| Publicerad 2008 | Lämna synpunkter |
TRÄ trä4, v.1, äv. (i högtidlig stil) TRÄDA trä3da2, v.1, trär trä4r resp. träder trä4der, trädde träd3e2, trätt trät4, trädd träd4. vbalsbst. TRÄDANDE, TRÄDNING.
1) med avs. på nål l. tråd: påträda; äv.: föra (nål (med tråd) genom tyg o. d.); äv. i utvidgad anv., dels med avs. på ngt långsmalt l. trådliknande l. ngt vasst l. spetsigt: föra l. lirka l. sticka (i hål), dels med avs. på ngt ihåligt l. genomträngligt: föra l. låta glida (på tråd l. ngt trådliknande). Trä skosnöret genom hålen. BoupptSthm 1686, s. 886 a, Bil. (1687). En Engelsk Nafwar med en Ygla uti Skafftet at träda en Tränagel igenom. Rålamb 10: 45 (1691). På en dag med 10 arbets timar .. Träder (man) i (väv)skeden 2 trådar i rören 80 Pasmar. Törnsten Linnel. 10 (1787). Gömma ringen. Sällskapet dansar i ring, en guldring trädes på ett band, så långt att det räcker rundt omkring de lekande. SvLek. 1: 19 (1883). Tag af tråden n:o 70 en tråd omkring 38 cm lång, och träd den på en synål. Schallenfeld Met. 45 (1886). Den som skall .. strida mot en riddare, han får inte stå och träda pärlor, om han vill komma undan med lifvet. Cederschiöld Erikskr. 65 (1899). Viveka funderade en stund .. medan hon flitigt trädde nålen upp och ned i sitt handarbete. Krusenstjerna Fatt. 2: 235 (1936). Synen var dålig och värst var det med nålen och tråden. Alla som kom på besök fick trä nålar. TurÅ 1988, s. 143. — jfr SLING-, STOPP-TRÄDNING m. fl. — särsk.
a) handarb. (i avsikt att åstadkomma prydande mönster) föra nål med tråd i upp o. ner genom ((gles) vävnad l. duk o. d.) (så att tråden löper omväxlande över o. under bottentrådarna); äv. dels med obj. betecknande visst mönster l. resultatet av sömnaden (särsk. i uttr. trädd spets), dels med obj. ersatt av prep.-uttr. inlett av prep. på; särsk. ss. vbalsbst. -ning, särsk. dels konkretare, om tekniken, dels konkret, om den framställda sömnaden. Jag (låter) henne fram emot hösten och till omvexling träda på tyll med lantråd. Almqvist AmH 1: 94 (1840). Det på teckningen angifna sättet att träda bladrankor användes mycket på tät, d. v. s. stoppträdd botten. Berg Handarb. 228 (1874). I Statens Historiska Museum finnes en s. k. päll, utförd i knytning rikt prydd med trädning. Fatab. 1907, s. 110. Knuten och trädd spets från sydöstra Skåne. TurÅ 1919, s. 89. Ett (kuddvar) .. i näversöm, korssöm, mönsterstickning, knytning och trädning från Ovansjö. RedNordM 1926, s. 17. Till prydnad ovanpå täcket ligger två långa kuddar i linneörngott med huvorna i trädd filé. Kulturen 1979, s. 109.
b) med avs. på symaskin: föra l. leda övertråd från en (på ett stift anbragt) trådrulle genom trådspännare o. d. till o. genom nålsöga; äv. i fråga om att i spolkapsel införa på spole påförd undertråd. 2NF 27: 1399 (1918). Om övertråden slites av, är orsaken antingen att maskinen är felaktigt trädd eller att spänningen är för hård. MärthaskolHb. 9 (1941). Undertrådens trädning. HbHusqvSickSackSym. 11 (1953).
2) i allmännare anv. av 1: föra l. lirka (ngt ngnstans); särsk. i förb. med prep. på; ofta med tanken särskilt riktad på resultatet av förandet osv. (o. då närmande sig l. övergående i bet.: anbringa l. sätta l. fästa). Trä grillkorv på spett. Hon trädde sin arm under hans. 3SthmTb. 2: 198 (1597). Hwilken som röfuar och stiäl Kyrkior eller Klöster, oc warder gripin wid ferska gerning, skal trädas lefuandes på en staka. Petreius Beskr. 5: 21 (1615). Kornet .. torkas på det sätt, at man träder kornkärfarna på störar. Kalm VgBah. 199 (1746). Lambet, hwilket blef trädt uppå et stekspett af granat-trä. Bælter JesuH 6: 61 (1760). Jag går, och på er skurk trär värjan genom lifvet. Remmer Tart. 85 (1820). Att träda en mask på en krok, skulle hon knappt förmått sig till, allra minst för nöjes skull. FoU 17: 205 (1904). Herr sovjetdiplomaten Rakovsky, vridande och slingrande sig som en orm på en lie trädd. SvD 28 ⁄ 10 1924, s. 4. — jfr PÅ-TRÄDA.
