| Publicerad 2009 | Lämna synpunkter |
TRÖSKEL trös3kel2, r. l. m.; best. tröskeln (ConsAcAboP 1: 92 (1643) osv.) ((†) tröskelen 1Kon. 14: 17 (Bib. 1541), Sturzen-Becker SvSkönl. 155 (1845), trösklen Prytz OS G 3 b (1620), Ljunggren Resa 64 (1871)); pl. trösklar.
1) tvärgående upphöjning (av trä l. sten o. d.) som bildar dörrkarms bottenstycke, med syfte att sluta tätt intill dörr (o. därför ofta konstruerad med en fas, i två nivåer) (jfr SYLL, sbst.1 2); särsk. dels om sådan upphöjning som uppfattas som gräns(markering) (mellan ute o. inne l. mitt o. ditt) (se a), dels om annan liknande typ av upphöjning (se b, c); förr äv. om dörrkarms övre del. VarRerV 23 (1538). Båcka nedh Hufwudet, at tu icke ränner thet i öfre Tryskelen. Schroderus Comenius 541 (1639). Een (av bröllopsgästerna) ligger ther på golf har tröszgålen til hufuubolster. 2Saml. 35: 222 (1662). Lägga ståhl wid tryskullan, när boskapen första gången släppes ut å gröna marcken, at ther öfwer the stiga må; thet båtar them wäl. Broman Glys. 1: 853 (c. 1746). Till behörigt underhåll af uplåtne Rum och Lägenheter på Boställshafvares bekostnad, hörer .. taklistor, panelningar, golf och trösklar. Gynther Förf. 2: 367 (i handl. fr. 1820; läst i orig.). Från köket kommer man över en hög tröskel in i dagligstugan, där man äter, sover, arbetar och håller sina fester. Fatab. 1949, s. 56. — jfr DÖRR-, FJÖS-, KOR-, KYRK-, PORT-, SALS-, STALL-, STUG-TRÖSKEL m. fl. — särsk.
a) i mer l. mindre utvidgad l. metonymisk anv.; särsk. med tanke på tröskels egenskap att fungera som skiljelinje mellan ute o. inne l. mellan rum, (rums- l. hus-)gräns; äv. om området kring en tröskel betraktat ss. ingång till bostad, i sht det egna hemmet. JönkTb. 142 (1541). Om iagh hadhe .. (männen) innan om min Tröszgeel grijpit, och them .. tigh för öghonen stelt, så hadhe tu thet för wist och vppenbart hollit. Schroderus Liv. 727 (1626). Allt / Hvad jag behöfver, breds omkring min tröskel. Atterbom Minn. 650 (1821). Vi kifvas än och resa ärestoder / Åt egen slapphet, medan utanför / Invid vår tröskel krigets åska kör / Och blodet strömmar uti breda floder. CVAStrandberg 1: 88 (1848). Det är kallt ute, sa han där han stod och tryckte på tröskeln, precis som om han inte vågade gå längre. Wahlberg FrusLiv 10 (2003). — jfr STUG-TRÖSKEL. — särsk. i sådana uttr. som inte sätta sin fot l. foten över (l. inom) ngns tröskel, se SÄTTA, v.3 I 13 b λ α’, släppa ngn över tröskeln, släppa in ngn (över sin tröskel), beträda ngns tröskel, gå över ngns tröskel, besöka ngn. Af de .. anförda orden tyckes .. kunna slutas, at med dem som öfwer tröskelen springa, förstås mägtige Herrars wåldsamme tienare, som rusade in uti de swagares hus, och röfwade deras egendom. Almquist InlHelSkr. 688 (1775). Högvisa män du sett och ser / Hemligt din tröskel beträda. Ps. 1937, 532: 4. Under de år Wallander hade gått klädd i uniform hade fadern vägrat att släppa honom över tröskeln. Mankell Villospår. 133 (1995).
b) i utvidgad anv., om den del (av vägg l. kant) i damm l. sluss, som befinner sig under porten l. luckan (o. innesluter l. avgränsar vattnet). Portfalsarne(,) tröskel och bröstmurarne (i dockan) äro af huggen gråsten. Palmstedt Res. 16 (1778). Sluss- och brovakt åligger att uti hvarje slusskammare hålla så högt vatten, att det med en half fot betäcker öfversta tröskeln. SPF 1858, s. 101. Slussarna hade .. små mått, med knappt 2 m. djup på trösklarna. 2NF 29: 847 (1919). — jfr DAMM-, DOCK-, PORT-, SLUSS-TRÖSKEL.
c) geol., i oeg. anv., om (avgränsande) upphöjning (ss. bank l. rygg l. vall o. d.); i sht om berggrund under vatten (som fungerar som skiljelinje mellan två dalbäcken); jfr SOCKEL, sbst.1 2. Dahlgren Stanley 1: 177 (1890). Det (är) tidvattnet som på sin tid frätt bort den tröskel, hvilken fordom sammanband den engelska jorden med den franska. Torpson Eur. 1: 22 (1895). Någon flod i dalriktningen finnes ej, till följd af de många trösklarna i dalbottnen. 2NF 1: 782 (1903). Är terrängen plan eller svagt sluttande och underlaget morän, lera, även sand med dämmande trösklar, plägar grundvattnet vara stagnerande eller mycket svagt rörligt. SvSkog. 55 (1928). — jfr BOTTEN-, KLIPP-, KONTINENTAL-, MORÄN-, PASS-TRÖSKEL m. fl.
