| Publicerad 2008 | Lämna synpunkter |
TRÅDA trå3da2, v.2, l. TRÅ trå4, v.2 tråder trå4der resp. trår trå4r, trådde trod3e2, trått trot4, trådd trod4, förr äv. trådar, trådade, trådat, trådad; äv. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) TRÖ trø4, v., trör trœ4r, trödde tröd3e2, trött tröt4, trödd tröd4. (inf. o. pr. ind. pl. akt. trå Spegel GW 225 (1685) osv. tråda Falck Und. 201 b (1558) osv. trö SDS 21 ⁄ 5 1995, s. C9, osv. tröda VadstÄTb. 106 (1585). — pr. ind. sg. l. sg./pl. akt. trådar Columbus (SVS) 1: 57 (1674), Holmes NDikt. 360 (1904). tråder Upp. 19: 15 (NT 1526) osv. trår Bedlegr. 30 (1647) osv. — pr. ind. pl. akt. 2 pers. tråden ÅbSvUndH 68–69: 335 (1775), Björkman Hesp. 3: 17 (1897). — pr. konj. tråde G1R 29: 540 (1560), Weise 101 (1697). — pr. sg. pass. trådas SkrVSocLd 20: 80 (1697; i rim), VDAkt. 1748, nr 480. trådes OxBr. 10: 332 (1632) osv. tråds Janson Dikt. 29 (1906) osv. trås Hansson NVis. 106 (1907) osv. — ipf. trådade Weste (1807), Dalin (1854). trådde Forsius Fosz 172 (1621) osv. trödde VDAkt. 1675, nr 4, osv. — ipf. pass. tråddes Kullberg Portf. 186 (1847) osv. — sup. trodhit Jes. 63: 3 (Bib. 1541: nedhertrodhit). trådat Landsm. XVII. 3: 26 (1672), Dalin (1854). trått IErici Colerus 2: 315 (c. 1645) osv. — p. pf. trådad Schroderus Liv. 476 (1626), Rydberg Jönk. 19 (1880). trådd VRP 1646, s. 176, osv. tråden UpplDomb. 5: 106 (1583: vtrådhen), BtFinlH 2: 259 (1666: klöftroden). trödd KKD 8: 263 (1713: tillsammantrödd)). vbalsbst. TRÅDANDE, TRÅENDE ((†) Walcke MbDansk. 13 (1782)), TRÅDNING ((†) Linc. K 4 b (1640), Schulthess (1885)); -ARE ((†) ALaurentii Ciegler 219 (1620: Gatutrådare), Lind 1: 1781 (1749: wattutrådare)); jfr TRÅD, sbst.3
I. intr.
1) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) gå l. vandra; äv. inskränktare, i fråga om att ta ett l. några steg, träda l. stiga l. trampa; äv. bildl. (Så att prins Erik måttte) et christeliget .. konungz embete och nampn hafve och bäre .. och i så måtto efterfölie och tråde i vårt footspår. G1R 29: 540 (1560). Afförningsrum, som kallas .. trådfall, emedan Boskapen merendels tråder med bakfötterna uti thetta fallet. Wasenius NorrlBoskSk. 75 (1751). Innerst en råbock trår / Med varsamma fjät. Bååth NDikt. 55 (1881). Det var unga fötter, som trådt i gräset. Bååth WagnerS 4: 58 (1908). Renhjorden söker sig ned till mer låglänta trakter och börjar trå österut. 2SvKulturb. 11–12: 210 (1938). SAOL (1998). — jfr AV-TRÅDA.
2) i uttr. tråda i dansen, se II 2.
II. tr.
1) motsv. I 1.
a) gå l. vandra på l. längs (väg o. d.), gå osv. i (ngns spår), gå osv. på (visst underlag o. d.); äv. (o. numera i sht) i mer l. mindre bildl. anv. Forsius Fosz 109 (1621). Wälkomne Dyra Män som Dygdens fotspår trå. Hiärne Endr. A 3 b (1740). Antagligt är, att den stig, som leder från staden .. till klosterporten, ofta varit trådad af konventsbröder. Rydberg Jönk. 19 (1880). Som blänkande stjärnor stråla de genom natten och lysa för den, som tråder sin stig i mörkret. Hök MajGrann. 85 (1929). Den framgångsrika marknadsliberala väg som .. (Estl.) trådde efter självständigheten. DN 14 ⁄ 9 2003, s. A12. — jfr EFTER-TRÅDA o. O-TRÅDEN.