3) [specialanv. av 2] med avs. på (del av) klädesplagg l. skodon: föra l. dra l. lirka (runt l. över l. på kroppsdel); äv. mer l. mindre bildl.; äv. med avs. på kroppsdel: föra l. sticka (in i (del av) klädesplagg l. skodon); förr äv. med avs. på person: kläda. Trä handen i handsken, handsken på handen. Wallius KPedersson F 7 b (1622; bildl.). I nya helgdagskläder / .. två bruna barn hon träder. Tavaststjerna NVers 68 (1885). Slutligen låg kjorteln så färdig att hon kunde trä den öfver sig. Heidenstam Birg. 192 (1901). Han .. trädde ett par saffianstofflor på fötterna. Cederschiöld o. Olander SvSpr. 49 (1904). Sylvia trär varsamt ner hatten över hennes huvud. Isaksson KvHuset 88 (1952).
1) till 1: föra l. sticka l. stoppa in (ngt (i ngt)); äv. med obj. betecknande den l. det vari l. varigenom ngt träs. Träda i en nål. Lind (1749). Gubbvarning är när man hoppar över en hälla i byxlinningen när man trär i livremmen. Expressen 17 ⁄ 10 1999, s. 8.
2) till 3: sticka l. stoppa l. sätta in (ngt, i sht kroppsdel (i klädesplagg)). Strumporna böra ej dragas på utan – sedan foten trätts i – rullas upp. Varulex. Beklädn. 220 (1945). —
TRÄ, äv. TRÄDA IGENOM1 040 l. 1 032 resp. 1 040 l. 10 032. till 2: föra l. sticka (ngt) genom (ngt annat); äv. med obj. betecknande den l. det varigenom ngt träs. Sedan har han tagit Rootens wäria och trädt igenom honom och lämbnat den der stående. ConsAcAboP 6: 118 (1686). Ta det lite försiktigt med osten, som ibland vill spricka när man trär igenom pinnen. DN 29 ⁄ 8 2003, s. B24. jfr genomträda. —
TRÄ, äv. TRÄDA IN0 4 resp. 10 4. jfr inträda. särsk.
1) till 2: föra l. sticka l. stoppa in (ngt (i ngt)). Westerberg Lefv. 12 (1734). Men .. (sömnpulvret) oaktat kändes det ungefär som att trä in huvut i en ormgrop, när han hävde sig över fönsterkarmen. Lindgren MästBlomkv. 57 (1946). (Mor) försökte trä in almanackan i handen på honom. Lindgren OrmVäg 42 (1982).
2) till 3: med avs. på kroppsdel: föra l. sticka l. stoppa in (i skodon l. (del av) klädesplagg). Jag kunde träda in mina båda händer i en af hennes handskar. Blanche Våln. 365 (1847). —
1) till 1: särsk. dels med avs. på nål l. pärla o. d.: trä, dels med avs. på tråd l. garn: föra l. sätta på. Serenius Iii 4 a (1734). När farbror Didrik då skulle träda på en ny garnända, kunde han icke låta vara att säga: (osv.). Heidenstam Alienus 3: 53 (1892). Inom .. (lampans) ljusring kunde de se att träda på synålar. Moberg SistBr. 257 (1959).
2) till 2: föra l. leda l. sätta på (ngt). En del fiskare träda på masken med stjärten före och lämna huvudet fritt utanför krokspetsen. Hammarström Sportfiske 208 (1925).
3) till 3: (numera bl. tillf.) med avs. på klädesplagg l. skodon: ta l. sätta på; förr äv. med refl. indirekt obj.: ta på sig, ikläda sig. Träda på sig en tröja. Dalin (1854). Småpigan hjälpte henne .. att träda på kjorteln. Heidenstam Folkung. 2: 228 (1907). Kors, Herre Gud! … sade herrn .. och började obeslutsamt trä på galoscherna. Wester Gorkij Ute 183 (1918). —
TRÄ, äv. TRÄDA UPP0 4 resp. 10 4.
2) till 2: föra upp o. fästa (ngt) (på käpp l. pinne o. d.), anbringa. Serenius Bbb 2 b (1734). Kakorna .. holas .. med et horn .. Sedan de äro gräddada, trädas de op på spett, karas vt och torkas. Dahlman Reddej. 161 (1743). Härvorna trädas upp på käppar och garnet får hänga ned i färgbadet. Varulex. Beklädn. 96 (1945).
(1 a) -STYGN l. -STYNG. särsk. (handarb.) om stygn använt vid trädning. Sedan (nätspets)knytningen spänts i en ram, utfördes broderiet dels med trädstygn .. dels med langettstygn. Fatab. 1918, s. 144.
Spalt T 2885 band 35, 2008