Publicerad 2017   Lämna synpunkter
VRAK vra4k, sbst.2, n.; best. -et.
Ordformer
(förr äv. w-)
Etymologi
[sv. dial. vrak; till VRÄKA i bet.: driva, o. därmed etymologiskt identiskt med VRAK, sbst.1]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) fiske medelst drivgarn på djupt vatten i öppen sjö (jfr driv-garns-fiske); särsk. i uttr. fiska på vrak; äv. konkretare, om enskild omgång av sådant fiske. Fiska på vrak. SAOL (1900). Kamraterna i vrakelaget skulle bli oroliga .. Det skulle kunna tänkas att han inte kom hem i tid för att hinna följa med på vraket. Månsson Rättf. 1: 185 (1916). Man förlorar ett vrak på den (stads)färden. Denna gången har man råd till det. Fiskelyckan har varit god sista natten: tre hundra valar är fångsten. Hinde Byvallaf. 190 (1927). Vrakäskan .. har tillhört ett fiskelag i Hällevik, Blekinge. Det var här man hade sitt matförråd när man ”for i vrak” efter sill och lax. Kulturen 1982, s. 179.
Ssgr (i vissa trakter, bygdemålsfärgat): VRAK-BÅT. jfr -eka. At all den Cabelljau, Långor, Tårsk, Makrill och Sill, samt den Strömming, som med de så kallade Wrak- Skiöt- och Fisk-Båtar .. upfiskes. PH 3: 1705 (1741). —
-EKA, förr äv. -ÖKA. om större odäckad o. enmastad variant av blekingseka; jfr -båt. PH 5: 3615 (1754). Wrakeka är et fartyg i Blekings skären med et råsegel och mast som hänger öfwer åt lofwart samt en stång som spänner ut lofwartsliket, i stället för bolina. Dalman 59 (1765). Vid 1800-talets slut tycks Bornholmsbåten .. ha försvunnit, liksom de gamla öppna vrakekorna. Kulturen 1986, s. 85. —
-FISKE, sbst.2 (sbst.1, 3 se vrak, sbst.1 ssgr, vräka ssgr). jfr fiske 1. Fiskerier uti Hafwet, hwarest fiskandet skötes af Skärgårds-karlar medelst Torskande, Sillgarn och Wrakfiske. VetAH 1741, s. 14. Ofta medförde vrakfisket långväga resor, till farvattnen runt Bornholm, utanför Skånes sydkust, de södra delarna av Öresund eller t.o.m. Hallandskusten. Kulturen 1979, s. 130. —
-ÖKA, se -eka.
Avledn.: VRAKA, -ning, v.2 (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) fiska med drivgarn; äv. om farkost: göra tjänst vid sådant fiske. Med Wrakning på Blekingska sättet weta .. (ölänningarna) ej at umgå. Åhstrand Öl. 58 (1768). Ekan af den berömda blekingstypen vrakar förträffligt, äfven när sjön går grof och gropig. TurÅ 1909, s. 11. Vi va’ fem stycken, som va’ ute och vrakade med en storeka .. och hade börjat ta’ in vaden. FoF 1915, s. 132.

 

Spalt V 1569 band 37, 2017

Webbansvarig