 1997, s. 8.
2) tr.: rulla.
a) förflytta (ngt, förr äv. ngn) gm rullning (se RULLA, v. 1); särsk. i fråga om lek l. idrott o. d., äv. i utvidgad anv., närmande sig l. övergående i bet.: spela, särsk. med avs. på dels kula, dels (o. numera i sht) boll; äv. med obj. ersatt av en av prep. med styrd bestämning. Han trilla dhen Båld för Jungfrunes foot. Visb. 3: 368 (c. 1700). Jagtwägarna äro .. så jemna at man kan trilla ett ägg effter dem. Geijerstam Lev. 50 (1753). Blåsten mig trillar precis som en boll. Sehlstedt 1: 34 (c. 1844, 1861). Antingen trilla de .. med en boll .. , med ett litet hjul .. , en kula, ett klot eller en trissa. SvLekar (GAAkad.) 1: 50 (c. 1860). Jag hade med mig min violoncell, och mången gång förekom jag på landsvägen trillande densamma .. på en liten kärra. LundagKron. 2: 268 (1921). Småpojkarna började trilla kula – ett ofelbart vårtecken. NärGickSkol. 134 (1934). Medan Storfors trillade boll fint hela första halvlek så verkade Korsträsk närmast paralyserat. PiteåT 26 ⁄ 5 1986, Bil. s. 1. — jfr OM-TRILLA.
b) ge (ngt) rund form gm rullning (se RULLA, v. 2 a), särsk. dels med avs. på formbar massa ss. deg o. d., dels med resultativt obj., särsk. med avs. på dels livsmedel (ss. bulle l. smörkula o. d.), dels (numera i sht i fråga om ä. förh.) piller, särsk. ss. vbalsbst. i ssgn PILLER-TRILLARE; förr äv. med avs. på cigarrett (jfr RULLA, v. 2 a α); äv. utan obj. Lägg ett Ägg try Dygn i blöt vthi Wijnäticka, sedan tagh ägget, och trilla thet emillan händerna, til thes thet långt och smalt warder. Hildebrand MagNat. 239 (1650). Rör sedan så mycket hwetemiöl dertil, at man wäl kan handtera det på bordet, och trilla uti hwad form man behagar. Warg 539 (1755). Kringlorna trillas smala. Langlet Husm. 557 (1892). De cigaretter vi trillade efter maten smakade om möjligt ännu bättre (än maten). Zilliacus VandrÅr 1: 155 (1920). Inne i apoteket stod apotekaren och trillade piller. Lindgren PippiLångstrOmb. 38 (1946). De som inte vill trilla sina köttbullar .. själva sparar förstås en massa tid. Expressen 31 ⁄ 1 1990, s. 46. Trillade smörkulor på mormors vis. DN 26 ⁄ 9 1992, s. 9. — jfr IN-, SAMMAN-TRILLA. — särsk. (†)
α) med avs. på tyg l. fåll o. d.: vika l. rynka o. d. medelst rullning. Palmfelt Molière 18 (1738). Trillrynkning har sitt namn deraf, att vikningen dertill trillas mellan venstra handens tumme och pekfinger. Berg Handarb. 24 (1873).
TRILLA BORT10 4. ramla l. falla bort (ur l. från ngt); äv. bildl.; förr äv. närmande sig l. övergående i bet.: rulla bort. Hon trillade bort redan i kvalet. Kullstjelpt är Chaisen, där trilla hjulen / Bort med hela Åkarlön. Bellman (BellmS) 1: 239 (1790). Varningslappar kan trilla bort, och det är lätt att placera barnstolen fram utan att tänka sig för. DN 17 ⁄ 8 1992, s. A6. —
a) (†) rullande röra sig framåt l. komma fram; äv. refl. Sängen var för låg till att flaskorna skulle kunna stå derunder, och när han lade dem, trillade de fram igen. Benedictsson Ber. 36 (1885). Guttaperkabollen .. trillade sig fram från sitt gömställe under byrån. Beskow Sag. 75 (1903). Rosenius SvFågl. 5: 232 (1939; om måsungar).
b) till 1 a α, om gråt l. tår(ar): bryta l. tränga fram. Martinson Nässl. 292 (1935). Det .. (finns) stunder då nackhåren reser sig och tårarna trillar fram. DN 20 ⁄ 6 2003, På stan s. 2.
c) (ngt vard.) till 1 a β, bildl., särsk. om föreställning l. tanke l. idé o. d.: (mer l. mindre plötsligt o. oförhappandes) uppkomma l. yppas, dyka upp. Topelius Vint. II. 1: 388 (1856, 1881). Tänk vilka idéer som trillade fram vid vårt kamratliga festliv på Sveasalen, Rosenbad, Metropol och Berns. DN 10 ⁄ 2 1993, s. D6. —
TRILLA IN10 4.