2) i uttr. tråda (äv. trå) dans(en), äv. intr. (jfr I 2), tråda osv. i dans(en) (jfr DANS 1 a β), (börja) dansa; äv. bildl. Sedhan iagh sågh i dantzen tråda, / Så wenth ett wÿf. Visb. 2: 62 (c. 1600). Öfver gräshöljda, bortglömda grafvar / fjärilar dansen i solljuset trå. Hallner Idyll 41 (1914). En midsommarafton bjöd farmor upp .. (den gamle betjänten) och de trådde dansen tillsammans kring majstången. Lewenhaupt MinnV 204 (1936).
3) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) trampa på (ngn l. ngt); särsk. i fråga om att gm att trampa på skada ngn l. ngt; i sht i sådana uttr. som tråda ngn l. ngt med sina fötter l. under fötterna, i sht bildl. (se FOT 1 c μ); äv. med obj. ersatt av bestämning inledd med prep. på; i p. pf. särsk. om växtlighet: nedtrampad. (Synderna) liggia på Basiliskes äggiom .. trodher man .. ther vppå så fåår man en huggorm ther vth. Jes. 59: 5 (Bib. 1541). (De) hafua synt Rogen, sega der ähr botn ätet trådd och rotat af suin och synes ingen rogh. VRP 1646, s. 176. När .. dhe begge kommo till karlarne, stodh Steen uppå Jöns och medh fötterne trådde honom. VDAkt. 1697, nr 158 (1694). Hvad tusand! kamrat, är du befängd; du trå’r ihjäl me’. Palmstjerna Snapph. 2: 126 (1831). Han hade som vana att trö damerna på tårna då han dansade. SDS 21 ⁄ 5 1995, s. C9. — jfr NED-, SÖNDER-TRÅDA. — särsk. (numera föga br.) om tupp: trampa (se TRAMPA, v. 3 d) (höna); äv. utan obj. När .. (kalkontuppen) hönan trådha will, lägger hon sigh nedh för honom. Forsius Phys. 281 (1611). En mindre tupp är oftast snällast til at tråda. HushBibl. 1756, s. 725. Martinson VägKlockrike 305 (1948).
4) gm trampande bearbeta l. manövrera (ngt); äv. med underförstått obj.
a) (numera föga br.) trampa upp o. ner på (ngt) o. därigm bearbeta, i sht älta l. sönderdela det; jfr TRAMPA, v. 4 b. Sumpar, ther arbetarne .. med fötterna tråda och trampa Leret, til thet är wäl blandat. Kahlmeter LerArt. 15 (1743). Kastad under pressen, ensamt / Ynglingarna tråda drufvan. Tranér Anakr. 60 (1830, 1833). Man har .. i vissa landsdelar .. talat om att tråda degen istället för att knåda den. Fatab. 1933, s. 159. — jfr SAMMAN-TRÅDA.
b) (†) med avs. på maskin l. redskap l. instrument o. d.: gm att upprepade gånger trampa på pedal(er) o. d. driva l. gm att vid enstaka tillfälle trampa osv. utlösa viss funktion hos. Han trodher alzmectugh gudz grymme förtörnilses wijnpress. Upp. 19: 15 (NT 1526; Bib. 1541: trampar). En karl, som kan .. tråda (orgel)Belgarne. VDAkt. 1730, nr 22. (De) begynte väfva .. den ena trådde, den andra skyttlade. SvFolks. 436 (1849).
TRÅDA TILLBAKA32 040. till I 1: gå l. vandra tillbaka. Runius (SVS) 1: 159 (c. 1705). Så trådde de tillbaka till logen och väsnades på vägen. Lidman Regnsp. 176 (1958).
(I 1) -FALL. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) gödselränna; jfr fall V. Et för gödningen beqwämligit afförningsrum, som kallas .. trådfall, emedan Boskapen merendels tråder med bakfötterna uti thetta fallet eller nedsänkningen. Wasenius NorrlBoskSk. 75 (1751). Fatab. 1941, s. 151.
Spalt T 2820 band 35, 2008