Publicerad 2017   Lämna synpunkter
VIRTUOS vir1tɯå4s l. -ω4s, m.//ig.; best. -en; pl. -er (Bergius Småsak. 1: 147 (1757) osv.) ((†) -ar AnderssonBrevväxl. 1: 52 (1857)).
Ordformer
(virtuos 1757 osv. virtuose 1739–1779. virtuoso 1795)
Etymologi
[jfr t., eng., fr. virtuose; av it. virtuoso, av lat. virtuosus, till virtus (gen. -tūtis), kraft, styrka, duglighet, avledn. av vir, man (se VIRIL). — Jfr VIRTUELL, VIRTUOS, adj., VIRTUOSITET]
om (överlägset) skicklig l. tekniskt fulländad konstnär; i sht om musiker (se slutet); äv. allmännare, om person som är framstående l. skicklig inom ett yrke l. en vetenskap o. d. Bergius Småsak. 1: 147 (1757). En virtuos uti hortikulturen, det vill säga en studerad trädgårdsmästare. MoB 2: 79 (1792). Hon var en riktig liten virtuos i konsten att kåsera. Idun 1888, s. 253. För sjunde gången tog Italiens virtuoser på onsdagsmorgonen hem världsmästerskapet i bridge. DN(A) 14/5 1964, s. 23. En av vår prosakonsts stilbildande virtuoser. 3SAH LXXIII. 4: 8 (1965). — jfr ORD-, SPRÅK-, VERS-VIRTUOS m. fl. — särsk. om synnerligen framstående musiker. Londée Kellner 53 (1739). En Rysk Aria, som denne Virtuosen utförde med variationer, war ganska intagande. GT 1787, nr 31, s. 2. Man kunde .. få höra kringstrykande virtuoser .. utföra sonater och ouvertyrer så konstnärligt, att de kunnat uppträda i vårt hofkapell. Hultin Minn. 96 (1872). Italienska komponister, virtuoser och librettister översvämmade (på 1700-talet) Europas alla hov. Sylwan EurLittH 1: 475 (1910). Som pionjär och virtuos på modernt orgelspel skattades han som den främste i sitt slag. Expressen 1/6 1992, s. 17. jfr FLÖJT-, KLARINETT-, MÄSSINGS-, ORGEL-, STADS-VIRTUOS m. fl.
Ssgr (Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till virtuos, adj.): (slutet) VIRTUOS-KONSERT. konsert (se d. o. 3) skriven för l. framförd av en virtuos. Vid mitten av .. (1700-talet) började .. de sedermera så omåttliga virtuoskonserterna. Moberg TonkHVäst. 2: 81 (1935). —
-MÄSSIG. som är karakteristisk för en virtuos l. präglas av virtuositet. Den virtuosmässiga framställningen af fina tyger o. d. Upmark Lübke 765 (1872).
Avledn.: virtuosmässighet, r. l. f. NF 17: 987 (1893). Den bandtillverkning, som vår allmoge sedan några sekler tillbaka bedrivit med ren virtuosmässighet. Thorman TextilK 182 (1944). —
-NUMMER. i utvidgad anv., om uppseendeväckande l. skicklig prestation; särsk. (o. i sht) till slutet, om musikstycke skrivet för l. framfört av en virtuos l. framfört på ett virtuost sätt; jfr nummer 7 b. Bauck MusTheat. 46 (1868). (Skådespelerskans) tolkning är inte bara ett virtuosnummer av ett slag jag inte sett på länge – hon visar upp ett helt register av brott mot den traditionella monologteaterns intimitet och föregivna äkthet. DN 2/8 2011, Kultur s. 6. Här finns en samling örhängen och virtuosnummer för kornett och orkester. SundsvT 10/1 2014, s. 40. —
-STYCKE. stycke (se d. o. 20) skrivet l. utfört av en virtuos l. på ett virtuost sätt. Skildringar af åskväder höra ju .. till epikens virtuosstycken. Lamm Oxenst. 163 (1911).
Avledn.: VIRTUOSERI10104, n. med mer l. mindre nedsättande bibet., om överdriven virtuositet; virtuositet utan innehåll. Atterbom Minnest. 2: 159 (i handl. fr. 1843). D’Annunzio hyllade från början en radikal sensualism, som snart tog formen af ett estetiskt virtuoseri, för hvilket sinnenas njutningar var det enda betydelsefulla. 2NF 36: 717 (1924). (Uppsättningen av) Samuel Becketts klassiker ”I väntan på Godot” .. har blivit ett delvis ostyrt virtuoseri med fyra artister inspirerade av Becketts ordlekar. SvD 5/12 1984, s. 1. —
VIRTUOSINNA. [jfr t. virtuosin] (†) om kvinnlig virtuos; äv. ironiskt. Sångstycket Pygmalion (uppfördes) af en främmande virtuosinna .. som i min smak söng vederstyggligt. Atterbom Minn. 47 (i senare bearbetat brev fr. 1817). En ung Tysk virtuosinna på violin, Hortensia Zirges, .. har spelat i åtskilliga bland de förnämsta salongerna. SthmFig. 1845, s. 85. Sturzen-Becker 4: 35 (1862).

 

Spalt V 1339 band 37, 2017

Webbansvarig