Publicerad 2021   Lämna synpunkter
YTTRANDE yt3rande2, n.; best. -et; pl. -en.
Etymologi
[till YTTRA, v.]
1) (†) motsv. YTTRA, v. I 1: försäljning. (Sv.) Yttrande .. (säljande) (t.) die Veräusserung. Lind (1749).
2) (†) motsv. YTTRA, v. I 2, II 1: yttring (se d. o. 1). Det är verkligen sant, att elakt lynne är blott ett yttrande af en svag karaktär. BrefNSkolH 1811, s. 303. WoH (1904).
3) motsv. YTTRA, v. I 3, II 2, om ngt som (muntligen l. skriftligen) yttras; särsk. om i formellt sammanhang l. i enlighet med formell ordning avgivet uttalande, särsk. i fråga om (i samband med prövning l. remissbehandling o. d. inbegärda) skriftligt avgivna synpunkter l. bedömningar l. uppfattningar i viss fråga, mer l. mindre liktydigt med: utlåtande l. betänkande; särsk. i förb. med dels prep.-uttr. inlett av i l. om l. över, angivande det som omtalas l. i vilken fråga uttalandet görs o. d., dels (av)giva l. infordra l. lämna; äv. abstraktare, om handlingen l. verksamheten att yttra sig, särsk. ss. förled i ssgr; jfr YTTRAN 3, YTTRING 2. 2RA 3: 722 (1734: lemnat). Hvaröfver norska regeringens yttrande infordrades såsom den första åtgärden. De Geer Minn. 1: 217 (1892). I revisionsberättelsen böra revisorerna afgifva bestämda yttranden i de ämnen, revisionen omfattar. SFS 1908, nr 14, s. 4. I yttrandena över de sakkunnigas förslag anfördes principiella betänkligheter mot att tillåta resning. SvJuristT 1937, s. 248. Kanske hade hon trott på det om hon inte råkat höra hans yttrande om uthuset nyss. Nu kändes hans vänlighet bara spelad. ÅrRunt 2018, nr 34, s. 89. — jfr REMISS-, RIKSDAGS-, SLUT-YTTRANDE m. fl.
Ssgr (till 3): YTTRANDE-FRIHET~02 l. ~20. frihet (se d. o. 4) att uttrycka tankar l. åsikter o. d.; särsk. (o. i sht) om i grundlag reglerad rätt att offentligt uttrycka tankar osv. (i sht i sg. best.); jfr diskussions-frihet, tal-frihet, yttrings-rätt. SC 1: 4 (1820). Hvarje samhälls-medlems jemlikhet inför lagen, samvets- och yttrandefrihet så obegränsad som möjligt: desse äro någre bland de grund-fordringar, som utgöra liberalismens väsende. GHT 14/8 1833, s. 2. Våra bibliotek är otroligt viktiga för demokratin, yttrandefriheten och kulturen i hela Sverige. Arbetarbl. 26/5 2019, s. 18.
Ssgr: yttrandefrihets-brott. (med straffbarhet förknippat) överskridande av gränsen för yttrandefrihet; särsk. (jur.) om brott som faller under yttrandefrihetsgrundlagen. AB 5/12 1859, s. 2. Fem personer dömdes .. till fängelsestraff för yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp. SvD 3/11 1998, s. 4.
-grundlag(en). särsk. i fråga om nutida sv. förh., om år 1991 stadfäst grundlag som reglerar yttrandefriheten i sådana (i tryckfrihetsförordningen inte reglerade) medier som radio l. TV l. webben o. d. DN 10/5 1975, s. 2. Regeringen tillsatte på torsdagen en parlamentarisk kommitté som skall utarbeta förslag till en yttrandefrihetsgrundlag som skall ersätta tryckfrihetsförordningen. DN 10/6 1977, s. 3. (Att politikern) hade gjort sig skyldig till brott mot efterforskningsförbudet, som är en del av yttrandefrihetsgrundlagen. Sydsv. 25/4 2017, s. A9.
-mål. mål (se mål, sbst.2 1) rörande (överskridande av gränserna för) yttrandefriheten. SvD(A) 3/6 1906, s. 5. (Webbplatsens) ansvariga utgivare, som stämts för grovt förtal och förtal, friades i går i ett yttrandefrihetsmål i Stockholms tingsrätt. DN 11/4 2015, s. 12.
-RÄTT. rätt (se rätt, sbst.2 4) att yttra sig (vid sammanträde l. sammankomst o. d.); jfr yttrings-rätt. Man kunde möjligen hava låtit honom få närvara vid regeringens överläggningar utan yttranderätt. 3SAH LII. 2: 521 (1791). Vid .. överstyrelsens sammanträden äga revisorerna yttrande- och förslagsrätt. SFS 1951, s. 338.

 

Spalt Y 148 band 38, 2021

Webbansvarig