| Publicerad 2008 | Lämna synpunkter |
1) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) träda (se TRÄDA, sbst. 2). Att han hauer kort dy(n)nge offuen i der(e)ss träde. UpplDomb. 7: 42 (1550). Rofwor at sås på alt Trädet, om man hinner med och har så nog frö, är en god ting, det gier en ymnig föda för Creaturen. Salander Gårdsf. 180 (1758). En landtman från Skåne, som .. ordade om det nya sätt han uppfunnit att göra sin jord fruktbar, och som bestod deri, att han afdelat sitt träde i fållor, å hvilka han, hvar efter annan, lät sina får beta. BL 19: 458 (1852). — jfr BETES-, SOMMAR-TRÄDE m. fl.
2) träda (se TRÄDA, sbst. 3); särsk. i uttr. lägga ngt, ligga (förr äv. vara) i träde, lägga ngt resp. ligga i träda, äv. (o. numera i sht) mer l. mindre bildl. Norre gierde war i Trädhe Anno 84. GripshR 1585, s. 5. Åkren lägges här intet i träde, utan han icke är sandig, då han får hwila hwart 5te eller 6te åhr. Linné Öl. 66 (1745). För oss qvinnor ligger ännu större delen af lifvets åker i träde och man vill hindra oss att bruka den. Bremer Hertha 300 (1856). Trädets ändamål är: .. Ogräsets bekämpande. LB 1: 191 (1899). Ännu i dag finnas flera områden av orientalistisk forskning .. som skulle bli liggande i träde, om icke någon akademisk lärare vid sidan av sina officiella åtaganden toge upp dem till bearbetning. 3SAH LXII. 2: 51 (1951). Vångarna, som utgjorde byns odlade jord, delades i tre skiften av vilka ett låg i träde och betades av de mindre kreaturen. SkånHembFÅb. 1955, s. 48. — jfr GRÖNFODER-, HALV-, SVART-, TREDINGS-TRÄDE m. fl.
3) (†) bearbetning av (åker)jord med plog l. årder o. d., plöjning; jfr TRÄDA, sbst. 1. SamlRönLandtbr. 1: 65 (1775). Vill man igenlägga ett uppbrutet fält med om hösten utsådda gräsfrön i råg, så har man ej gerna annan utväg, än att underkasta det ett föregående träde. Lundequist Landtbr. 154 (1845). — jfr EFTER-, SOMMAR-TRÄDE m. fl.
C (†): TRÄDE-STOCK, se D.
D: (1, 3) TRÄDES-ARBETE~020. (numera föga br.) arbete bestående i plöjning l. bearbetning av träda. Johansson Dagb. 1: 173 (1876). Nederbörd (i september) .. möjliggjorde försenadt trädesarbete, höstsådd och höstplöjning. TLandtm. 1900, s. 20. SAOL (1950). —
(1, 2) -AREAL. lant. åkerareal i träda. I samma mån jordbruket går framåt, inskränkes .. trädesarealen, i det att .. (två- o. treskiftesbruken) ersättas af koppel- och vexelbruk. LB 1: 190 (1899). —
(1, 3) -BEARBETA, -ning. lant. bearbeta ((åker)jord) medelst plöjning; äv.: bearbeta träda; i sht ss. vbalsbst. -ning. LB 1: 200 (1899). Frågan om lämpligaste tidsintervall vid trädesbearbetning. LAHT 1933, s. 250. (Genom) att vänta med frösådden till efter midsommar .. får man möjlighet att trädesbearbeta jorden under några veckor. Västerbotten 1983, nr 2, s. 8. —
(1–3) -BEHANDLA, -ing. (numera mindre br.) träda ((åker)jord); i sht ss. vbalsbst. -ing. Vid jordens trädesbehandling förekommer .. plöjning på tvären eller snedt öfver tegarne. Juhlin-Dannfelt 311 (1886). Efter skedd nedplöjning af den frostskadade, förbrända hafren blef fältet under sommaren trädesbehandladt. LAHT 1912, s. 173. De Geer SvNatRiked. 2: 61 (1950). —
(1) -BETE. (numera mindre br.) bete på trädad åker. Weste (1807). Trädesbetet på åkrar .. kan erbjuda ett godt sommarbete och bör ej kunna belasta fårkontot i nämnvärd grad. LAHT 1910, s. 643. Östergren (1962). —
(1, 2) -BIDRAG~02 l. ~20. till lantbrukare utgående bidrag för åkermark som läggs l. ligger i träda; jfr -premie. GbgP 7 ⁄ 10 1990, s. 25. —
(1, 3) -BILL. (träd- c. 1545. trädes- 1523–1906. träds- 1658–1687) [fsv. trädhis bilder] (†) (på trädesstock anbringad) bill (se bill, sbst.1 1) för bearbetning av träda; jfr -stock-bill. G1R 1: 175 (1523). Med trädes-årder och trädesbillar bearbetades trädan från tidigt på våren ända tills höstsådden företogs. LAHT 1906, s. 68. —
-BRUK. lant.