1) (ngt vard.) till 1: falla l. ramla in; äv. i mer l. mindre oeg. l. bildl. anv., dels om sak: (i större antal) inkomma l. inflyta, strömma in, dels om person: (mer l. mindre oförhappandes l. oformellt o. d.) komma in l. hamna (ngnstädes). Efter .. (danskarna) låge så när i hop och skuto, så kulerna trila in i tälte til oss. Horn Beskr. 48 (c. 1657). Bilen stannade framför ett hus, och jag trillade in till en främmande herre. Laurin 4Minn. 74 (1932). Det är .. alltid trivsamt när pengarna verkligen trillar in. DN 4 ⁄ 9 1994, s. A16.
a) (†) till 1 b α, om person: åka l. färdas (i rullande fordon). Öfver den långa lätta bron trillade vi in – eller rättare ut – i staden Lindau. Fahlcrantz 4: 91 (1865). TurÅ 1904, s. 260.
b) sport. till 1 a, om boll l. puck o. d.: hamna l. rulla in (i mål); äv. med subjektsväxling, om mål. Jag vet nog hur det känns att ha spelet .. och se målen trilla in baklänges. IdrBl. 1924, nr 24, s. 3. Jag vet inte riktigt hur pucken trillade in. DN 28 ⁄ 2 1994, s. D2.
3) sport. till 2 a, spela l. förpassa (boll l. puck o. d.) i mål l. (gm spelande) åstadkomma mål. Han trillade in tre bollar bakom målvakten. (Finlands bandylag) trillade in 6 mål mot 4 på de svenske. IdrBl. 1924, nr 16, s. 3. —
TRILLA NED10 4 l. NER4. ramla l. falla ned; särsk. till 1 a α, om tår(ar); äv. bildl., särsk. i fråga om rankinglista l. serietabell o. d. En av takpannorna, stolpen, tavlan har trillat ner. Tårarna trillade ner för hans kinder. Sisyphus, som utan uppehåld wältrade en stor qwarnsten up för ett högt berg, som doch strax trillade nid tilbakars. Bliberg Acerra 143 (1737). Den .. amerikanske f d världsettan (har) trillat ner till 25:e plats på rankingen. GbgP 17 ⁄ 4 1988, s. 43. (Hon) trillade .. ner från en balkong, bröt ryggen och skadade foten. KvällsP 1 ⁄ 4 2003, s. 12. jfr nedtrilla. —
TRILLA OMKRING10 04, äv. KRING4. särsk.
a) (†) till 1 a, om sak: rulla omkring (se rulla omkring 3). (De) giorde sig .. et nystan, hwilket the kastade up ur gropen på golfwet uti huset, och läto thet så trilla omkring intil (osv.). Peringskiöld Hkr. 1: 657 (1697). Fataburen 1911, s. 37 (1748).
b) (ngt vard.) till 1 b, om person: förflytta l. röra sig (mer l. mindre) planlöst o. utan mål, driva omkring. Backman Reuter Lifv. 1: 176 (1870). (Filmen passar som julklapp) För att .. (skådespelaren) aldrig varit coolare än när han .. trillar omkring i ökenhettan och yrar om den existentiella skillnaden mellan att vara turist och resenär. DN 15 ⁄ 12 2005, s. C6. —
TRILLA OMKULL10 04, äv. IKULL04 l. KULL4. ramla l. falla omkull; äv. bildl., särsk. om företag: gå i konkurs. Elfvan trall omkull. Atterbom LÖ 2: 18 (1827). Husen kommer att stå där .. på den öppna sandvidden, till de äntligen trillar omkull. Selander LevLandsk. 147 (1955). (Företagen) som inte lyckas bra med sin försäljning riskerar att trilla omkull. DN 3 ⁄ 11 2000, s. C1. —
TRILLA TILLBAKA10 040. särsk. bildl., i fråga om att återvända l. återgå till ngt gammalt l. invant o. d. SvD(A) 6 ⁄ 12 1934, s. 17. Det hade varit lätt att trilla tillbaka i gamla tankemönster. Expressen 24 ⁄ 9 2005, s. 14. —
TRILLA UR10 4. ramla l. falla ur (ngt); äv. abs.; äv. bildl. Norrköping trillade ur allsvenskan. Hon sov så, att hon trillade ur (kyrk)bänken. Lagerlöf ChLöw. 175 (1925). Delar av lasten trillade ur vid avåkningen. DN 23 ⁄ 11 2005, s. A8. särsk. i sådana uttr. som ögonen höll på att trilla ur huvudet, i fråga om uttryck för stark förvåning l. förtjusning o. d. ”Tror du, att det kan vara silver?” sade .. (kråkorna) och ögonen höllo på att trilla ur huvudet av lystnad. Lagerlöf Holg. 1: 177 (1906). —
TRILLA UT10 4.
1) till 1: ramla l. falla ut; äv. närmande sig l. övergående i bet.: rulla ut (se rulla ut 5 a); äv. bildl. Kulorna, fotografiet trillade ut. Partiet riskerar att trilla ut ur riksdagen. Fahlcrantz 4: 91 (1865). Han hade .. kunnat krypa upp och trilla ut genom fönstret. Hedenstierna FruW 125 (1890). Skivan trillade ut från försäljningslistans topp 20 efter bara två veckor. Expressen 29 ⁄ 6 2000, s. 48.
2) till 2 b: rulla ut (se rulla ut 2) (deg o. d.). Idun 1888, s. 42. Olja handflatorna och trilla ut massan till en längd. ICAKurir. 1994, nr 39, s. 43.
B: (1, 2) TRILLE-KORS. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat l. etnogr.) om (hos allmogen i Skåne o. angränsande områden förekommande) runt hängsmycke av (förgyllt) silver med (vanl. fem) vidhängande löv (se löv, sbst.1 3 a) (o. försett med IHS-monogram); jfr sålla-kors. Bruzelius AllmogL 33 (1876). —
-VAGN, se A.
Spalt T 2497 band 35, 2007