Publicerad 2017   Lämna synpunkter
VEN ve4n, sbst.1, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. vene, eng. vein, fr. veine; av lat. vena, av ovisst ursprung. — Jfr VENESEKTION, VENÖS]
(i fackspr., i sht anat.) åder som för blod tillbaka till l. i riktning mot hjärtat från andra delar av kroppen (l. från hjärtat självt), blodåder; motsatt: artär. Spenarna eller Mammarna, äre .. af kötz art, iämtiucke såsom åldon, igenom huilcke vener och arterier löpa, och tiena till miölkens födhelse i quinnor. Forsius Phys. 233 (1611). Venernes textur är mycket olik arterernes, derigenom att den är mjuk och slapp och låter mycket uttänja sig, utan att genast återtaga sin förra volum. Berzelius Kemi 6: 96 (1830). En mycket viktig sak var valet av den ven, å vilken åderlåtningen skulle företagas. Tigerstedt MedUtv. 1: 135 (1923). Genom mina vener rann bara alkohol och droger. Lundberg Yarden 36 (2009). — jfr ARM-, HALS-, HÅL-, JUGULAR-, LUNG-, NYCKELBENS-VEN m. fl.
Ssgr (i sht med.): VEN-BLOD. i ven(er) befintligt (syrefattigt) blod, venöst blod. Auerbach (1916). Venblodet håller i genomsnitt 14 kbcm. syrgas per 100 kbcm. blod. Thunberg Livsförrättn. 125 (1924). —
-INFLAMMATION. TLäk. 1834, s. 99. Veninflammation, Phlebitis, var förr i världen, då åderlåtning var mycket i bruk, ganska vanlig såsom en följd till åderlåtningen. Vennerholm o. Svensson 532 (1892). —
-KLAFF. jfr klaff, sbst.1 3 b. (Muskelsammandragningar) utöfva .. ett slags pumpverkan på blodströmmen i venerna, hvarvid venklaffarna reglera strömmens riktning. NF 17: 535 (1893). —
-PULS. pulserande rörelse i ven; jfr puls, sbst.1 Wretlind Läk. 6: 112 (1898). —
-PUNKTION. punktion av ven. Genom venpunktion har avtappats c:a 20 cc blod. SvLäkT 1935, s. 395. —
-SINUS. jfr sinus 2 b. Den hårda hjernhinnans samtliga vensinus voro mycket blodfyllda. Hygiea 1849, s. 744. —
-STAM. jfr stam, sbst.3 I 2 a. Lovén ÅrsbVetA 1845–49, s. 7. Under normala förhållanden iakttages en s. k. venpuls endast i de närmast hjärtat belägna större venstammarna. 2NF 31: 1119 (1921). —
-STEN. jfr sten 6 b. Uhrström Hemläk. 612 (1881). Det i venen stelnade blodet bildar en s. k. blodpropp, hvilken kan i bästa fall ombildas till bindväf, och möjligen förkalkas (venstenar). Wretlind Läk. 6: 135 (1898). —
-SYSTEM. system (se system, sbst.1 1 b) av vener. TLäk. 1832, s. 6. Försämrad funktion i benens vensystem. BoråsTidn. 30/9 2003, s. 7. —
-TROMBOS. (sjukdomstillstånd orsakat av) blodpropp i en ven. Följderna av ventrombos behandlas .. framgångsrikt med massage och sjukgymnastik. Wide MedGymn. 188 (1896). —
-TRYCK. blodtryck i venerna. UpsLäkF 1867–68, s. 191. (Typiska besvär vid hjärtmuskelinflammation är) galopprytm, blodtryckssänkning, hjärtdilatation .. och förhöjt ventryck. Bergstrand SvLäkS 352 (i handl. fr. 1954).

 

Spalt V 693 band 37, 2017

Webbansvarig