| Publicerad 2014 | Lämna synpunkter |
VANDLA van3dla2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
1) († utom i ssgr) (för)ändra l. omvandla l. förvandla (ngt (till ngt annat)); äv. dels refl., dels i pass. närmande sig l. övergående i dep. (se slutet); ss. vbalsbst. -ing förr äv. konkret, i ssgrna BEN-, JORD-, KIS-, SNÄCK-, STENKOLS-VANDLING. Oss jcke stonder til att aff leggie honum (dvs. järnskatten) eller wandle i peninge. G1R 7: 91 (1530). Vij see .. huru vår krigzstaat haffver sigh vandlatt och förvandlatt. RP 7: 373 (1639). Wår Jungfru-Dansz och Leek du wandlat haar i Grååt. Dahlstierna (SVS) 144 (1698). Den til vana vandlade tröghet i göromålen. Schönberg Bref 2: 363 (1778). Nu kan han när som helst vandla salt torsk till stekgädda. Strindberg Skärk. 89 (1888). ”Hug- och läkedomsrunornas” .. värld och vandling. Werin Ekelund 2: 330 (cit. fr. c. 1920). — jfr ASK-, FETT-, OM-, PEPTON-, SOCKER-VANDLA m. fl o. JORD-, KISEL-VANDLAD m. fl. samt BEN-, OST-VANDLING m. fl. — särsk. i pass. närmande sig l. övergående i dep.; äv. med indirekt personobj. Så at thetta förgengeliga oc syndefulla liffuet .. skal wandlas til itt ewigt lijff. Hb. 1548, s. I 1 a. När mig min Sårg förbiuder tala Mig wandlas all min blod. LejonkDr. 237 (1688). At alla stridigheter emellan Konungen och Hertig Carl vandlades til en fullkomlig förtrolighet. Schönberg Bref 1: 280 (1778). Östergren (1966). — jfr BEN-, KALK-, STARR-VANDLA m. fl. o. IS-VANDLAS.
2) (numera mindre br.) (i moraliskt hänseende) handla l. bete sig (så l. så); vara verksam (ngnstans); särsk. dels med bestämning inledd av prep. med l. (e)mot o. styrt huvudled betecknande den l. det som är utsatt för handlandet, dels (o. numera bl.) i det mer l. mindre pleonastiska uttr. handla och vandla (se HANDLA 6 a; jfr 3); förr äv. dels ss. vbalsbst. -ing i konkretare anv., dels tr., med sakobj.: utföra l. ta befattning med (jfr HANDLA 5 a β). G1R 27: 284 (1557). Såsom itt exempel til itt Christeligit leffuerne och wandlande emoot wår nästa. PErici Musæus 2: 129 a (1582). Medh Lagens, rättens och rättwisones, gode Politiers, handlingers och wandlingers vprättelse. Tegel G1 2: 246 (1622). Gud sielff Sijr, hur’ wij wandla. Vultejus Post. L 1 a (1686). Här i Huset må vi förträffeligen: äta, dricka, sofva, handla, vandla samt låta föröfrigit verlden gå sin jämna gång. Lidén FörtrBr. 324 (1787). Underligt vandla öfvermakterna med oss. Högberg Vred. 3: 354 (1906). IllSvOrdb. (1964).
3) köpslå l. handla; idka affärsverksamhet; äv. i reciprok anv.; särsk. dels med bestämning inledd av prep. med o. styrt huvudled betecknande handelspart o. d., äv. handelsvara o. d., dels ss. vbalsbst. -ing, dels (o. numera bl., arkaiserande, skämts.) i det mer l. mindre pleonastiska uttr. handla och vandla (se HANDLA 12 c α; jfr 2); förr äv. tr.: förvärva gm köp o. d. G1R 9: 295 (1534). (Kungens) undersåter .. motte besökie alle keiserens land .. med theres köpenskap, handling och vandling. HH 20: 115 (1550). Alt thet godz som .. (målsmännen) kunna wandla och förkoffra barnen till bästa. Lagförsl. 315 (c. 1606).
4) (†) vandra l. färdas. Stiernhielm Lycks. Cart. (1650, 1668). Jag sitter, ligger, wandlar eller står / Så är min Hug ok Sinne högst bedröfwat. Lucidor (SVS) 458 (c. 1670; uppl. 1997). Allt vandlar och går / Fram och åter, i år. CFDahlgren 2: 315 (1819).
1) (†) till 1: möjlig att omvandla; benägen att förändras; föränderlig (o. därmed förgänglig). Den wandelbara Werd’sz bå’ nöd ok öde Lagh. Lucidor (SVS) 38 (1668; uppl. 1997). Förmedelst det wandelbara myntets dels ratande, dels devalverande. VDAkt. 1720, nr 149. Samtiden 1873, s. 796. jfr o-vandelbar.
2) (†) till 4: framkomlig. (Så) att Grufwan med alla dess rum och wägar alltid må hållas ren och wandelbar å alla sidor. Bergv. 4: 26 (1794).
Spalt V 241 band 37, 2014