Publicerad 2010 | Lämna synpunkter |
TÖNTA tön3ta2, v. -ade. vbalsbst. -ERI (se avledn.).
(vard.) vara töntig, bete sig töntigt; äv. dels refl.: göra sig töntig, dels opers. pass. Det skall ju bara töntas och fjäskas för eleverna nu för tiden. DN 3 ⁄ 4 1968, s. 26. De hade töntat sig. Gripe Tordyv. 153 (1978). Att kunna äta med pinnar på en kinesrestaurang är alltså inne. Inte hålla på och tönta sig med kniv och gaffel som en vanlig hemmasvensk. Expressen 25 ⁄ 11 1990, s. 42. Vi fick en överdos .. (då) televisionen skulle leka (de nordiska) länderna närmare varandra. Vi hoppade och samlade och töntade till den grad att nordism blev plågsamt. Expressen 19 ⁄ 6 1999, s. 50.
TÖNTA TILL10 4. (vard.) göra (ngt) töntigt. Expressen 28 ⁄ 12 1991, s. 42. Vi valde ”Hedemora välkomnar” (som kommunens slogan) för att vi inte ville tönta till det utan ha det sparsmakat. GbgP 16 ⁄ 7 2007, s. 28.
Spalt T 3722 band 36, 2010