| Publicerad 2008 | Lämna synpunkter |
TRYNA try3na2, v. -ade; vbalsbst. -ANDE, -ERI (numera föga br., UNT 27 ⁄ 9 1923, s. 4, Östergren (1962)), -ING; -ARE (se avledn.).
1) (tillf.) om svin: använda trynet på ett l. annat sätt, särsk.: böka; äv. oeg., om person, dels: truta (med munnen), särsk. i den särsk. förb. tryna till10 4, dels med obj.: gnugga l. gno o. d. (vanl. med snö) i ansiktet. (Sv.) Tryna .. (lat.) Dicitur de Suibus. Schroderus Dict. 256 (c. 1635). Nu trynade han till med munnen som man brukar tryna, då man har med små barn att göra. Carlsson ÄlvTimm. 18 (1949). Nu känner jag på mig att en hord tappra vinterfantaster är redo att tryna mig i närmaste snödriva. AP 17 ⁄ 2 1955, s. 7. En sugga som går och trynar vid en 1700-talsgård. SvD 16 ⁄ 5 2000, s. 20.
2) (vard.) smita undan l. skolka l. undanhålla sig från arbete o. d., maska (se MASKA, v.2 2) (särsk. i sådana uttr. som tryna från tjänsten); äv. dels (o. numera i sht): slöa l. sova (särsk. i uttr. ligga och tryna), dels: snusa l. snarka; äv. bildl. Allt som oftast såg man honom .. stötta .. (räfsan) mot någon af popplarne och derefter försvinna i corps-de-gardet .. Då dessa ”tryningar” från .. räfsan blefvo allt tätare, fick (osv.). Melander KolletSpens 53 (1881). Underlöjtnanten har .. trynat från tjänsten i fyra timmar. Ring GReg. 187 (1941). Ligg inte och tryna i sänghalmen, gubbar! Idun 1956, nr 31, s. 12. Natten till fredagen gick Norrviken och drog istäcket över sig för att tryna till våren. DN 17 ⁄ 11 1968, s. 10. Han sover! Vi kan inte få liv i honom. Hör hur han trynar! DN 22 ⁄ 7 1969, s. 6. Sitta hemma och tryna. SvD 1 ⁄ 3 1974, s. 10.
Spalt T 2792 band 35, 2008