1) till 1: plöjning l. bearbetning l. skötsel o. d. av träda. Om våren, så fort vårsådden är slutad, vidtager åter trädesbruket. Arrhenius Jordbr. 1: 78 (1859). (I ett odlingssystem) berörs odlingsåtgärder och former för jordbearbetning, trädesbruk, bevattning, gödsling, bekämpning av skadegörare m. m. NE 14: 391 (1994).
2) till 2: åkerbruksmetod innebärande att viss areal (under regelbundet återkommande perioder) ligger i träda. Att vexelbruket har de mest gifna fördelar i jemförelse med trädesbruk. EconA 1807, febr. s. 100. —
(1, 3) -BRUKA, -ning. (†) träda ((åker)jord); bearbeta l. plöja träda. QLm. 1: 66 (1833). Följande sommar trädesbrukades jorden, komposterna utbreddes och nedplöjdes, hvarpå råg insåddes. MosskT 1888, s. 136. —
(2) -FÄLT. (numera mindre br.) jfr fält 1 b o. -gärde, -jord. Heinrich (1814). Det stod inte till att få myllplogen att gå nere i den (uttorkade jorden) .. Ett svårare trädesfält kunde inte uppletas på långa vägar. Kämpe Träl. 39 (1907). —
(1) -GRÄS. (†) gräs som växer på l. bärgas från träda. Vallerius Alm(Sthm) 1714, s. 37. Det lilla som får och swin bårtplocka af trädes gräset, det ärsätta de aldeles genom spillning. NorrlS 1–6: 39 (c. 1770). —
(2) -GÄRDE. (trädes- 1579 osv. träds- 1864. träs- 1690–1743) (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr gärde 3 o. -fält. UpplDomb. 2: 99 (1579). Om .. (svin) i frihet få hushålla på stubb- och trädesgärden, utöda (de) både Qvickroten och flere andre ogräs. Fischerström Mäl. 294 (1785). —
(1, 2) -JORD. lant. jordstycke som ligger l. skall läggas i träda (jfr -fält, -land, -mark, -skifte, -vång); förr äv. närmande sig l. övergående i bet.: jord (se d. o. 7 b) i sådant jordstycke. VDAkt. 1685, nr 4. Har jag .. altid sökt förmå någon i byelagen, lägga an trädesjordar, och bruka sin åkerjord. VgFmT I. 6–7: 51 (1755). För att kunna erhålla tillfredsställande skördar .. fordras, att trädesjorden erhåller kväfvetillskott. LAHT 1906, s. 64. —
(2) -LAND. (numera mindre br.) jfr land 1 a α o. -jord. Schultze Ordb. 2626 (c. 1755). Östergren (1962). —
(1) -LÖK. (trä- 1878. träd- 1750–1806. trädes- 1824–1926) (†) (den ss. ogräs på träda förekommande) växten Thlaspi arvense Lin., penningört (se d. o. 1). VetAH 1750, s. 100. Bolin Åkerogräs. 130 (1926). —
(3) -LÖN. [fsv. träþis lön] (†) lön för utförd trädesbearbetning. BobgDomb. 9 ⁄ 5 1604. Hafuer han trädt något i denne wåhr, tå skal enkian honom derföre betala trädeslönen, afräknandes huad hon i fiohl hafwer honom till gode uppträdt. UUKonsP 8: 134 (1668). Nordström Samh. 2: 663 (1840). —
(2) -MARK. lant. jfr mark, sbst.1 3 c, o. -jord. Allmogen (har) hwaräst 4 byar hafwa trädesmarck tillsamman, brukat wid S:t Johannis tid hålla fäladsmöte. Lönqvist Bara 12 (1775). —
(1, 3) -MUST. (trädes- 1741–1752. träds- 1690) (†) om den för plöjning (av träda) behövliga fuktigheten i marken l. jorden; jfr must 5 o. snedes-must. Emellan det att trädz och snedz Must intet wanckar, skall .. (lantbrukaren) tänckia på att dijka låta (osv.). Rålamb 13: 97 (1690). Brauner Åker 20 (1752). —
