| Publicerad 2014 | Lämna synpunkter |
VAD va4d, sbst.3, r. l. f. (l. m.); best. -en; pl. -ar (Kalm VgBah. 192 (1746) osv.) ((†) -er Œdman Bahusl. 33 (1746), AB 14/1 1898, s. 2 (: snurrevader)); förr äv. VADA, sbst.2, r. l. f.; pl. -or.
fisk. not (se NOT, sbst.1 1). Schroderus Dict. 35 (c. 1635). (Sillen) fångas .. i Octob. och Novemb. med nät och notar eller så kallade wader. SvMerc. IV. 1: 45 (1758). Längs relingen på båtarna .. stå karlarna i blankvåta oljerockar, arbetande med vaden – ett brunt vidunder .. fyllt – i bästa fall – med silverblank sill. Koch AntHav. 77 (1916, 1918). — jfr DRAG-, DRIV-, FLUNDRE-, RÖDSPÄTTS-, SILL-, SKOVEL-, SLÄP-, SNÖRP-, STÄNG-VAD m. fl.
-BRUSE. (förr) förman för vadlag; jfr -bas, -kung. Der (dvs. vid sillfisket) handeln tillgår sålunda, att de närmsta båtarne köpa sin last af wadbrusen, den som sköter wadlagets kasza. HSillfBohusl. 170 (1843). —
-DRAGNING. (i sht förr) notdragning; jfr -drätt. När .. (sillen) helt och hållet öfwergifwer en wisz trakt, är det säkert att sådant skett derigenom, att botten blifwit gjord otjenlig för romsättningen, antingen detta skett genom Wad-dragning, som bortskrapat gräset från bottnen, eller (osv.). Ekström AfhFiska 7 (1845). —
-DRÄTT. (vad- 1920. vada- 1540) [fsv. vaþadrät] (†) vaddragning; äv. konkret, dels om den fångst som erhålles vid vaddragning, dels om ställe som lämpar sig för vaddragning. Item en tompt ligger y Kijdem på Kållen .. skyllar 1 p:d smör tijl kyrkionne oc prestenom y Rådha ½ wadadrætte. SkaraStiftJordeb. 153 (1540). Vaddrätt .. (dvs.) dels notdragningen .. dels ett ställe, där not drages. 2NF 31: 709 (1920). —
-DUK. (i sht förr) vad; äv. om var särskild av de delar som sammantagna bildar en vad (jfr duk 3 o. -räcka, sbst.1, -slynga). De wadar, som nyttjades under det stora sillfänget för år 1807 hade 32 hwarf på alnen .. nu bindas waddukar med 40 hwarf på alnen. Ekström AfhFiska 20 (1845). En landvad bestående av 42 vaddukar, så kallade slyngor. Hasslöf SvVästkustf. 162 (1949). —
-FISKE. fisk. fiske med vad. Troligt är .. att Vadfisket icke börjades förr än kort före eller kort efter 1760, emedan den Sill som då uppfiskades och framgent tilltog, var utan afsättning innan Trankokningen börjades. VetAH 1817, s. 35. —
-KAST. (i sht förr) om var särskild omgång vadfiske. Som .. (långebarn) aldrig fångas i någon mängd, utan blott en och annan i hvarje vadkast (osv.). SkandFisk. 110 (1840). —
-KUNG. (förr) om förman för vadlag; jfr konung, sbst.1 4, o. -bruse. (Om sillstimmens tillstånd) underrättades Vadkungen, som med 4–5 man befann sig på Vadbåten. VetAH 1817, s. 39. —
-LAG. (vad- 1790 osv. vade- 1823) (i sht förr) notlag; jfr lag, sbst.3 14 c. Möller (1790). I bohuslänska skärgården .. är det .. brukligt vid vadfisket efter sill och skarpsill att två eller tre vadlag öfverenskomma att dela ljuft och ledt vid fångsten. EkonS 2: 233 (1895). —
-REDSKAP~02 l. ~20. (i sht förr) redskap som används vid vadfiske, särsk.: vad. Försöken att kunna idka fiske med vadredskap i öppna sjön äro rätt gamla. BohFiskT 1884, s. 122. —
-RÄCKA, sbst.1 (†) vadduk; jfr räcka, sbst.1 II 2. Vadens båda bukter dragas in samtidigt, vadräcka efter vadräcka lyftes drypande våt upp ur djupet. TurÅ 1904, s. 283. —
-RÄCKE, äv. -RÄCKA, sbst.2 (i sht förr) jfr räcke 4 o. -bock. Ekström AfhFiska 92 (1845). Dukarna (fick) ligga på vadräckan .. till tork en tid innan de kunde föras på telnar med kork och sten. Hasslöf SvVästkustf. 174 (1949). —
-SILL. fisk. sill fångad med vad. Cederström Fiskodl. 265 (1857). Det har .. påvisats, att vintertiden stora fångster av vadsill upprepade gånger gjorts, när det varma och salta djupvattnet kulminerat vid Bornö. Ymer 1938, s. 7. —
-SPEL. (i sht förr) jfr spel, sbst.3 1. (Botten)Skrapan gick .. ut med en lina, som var mer än en half kilometer lång. Vid upphalningen begagnade vi .. ett vadspel, som jag lånat på västkusten. TurÅ 1898, s. 235. —
-STÄNG. (i sht förr) särsk. om vad för instängning av fisk(stim) i havsvik o. d.; jfr stäng, sbst. 2. GHT 28/7 1892, s. 2. Den rikt utbildade skärgården med många och djupa vikar gav goda möjligheter att göra stora vadstäng, i vilka sillen utan att ta skada kunde stå kvar ganska länge. Hasslöf SvVästkustf. 166 (1949).
B: VADA-DRÄTT, se A. —
-TO. (förr) garn varav vad tillverkades. G1R 4: 297 (1527). Christer Oxehufwud får alltjämt nämnda år (1651) de gamla kvantiteterna vadato av de gårdar han ärvt efter farfadern. Fatab. 1955, s. 73.
C (†): VADE-LAG, se A.
Spalt V 20 band 37, 2014