2) i mer l. mindre bildl. anv. av 1, om ngt (i sht abstr.) som med tanke på funktion l. (tänkt) utseende påminner om l. liknar en tröskel.
a) om ngt som utgör gräns l. övergång l. inledning o. d. till ngt. Peringskiöld Hkr. 1: 167 (1697). Dafnis, af ovan glans bestrålad, skådar med undran / Himmelns tröskel och under sin fot så skyar som stjernor. Adlerbeth Buc. 28 (1807). När wi nu betrakta Jesum i denna gestalt, sådan Han står wid ungdomens tröskel .. skulle ej då (osv.)? Bring Högm. 78 (1862). Orenburg är beläget vid Asiens tröskel i den yttersta östern. Hedin GmAs. 1: 35 (1898). Det har .. lyckats att till åtminstone skenbar hälsa .. återställa sådana, som synts stå vid dödens tröskel. SvDÅb. 5: 88 (1928). — särsk.
α) början l. inträde till ngt nytt l. otillåtet o. d., i sådana uttr. som överstiga l. beträda l. stiga över tröskeln; äv. i förb. med på, särsk. i uttr. stå på tröskeln, vara på gränsen (till ngt). Rudbeck D. Ä. Atl. 2: 113 (1689). Statt stilla ett ögonblick, innan du öfverstiger den fruktansvärda tröskelen, bortom hvilken intet steg mera återtages. Wallin 1Pred. 1: 114 (c. 1830). Ställ dig nu på tröskeln af det nya året och se tillbaka på det förflutna. Franzén Pred. 1: 103 (1841). Till det rum i min själ, der du hade thronat .. vände min irrande tanke städse tillbaka, så ofta han utifrån beträdde tröskeln af min inre verld. Wikner Tank. 20 (1872). De stod inför en bild som var större än de själva, en utkikspunkt mot livets helhet, på en tröskel till denna andra värld som finns, men finns här. Tunström Tjuven 105 (1986). Hon är längre än flickorna i klassen, och har genom pappas försorg redan stigit över tröskeln till de vuxnas värld. Henschen SkuggBrott 148 (2004).
β) (numera bl. tillf.) i uttr. stå för tröskeln, stunda, stå för dörren (se DÖRR 3 d slutet, STÅ, v. II 10 c slutet). En svältevinter stod för tröskeln. Moberg Rid. 247 (1941). (Det var inte) en miljö där man kan koppla av, för att så småningom – när allvaret står för tröskeln till omklädningsrummet – koppla på. GbgP 8 ⁄ 6 2004, s. 32.
b) hinder l. nivå (som skall passeras resp. uppnås för viss effekt). 2NF 25: 1381 (1917). I ett sambeskattningssystem .. har en hemmafru en hög tröskel att stiga över om hon vill gå ut i förvärvsarbete. DN(A) 9 ⁄ 8 1964, s. 2. Sovjetunionen gav .. vika i fråga om inspektioner på eget territorium. Västsidan fick betala för eftergiften med höga trösklar när det gäller .. inspektion av militära aktiviteter. GbgP 23 ⁄ 9 1986, s. 2. I denna artikel drivs tesen att tröskeln för nyföretagande är lägre i IT-samhället än i industri- och jordbrukarsamhällena. SvD 12 ⁄ 3 1995, s. 4. Nato sänker tröskeln. Efter beslut .. (i FN) kommer varje attack mot de .. ”fredade” FN-zonerna i Bosnien att bemötas med kraftigt .. motangrepp av Natoflyg. GbgP 3 ⁄ 8 1995, s. 22.
c) med. l. fysiol. undre l. övre gräns l. nivå (som måste över- resp. underskridas för att sinne skall reagera (på stimulans)) (jfr RETNINGS-MAXIMUM, -MINIMUM, -TRÖSKEL). NordT 1879, s. 314. Det vore .. märkvärdigt, om .. (han) genom ett så svagt perkussionsanslag, som närmar sig tröskeln af det hörbara .. kunde bedöma de fina ljudafvikelserna. Petersson FysUnders. 45 (1908). Temperaturstimulering .. visade normala trösklar för värme- och köldsensation men en betydligt sänkt tröskel för köldsmärta. VSmärta 38 (1983). — jfr RUMS-, RUMSSINNES-, SKILLNADS-, SMÄRT-TRÖSKEL. — särsk. i uttr. medvetandets l. det (o)medvetnas tröskel, gränsen mellan det medvetna o. det omedvetna. Rein Psyk. 2: 246 (1891). Snart nog arbetade sig en annan stämning fram öfver det omedvetnas tröskel. Lidforss Fragm. 165 (1895, 1904). Underbara farmaka i allt bredare urval gör det i allmänhet möjligt att lindra smärta utan att sänka patienten under medvetandets tröskel. DN(A) 21 ⁄ 11 1963, s. 6. jfr MEDVETENHETS-TRÖSKEL.