(1) -PENNINGAR, pl. [fsv. trädhis pänningar] (†) (årlig) avgift (till kronan l. kyrkan l. annan markägare) för nyttjande av trädesjord; jfr PENNING I 5 n. AntT XVI. 1: 37 (1543). En gård i Brunneby kyrckeby .. renter trädis penninger en öre. G1R 29: 423 (1560). —
(2) -PERIOD. (numera bl. tillf.) period (se d. o. 3) då åkerjord ligger i träda; jfr -tid. Naturligtvis kan man bäst rensa och befria en åker från ogräs, då han ej är besådd med några kulturväxter, i det man under denna trädesperiod låter ogräset gro och komma upp samt derefter tillintetgör det. MosskT 1892, s. 178. —
(1, 2) -PLÖJNING. (†) plöjning av jord som skall läggas l. ligger i träda. Efter den sista trädesplöjningen .. borde en tung vält begagnas att jemna och fast nedtrycka hvarje tilta. QLm. 3: 29 (1833). TLandtm. 1900, s. 238. —
(1, 2) -RÅG. (†) råg odlad på trädad åkerjord. Dhen rehna och mycket sköna trädesrågh som på Berqwara wuxen wahr. VDAkt. 1691, nr 192. VDAkt. 1699, nr 509. —
(1, 3) -STOCK. (trä- 1576–1927. träd- c. 1545–1931 (: trädstockbillar). träde- 1579–1782. trädes- 1559 osv. träds- 1775 (: träds-stocks-billen)) [fsv. trädhis stokker] (numera bl. i skildring av ä. förh.) för plöjning av träda avsett l. använt redskap (urspr. bestående av del av (krökt) stock (se stock, sbst.1 2)), krok (se d. o. 2); jfr -årder. Fatab. 1933, s. 246 (c. 1545). Trädstocken är det rätta verktyget, hvarmed åkerjorden kan pulveriseras och omblandas. EconA 1808, mars s. 49.
Ssg: trädesstock-, äv. trädesstocks-bill. (†) bill anbringad på l. avsedd för trädesstock; jfr trädes-bill. BoupptRasbo 1765. FoF 1931, s. 48. —
(2, 3) -TID. (numera mindre br.) trädesperiod; särsk. mer l. mindre bildl.; förr äv.: tid för plöjning av träda. Doch scall Erich och Oluff träde lathe, när trädes tijd är. G1R 23: 184 (1552). Det är fars trädestid nu, han hvilar mest .. Vinterdagarne äro så långa. Lange Ödeb. 47 (1884). Östergren (1962). —
(2) -VÅNG. (numera mindre br.) trädesjord. Iorden ligger orörd hela sommaren öfwer, at wäxa gräs uppå till creaturens sommarbete, äfwen som ock den lilla äng, som i desse trädeswångar ligger. HTSkån. 2: 374 (1759). Östergren (1962). —
(1) -VÄXT. (numera bl. mera tillf.) växt som är lämplig för l. odlas på träda. EconA 1807, apr. s. 97. Till trädesväxter böra väljas väl beskuggande, bladrika samt hälst djuprotade växter ss. lupiner, senap, vicker, ärter, bohvete m. fl. Juhlin-Dannfelt 121 (1886). —
(2) -ÅKER. (träd- c. 1580. trädes- 1640 osv. träs- 1678–1764) åker som ligger l. skall läggas i träda. VocLib. avd. 4 (c. 1580). Hedsamhällen .. är vanliga .. på de sandiga trädesåkrar, som särskilt förr kännetecknade Östskåne, där den magra jorden måste ligga i träde ett eller flera år mellan varje gång den plöjdes upp. Selander LevLandsk. 376 (1955). —
(2) -ÅR. (numera bl. tillf.) år under vilket (åker)jord ligger l. skall läggas i träda. Hülphers Dal. 276 (1762). Hvad man eftersträfvar under trädesåret är att behörigen afdika jorden, bringa den i växtkraft och befria den från ogräs. LAHT 1889, s. 187. —
(1, 3) -ÅRDER, äv. -ÅLDER. (trädes- 1576–1906. träds- 1658–1756. träs- 1605) [fsv. trädhis ardher] (†) trädesstock. InventBy 1576. LAHT 1906, s. 68.
E (†): TRÄDS-BILL, -GÄRDE, -MUST, -STOCK, -ÅRDER, se D.
F (†): TRÄS-GÄRDE, -ÅKER, -ÅRDER, se D.
Spalt T 2917 band 35, 2008