| Publicerad 2010 | Lämna synpunkter |
TÄKT täk4t, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
A. abstr. l. konkretare: tagande o. d.
2) motsv. TAGA, v. I 3 (, 5): handlingen att ta (o. tillgodogöra sig) l. samla in l. utvinna (ngt, särsk. (o. utom i slutet o. i ssgn SJÄLV-TÄKT numera nästan bl.) på given plats (jfr 3) förefintlig nyttighet); förr äv. om hämtning (l. medförande) av ngt l. ngn; äv. konkretare, förr särsk. speciellare, om (tid för) innehav av (nyttjanderätt till) ngt (särsk. jord o. d., ungefär liktydigt med: arrende(tid)). Huar bonden åfdhöör, skall enckian ecke .. trengias i frå gården, vthan vnder samma gårdalego syna tect sitia vdt. G1R 5: 121 (1528). Alle Skep som tijt handla, warda befrijade för anslag, tächter och flere beswär. Risingh KiöpH 108 (1669). Är någon drucken och öfwerlastad, när han skal fara i tägt, .. wedergälle sådant .. ehwad det är Färjeman eller Färjemansdräng. PH 13: 433 (1786). Fjällbonden måste vissa år .. dryga ut det egentliga fodret med ris, löv, bark eller mossa. I gångna tider var sådan täkt ur skogen helt vanlig. TurÅ 1934, s. 115. Täkt av sten, grus, sand eller lera för annat ändamål än markinnehavarens husbehov må ej ske utan länsstyrelsens tillstånd. SFS 1964, s. 1906. — jfr ARV-, DUN-, GRUS-, GRÄS-, HUMMER-, KÅD-, LER-, MALM-, NÄVER-, OLLON-, RÖR-, SALPETER-, SJÖTULLS-, STEN-, TIMMER-TÄKT m. fl. — särsk. ss. senare led i vbalsbst. bildade till sammansatta verb med abstr. substantivisk l. adverbiell förled o. TAGA, v., ss. efterled. jfr AV-, DEL-, FÖRE-, IN-, TILL-TÄKT.
B. i konkret anv. av 2.
3) tillgång som tillfaller l. tillfallit l. tilldela(t)s ngn, i ssgrna IN-TÄKT (jfr 2 slutet) o. HÖ-, LIV-, MALM-, RÖR- o. SLÄKE-TÄKT.
4) (plats för utvinning l. insamling av) förekomst av nyttighet o. d. (särsk. gräs l. grus l. sten o. d.); i vissa ä. språkprov svårt att skilja från 5. (Vi) efterlåte, att the obehindrede skole niute, bruke och behålle the ägor, som the hafve rödt och uptagit anten til techter, engier eller hestehager. G1R 24: 454 (1554). Man härjer .. och bränner efter behag .. utan at fråga efter at indela skogen i wisza täckter och årgångar. Trozelius Rosensten Inledn. 6 (1752). Man får bege sig hem för att afbärga höet i täkterna. Modin Olofsm. 24 (1906). Den som exploaterar täkt .. skall årligen till länsstyrelsen lämna uppgifter om produktionen av berg, sten, grus, sand, lera, torv eller andra jordarter. SFS 2000, s. 1020. — jfr BRÄNNTORVS-, GRUS-, KRIT-, LÖV-, MALM-, SAND-, SKOGS-, TORV-, VATTEN-TÄKT m. fl.
5) (utom i ssgn TÄKT-KARL numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) intaga (se INTAGA, sbst. 3), (mindre) nyodling (särsk. om ä. förh. i Bergslagen, om täktkarlsjord); äv.: inhägnad (in)äga; jfr 4 o. INTÄKT 5. Forleningx breff for Hans person på tesse epter:ne godz och gårder Wijkis Backan Barkare backan, Helsinge gården .. och ena teckt på Szoneborg. G1R 11: 177 (1536). Igenom .. 1664 Års Förordning, förbiudes Stapelstäders Bårgare och Bruks-Förwaltare, at i Bergs-Lagen upkiöpa, under sine Bruk, Bergsmans-Hemman, Täckter och Skogar. PH 3: 1628 (1664). 1785 skänkte socknemännen en vacker täkt om 3 tunnlands vidd at blifva comministrarne evärdel. tilhörig. SockenbeskrHäls. 314 (1791). Falu Domsagas norra tingslags Häradsrätt har .. förklarat hvilande sökt lagfart å en tägt, belägen vid Stennäsbacken med därtill hörande skogslott. PT 1908, nr 29 A, s. 1. Gården ligger på en kulle, med täkter runt omkring. Olsson Odlarb. 77 (1993). — jfr GÅRDS-, SLOG-TÄKT m. fl.
(5) -KARL. (täkt- 1938 osv. täkte- 1534–1955) [fsv. tækta karl] (numera bl. om ä. förh., i sht hist.) brukare av ”täkt” (i skog), i sht täktkarlsjord i Bergslagen. Forssell Hist. 1: Bil. 34 (cit. fr. 1566). Tächtekarler widh Kåpperbergett (avkrävs) hwardere Sex öre (i skatt). SUFinlH 4: 124 (1613). Täktkarlar voro innehavare av smålägenheter på skogen. HT 1938, s. 389.
Ssgr (numera bl. om ä. förh., i sht hist.): täktkarls-gård. All then deel for:ne Anders Perszon alene otthe, både j tecktekarls gårder Strömer Hytter Eng och ååker. G1R 9: 309 (1534).
-jord. Hülphers Dal. 430 (1762). Tägtekarlsjord består af jordlotter upptagne och uppodlade af bergsmännen i Fahlu bergslag, och äro af bergsfrälsenatur. Agardh o. Ljungberg II. 2: 489 (1856).
-ränta. Meddelande, att på den så kallade bergsfrälsejorden i Kopparbergs län hvila ännu två skatter, tägtekarlsräntan och vedhygsteräntan. SD(L) 28 ⁄ 5 1895, s. 1. —
(5) -LADA. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) (mindre) lada på l. vid ”täkt”. En kornlada, ett herbre, nödigt antal tägtlador. PT 1892, nr 199 A, s. 4. —
(2 (, 4)) -MARK. mark avsedd för l. använd till täktverksamhet. Riktvärde för täktmark skall beräknas som produkten av en brytningsfaktor och värdet per kubikmeter brytvärd fyndighet av olika slag. SFS 1979, s. 2847. —
(2) -TILLSTÅND~02 l. ~20. tillstånd att idka täktverksamhet (ngnstans). Täkttillstånd(.) Enligt naturvårdslagen måste tillstånd sökas för täkt av grus, sten och torv. Åkerman Miljölex. (1991). —
(4) -TÅTEL. (†) om gräset Deschampsia cespitosa (Lin.) P. Beauv., tuvtåtel (som ansågs ge god grässkörd). Linné Fl. Reg. 415 (1745). Auerbach 1336 (1915). —
(2) -VERKSAMHET~002, äv. ~200. verksamhet innebärande (l. samhörig med) täkt. De föreslagna ändringarna i naturskyddslagstiftningen när det gäller grusexploatering är .. väl ägnade att möjliggöra en bättre reglering av täktverksamheten. LD 5 ⁄ 4 1960, s. 5.
B (†): TÄKTE-JORD, -KARL, se A. —
(2) -MAN. (täkte- 1558. täktes- 1563) (†) skatteindrivare. G1R 28: 277 (1558). HH XIII. 1: 97 (1563).
C (†): TÄKTES-MAN, se B.
Spalt T 3603 band 36, 2010