(1 c) -DJUP. särsk. om största vattendjup i grundare område som (befinner sig mellan o.) utgör gräns mot vattenområden utanför. Till Atlantens vattensystem räknas även Medelhavet, ehuru tröskeldjupet vid Gibraltar icke uppgår till mera än 300 m. Carell o. Edelstam 174 (1916). —
(2 b, c) -DOS. minsta dos som krävs för att viss verkan skall uppnås. Det behövs en viss minimimängd (av alkohol), en tröskeldos, för att påverkan skall kunna påvisas. DN(B) 20 ⁄ 12 1958, s. 3. —
(2 b, c) -EFFEKT. effekt (se d. o. 2) som innebär motstånd l. hinder. DN(A) 9 ⁄ 8 1964, s. 2. Arbetsgivaren undrar om den enda återstående karensdagen skall ge ”tillräcklig tröskeleffekt för att möta den .. fruktade ökade frånvaron”. DN(A) 10 ⁄ 5 1965, s. 2. —
(1) -LAPP. (†) stycke av trä avsett för tröskel; jfr lapp, sbst.3 2 b. Insätta och med Tröskel-Lappar förse 10. stycken Dörrar uti Öfra Våningen. VGR 1804, Verif. s. 444. —
(2 (b)) -PROBLEM. problem som har samband med gränsdragning. Om .. (ekonomisk lättnad för barnfamiljer o. pensionärer) avses ske genom subventioner skapas de otrevliga tröskelproblem vid inkomstgränserna, som man minns från omsättningsskattens tid. GbgP 5 ⁄ 9 1956, s. 2. —
(1) -RYGG. (†) tröskels (plana) ovansida; jfr rygg 3. Tröskelryggens öfre yta bär tydliga spår af slitning genom tramp. Ekhoff StClem. 46 (1912). —
(2 a) -STAT. polit. stat som inte räknas som stormakt o. har (teknisk o. ekonomisk o. d.) kapacitet och vilja (o. som är på väg l. på gränsen) att på egen hand framställa kärnvapen. SvD 8 ⁄ 6 1976, s. 2. Speciellt intressanta är de s k tröskelstaterna, d v s länder som har .. möjligheter att framställa kärnvapen. GbgP 23 ⁄ 8 1985, s. 2. —
(1) -STEN. sten (se d. o. 2) som utgör l. är avsedd att utgöra tröskel; jfr trapp-sten. VgFmT II. 1: 66 (1669). Ofta när skolmästaren öppnar kyrkporten, ligger en sedel eller ett utländskt silfvermynt mellan dörren och tröskelstenen instucket af någon förbivandrande sjöman. Bergman GotlVisby 62 (1858). —
(1) -STOCK. jfr -trä. Tröskelstockar och spånt dragas helst i ett sammanhang tvärs öfver hela flodbädden. TT 1894, Byggn. s. 64. Den lilla flickan sitter på den höga tröskelstocken och tittar på. Johnson Här 48 (1935). —
(2 b) -TAL. tal som anger övre l. undre gräns; i sht i fråga om ränte- l. hyresreglering. (Det) föreslås att hyresvärd skall berättigas att .. ta ut viss tilläggskompensation för räntekostnader, om dessa .. stigit i sådan grad .. att vissa närmare angivna tröskeltal överskridits. LD 31 ⁄ 10 1958, s. 16. —
(1) -TRÄ. stycke trä som utgör l. är avsett att utgöra tröskel, tröskel; jfr -stock. Heidenstam Dikt. 203 (1895). Rena tröskelträn och rena / trådgardiner i ett rum. Jönsson Kustl. 111 (1941). —
(2 c) -VÄRDE. (i fackspr.) om värde som anger övre l. undre gräns; särsk. i fråga om dels sinnesförnimmelse, dels ljusmängd; jfr -tal o. gräns-, maximi-, minimi-, smärttröskel-värde. Petersson FysUnders. 43 (1908). Genom att koncentrera somnambulens uppmärksamhet på hans egna organ kan man i hans medvetande aktualisera förnimmelser, som eljest ej nå över tröskelvärdet. Bjerre Själsläk. 28 (1914). Utrönande av den riktigaste belysningsperioden och ljusets ”tröskelvärde”, d. v. s. den minsta praktiskt användbara ljusintensiteten för viss odling. LAHT 1929, s. 962.
Spalt T 3018 band 35, 2009