| Publicerad 2008 | Lämna synpunkter |
förmågan l. bruket l. verksamheten att med övernaturliga o. förborgade medel (o. med djävulens l. annan ond makts hjälp) ingripa i naturens gång l. påverka (särsk.: skada l. förgöra) människa l. djur; äv. konkretare, dels om enskild yttring l. manifestation av sådan förmåga osv., dels förr om tillstånd l. belägenhet orsakad av sådan förmåga osv.; särsk. i sådana uttr. som (ut)öva trolldom, förr äv. bruka trolldom l. umgås med trolldom; jfr trolleri 1. Så war ther en man benempd Simon, som vthi then stadhen pläghadhe brwka troldom. Apg. 8: 9 (NT 1526). Samma dagh kom för rette Olaff Larsonn medh sinn wederpartth, Henndrich Hannssonn, om thenn troldom, som Hendrich Hannsonn hade skeldtth Olaff Larsonn fföre. TbLödöse 182 (1590). Truldom (kiwsningar, Trollredhe) (fördrivs) medh vphängde saker på halsen. Schroderus Comenius 793 (1639). Trulldom och underverk äro gemenligen begriplige för dem, som icke förmå begripa naturens enfaldigaste verkningar. Höpken 1: 176 (1753). Stjernhjelm beskylldes .. att umgås med trolldom, då han inför sina medbröder gycklade med skuggan af en i solarmikroskop innesluten insekt. 2SAH 19: 22 (1837). Förvisad och landsflyktig, blev Alexandrias store biskop .. anklagad för att öva trolldom. Lagergren Minn. 9: 56 (1888, 1930). Ett äldre skede, då trolldom och skrock ännu behärskade allmogens föreställningsliv. 3SAH LXVII. 2: 22 (1958). — jfr RUN-TROLLDOM. — särsk.
a) (†) om ngt som innehar magisk kraft, dels om besvärjelse l. trollformel, dels konkret, om föremål l. medel l. tecken o. d. Och hade hon truldom vnd(er) sine tunga, dhå hon for retta stodh. 2SthmTb. 1: 191 (1546). Oden tog .. hufwudet och smorde thet med .. Örter .. Sedan sång han sin Trulldom ther öfwer. Peringskiöld Hkr. 1: 4 (1697). Rääf Ydre 1: 137 (1856).
b) (numera bl. mera tillf.) i förbleknad l. oeg. anv.: förmåga l. kraft att förtrolla (se d. o. 2), tjusning, dragningskraft, lockelse, magi (se d. o. d). Diktens trolldom, ny för hvarje dag, / Förbyter ej sitt himmelska behag. Nicander 1: 540 (1827). För den oöverlagda känslan förblir Sverige med all sin korta sommars trolldom ändå vinterlandet. Malmberg Värd. 87 (1937).
B: TROLLDOMS-ANDE. (†) om andeväsen som utövar l. framkallats gm trolldom. Haartman SciagrMorb. 257 (1781). Språkanden hade .. blivit fängslad vid bokstaven, likasom .. trolldomsanden (i Tusen och en natt), som, innesluten i en flaska .. låg försänkt i havets djup utan någon förhoppning om frigörelse. Verd. 1888, s. 227. —
-BAND. (numera bl. tillf.) förtrollat band (se band, sbst.1 4 b), särsk. i mer l. mindre bildl. anv., om tvingande makt l. oemotståndligt tvång; jfr -bann. Petersson Tib. 22 (1860). Vildmarkens söta, bedövande luft har slagit våra sinnen i starka trolldomsband. Knöppel VildmBild. 81 (1916). —
-BOK. bok innehållande anvisningar l. besvärjelser l. formler o. d. för utövande av trolldom; jfr svartkonst-, troll-bok. Balck Musæus H 7 b (1596). Som urkunder för våra ålderdomligare svartkonstböcker uppges stundom ”sjätte och sjunde Mosebok”, hvilka ännu omtalas som synnerligen mäktiga trolldomsböcker af vår allmoge. 2NF 27: 861 (1918). —
-FUND. (†) påfund förbundet med l. kännetecknat av l. påminnande om trolldom; jfr fund, sbst.1 5. Sturzen-Becker 4: 53 (1862). Ett underligt .. folkslag, väl förfarna emellertid i säjd och allsköns trolldomsfunder. Samzelius Gränsm. 138 (1915). —
-FÖRMÅGA. jfr förmåga 3 a o. -kraft o. troll-förmåga. Han tros ha fått sin trolldomsförmåga genom förbund med djävulen. FoF 1930, s. 164. —
-GÄRNING. (numera mindre br.) handlingen att utöva trolldom; jfr -handel. 2SthmTb. 8: 151 (1590). Moberg Rid 316 (1941). —
-HANDEL. (†) jfr handel, sbst.2 4, o. -gärning. TbLödöse 182 (1590). Någre Truldoms handler talthes och om, ther H. Erich waar skyltt före. UppsDP 4 ⁄ 7 1596. —
-KOMMISSION. (förr) tillfälligt anordnad domstol med uppdrag att rannsaka o. döma angående ngns (i sht kvinnas) påstådda förmåga att utöva trolldom; jfr kommission 5 o. troll-kommission. (U. Hjärne) var en af de 6 värdslige, som insattes i trolldomskommissionen. Hagström Herdam. 1: 376 (1897). —
-KONST. konst(en) att utöva trolldom; särsk. konkretare, om enstaka yttring av sådan konst; jfr konst 6 o. troll-konst 1, trolleri-konst 1. RA I. 3: 68 (1593). Herrn (gifte) om sig med en elak och högmodig kvinna, som i själva verket var en häxa och kunde alla slags trolldomskonster. SvFolksag. 2: 112 (1939). —
