Publicerad 2009   Lämna synpunkter
TYCKISK, adj.
Ordformer
(tyckesk 1603–1621. tyckisk 1603)
Etymologi
[av t. tückisch, elak, ondskefull, lömsk, till mht. tuc l. tücke (t. tücke), bakslughet, argan list; av ovisst ursprung; i sv. sannol. med anslutning till TYCKA, v.]
(†) om person: beräknande l. slug l. listig; äv. i överförd anv., om handling l. beteende. The (romerska biskoparna) haffua medh afflats säliande, och medh många andra tusende tyckeska konster och funder, affhendt them Christnom theras godz och ägodelar. PJGothus Os. 361 (1603). Then som något förborgar sigh til nytto, och en annar til skada, han är icke ährligh .. Vthan förslagen .. egennyttigh, en Finantzer, afwogh, tyckesk, en hemligh booff och skalck. Forsius Fosz 464 (1621).

 

Spalt T 3427 band 35, 2009

Webbansvarig