-KRAFT. i trolldom inneboende kraft, magisk kraft (jfr kraft 5 b o. troll-kraft); stundom äv. om ngns (l. ngts) förmåga att utöva trolldom (jfr kraft 1 c o. -förmåga). Oldendorp 1: 407 (1786). Jag på hans öga gjutit trolldomskraft. Hagberg Shaksp. 1: 46 (1847). Det finns exempel på smeder som var så fruktade för sin trolldomskraft, att till och med mäktiga överhetspersoner hade respekt för dem. TurÅ 1989, s. 61. —
-KUNNIG. kunnig i trolldom; äv. mer l. mindre bildl.; jfr troll-kunnig. En trolldomskunnig skald. Wirsén Vis. 70 (1899). Iason kommer åter från sin berömda resa och medför inte bara klenod utan också prinsessa – den trolldomskunniga Medea. SagSed 1935, s. 34. —
-LIST. (numera bl. tillf.) list (se list, sbst.1 2) baserad på l. kännetecknad av trolldom. Ett obundit Hierta, fritt / För Cupidons truldoms list. Stiernhielm Cup. 2 (1649). Rydberg Myt. 2: 61 (1889). —
-MAKT. (numera bl. tillf.) jfr makt 11 o. troll-makt. Leopold (SVS) I. 2. 1: 183 (1792). Nyårsnatten var .. rätta tidpunkten för en häxa att göra sin dotter delaktig av trolldomsmaktens hemlighet. Celander NordJul 1: 315 (1928). —
-MEDICIN. (förr) läkekonst grundad på kännedomen om l. bruket av medel l. ämne o. d. med förment magisk verkan ss. bote- l. läkemedel. FoF 1929, s. 64. Inom vår trolldomsmedicin har i synnerhet härmasken en mycket stor betydelse. Arv 1949, s. 111. —
-MÅL. (förr) jfr mål, sbst.2 1, o. -process. Att .. herrn ämnar sig till tinget, för att höra på det förunderliga trolldomsmålet. Rydberg Frib. 230 (1877). —
-ORD. (numera bl. tillf.) trollformel. Cœlius Aurelianus gör mycket wäsende af thet Trulldoms ordet Abracadabra, hwilket skrifwes på paper, och såsom en gifftskild hänges på halsen. Lindestolpe Fross. 28 (1717). —
-PIL. (numera mindre br.) med l. för trolldom beredd l. preparerad pil. Stagnelius (SVS) 4: 70 (c. 1818). Tälja skarpa trolldomspilar. Collinder Kalev. 28 (1950). —
-PROCESS. (förr) jfr process, sbst.1 4, o. -mål. Trolldomsprocesserna under konung Carl XI:s regering. SKL 4: 102 (1851). —
-RUNA. (förr) trollruna (se d. o. 1); anträffat bl. i pl. Verelius 200 (1681). Linderholm NordMag. 47 (1918). —
-RYKTE. (numera bl. tillf.) rykte om (ngns utövande av) trolldom. Ther bleff D: Petrus obrotzligh kend, för truldoms rychtett. UppsDP 1 ⁄ 8 1594. —
-SAK. (trolldom- 1634. trolldoms- 1629–1636) (†) utövande av trolldom; äv. konkret, om sak som anses äga övernaturlig l. magisk kraft l. som används vid utövande av trolldom. När .. Dominus Epicopus fråghade hvar Effuert hade bekommit thesse truldoms saker (svarade han osv.). Hall KultInt. 4 (i handl. fr. 1629). Karin oluffsdotter i össby hafuer föruitadt peder Anderson i bidenm, för Löfuerÿ och truldomss sacker. ÅngermDomb. 22 ⁄ 6 1636, fol. 110. —
-SALVA. (numera mindre br.) trollsalva; jfr salva, sbst.2 a. Collan Kalev. 1: 32 (1864). Utan ett ord till svar skyndade Circe ut ur salen, öppnade dörren till svinstian och beströk djuren med en trolldomssalva, så att de återfingo sin mänskliga skepnad. Grimberg VärldH 2: 139 (1927). —
-SPÖ. (numera bl. tillf.) trollspö. Du lyckans fé, som rullar / Ditt gyllne hiul i Skyn / .. Sänd hit en aftonstjerna / Nu med ditt trolldomsspö. Modin Dikt. 118 (1878). —
-SYND. (förr) om synd bestående i l. orsakad av (utövande av) trolldom. För ty olydhna är een troldoms synd, och genstreffuogheet är itt affgudherij. 1Sam. 15: 23 (Bib. 1541). I Norrland avrättades närmare 300 människor, nästan alla kvinnor, för trolldomssynd åren 1666–1676. DN 23 ⁄ 8 2000, s. A19. —
-VERK. (numera bl. tillf.) verk utfört medelst trolldom. Linc. Nn 6 c (1640). Svenska Anna förmodade att äktenskapet som skulle ingås var ett trolldomsverk. Moberg Invandr. 534 (1952). —
-VÄSEN, äv. -VÄSENDE. särsk. (förr): (strömning l. rörelse omfattande) förment l. påstådd verksamhet l. handling bestående i utövande av trolldom. Dät Elacka rychte såsom hon ähr kommin vthij för truldomss wäsenn. ÅngermDomb. 5 ⁄ 3 1628, fol. 8. År 1677 upphävdes den 8 år förut utfärdade allmänna kyrkobönen mot trolldomsväsendet. Under denna korta tid hade dock omkring 300 oskyldiga sänts i döden. SvFolket 5: 171 (1939). —
-ÖRT. (numera bl. tillf.) om ört vars saft l. dekokt o. d. tillskrivs magisk kraft. FGrafström Dikt. 62 (1869).
Spalt T 2632 band 35, 2008