| Publicerad 2023 | Lämna synpunkter |
ÖVERSTE ø4verste l. ø3verste2, förr äv. OBERST l. ÖVERST, m.//ig.; best. -en; pl. -ar (äv. att hänföra till sg. översta, 2Krön. 11: 11 (Bib. 1541) osv.) ((†) -er, äv. att hänföra till sg. översta, G1R 11: 205 (1536), Gustaf II Adolf 541 (1629)); förr äv. ÖVERSTA, m.//ig.; best. -an; pl. -ar l. -er (se ovan).
1) (utom ss. senare led i ssgr numera bl. ngn gg, med anslutning till 2 slutet) (högsta) föreståndare l. ledare l. styresman; överhuvud; härskare l. regent l. furste; i sht förr särsk. dels i fråga om ä. judiska förh., om föreståndare för synagoga, dels om djävulen; i vissa språkprov utan klar avgränsning från ÖVRE I 3 c β. En man som heet Jairus .. war en öffwerste öffuer synagogan. Luk. 8: 41 (NT 1526; Bib. 1999: föreståndare). Han vthdriffuer diefflar medh Beelzebub, diefflanars Öffuersta. Luk. 11: 15 (Bib. 1541; Bib. 1999: demonernas furste). Skole och .. de öfverster för folket, som äro konungar, furstar och herrar, thet evige, som siälen belangar .. uti ackt alfvarligen behålla. RA I. 1: 345 (1544). Then Öfversten som uti then Laghsagun hafver til at befala. Gustaf II Adolf 11 (c. 1620). Sammaledes foor och til Helfwetis Ignatius Loyola, en Hispanier, och alle Skrymtares Öfwerste. Schroderus Os. III. 2: 61 (1635). Hwar och en Synagoga skulle i synnerhet hafwa twänne Öfwerstar. Almquist InlHelSkr. 308 (1775). Hör nu, om det fans ett helvete, skulle Ni vara dess öfverste, ty Er uppfinningsförmåga i straffväg öfvergår mina djerfvaste kombinationer. Strindberg Dam. 186 (1898). — jfr BERGS-, KRETS-, STADS-ÖVERSTE.
2) i fråga om militära förh., om (högsta) befälhavare för truppstyrka; särsk. (o. utom i skildring av ä. förh. numera bl.) speciellare, om (l. ss. titel för) officer av näst högsta graden (närmast under generalsgraden), i sht inom armén l. flygvapnet (särsk. om sådan officer med befattning ss. regementschef), förr äv. om officer med motsv. grad vid flottan (jfr KOMMENDÖR 4); äv. oeg. l. bildl. (se slutet). Överste vid l. inom flygvapnet, säkerhetstjänsten. Som wij .. skicket honum för höffuitzman och öffuersthe för alle waare skiip. G1R 3: 270 (1526). Een Öfwerstes Ampt och Beställning är, Först at han böhr näst Gudh älska, ähra och venerera sin Konungh, Öfwerheet och föresatte Generaler, them theras Ordre och Disposition, medh heela sitt Regemente, effter sin yttersta Trooheet och förmågo effterföllier. Delachapelle ExBook 56 (1669). Herr Peder Bragde War Stadhållare på Stockholms Slott wid åhr 1540. samt Öfwerste emot Nils Dacke. Peringskiöld MonUpl. 50 (1710). Han .. blef den 8 Jan. 1814 utnämnd til Öfverste i Flottorna. KrigVAH 1827, s. 10. Svenskarna, såväl manskapet, som öfverstarna, brunno af begär efter strid. Fryxell Ber. 15: 58 (1848). Armfelt .. befordrades i svensk tjenst efterhand till kapten, major, öfverstelöjtnant och öfverste för finska lifdragonerna .. och erhöll slutligen värdigheten af generalmajor. Tegnér Armfelt 1: 3 (1883). Min far var överste vid ett av de äldsta regementena. Hallström Händ. 332 (1927). — jfr ARTILLERI-, FÄLT-, FÖRBUNDS-, GENERAL-, HUSAR-, INGENJÖR-, KNEKT-, KOSACK-, KRIGS-, LANDS-, REGEMENTS-, SANITETS-, SKEPPS-, STABS-, STADS-ÖVERSTE m. fl. — särsk. oeg. l. bildl., om person som i fråga om maktställning l. maktutövning o. d. påminner om l. liknas vid en sådan officer (särsk. om officer inom Frälsningsarmén); jfr 1. Att vid ankomsten till New-York en af Erik Janssons Öfverstar, benämnd Hedin (en skräddare från Herjedalen .. ) infann sig och affordrade honom och alla de öfriga emigranterna allt deras matförråd, bohagsting och contanter. KyrkohÅ 1910, MoA. s. 159 (1848). Han är pensionerad överste i Frälsningsarmén. DN 12/11 1983, s. 32. Alla såg upp till .. (den nynazistiske ledaren) som någon slags överste, säger avhopparen. AB 6/9 2020, s. 12.
B: ÖVERSTE-BEFATTNING. befattning (se d. o. 2 d) ss. överste; jfr -beställning, -charge, -plats, -post, -tjänst o. översteskap. Vid slutet af December 1841 anhöll grefve M. i underdånighet om afsked från öfverstebefattningen, med pension af arméens pensionskassa. AB 10/9 1842, s. 3. —
-BESTÄLLNING. i sht mil. jfr beställning 1 a β γ′ o. -befattning. När Öfwersten på någon tid är frånwarande eller sjuk, eller ock at Öfwerstebeställningen är ledig, då tilträder Öfwerste-Lieutenanten förwaltningen af (regements)Medlen, samt swarar derföre. LMil. 4: 1484 (1714).
Ssg: överstebeställnings-hemman. (förr) åt innehavare av överstebeställning upplåtet hemman. LMil. 1: 209 (1683). —
-BOSTAD~02 l. ~20. överstes bostad; jfr -boställe. SvD 11/10 1894, s. 2. Ritningen till överstebostad (är) uppgjord efter högreståndsmönster. Näsström SvFunkt. 45 (1930). —
-BOSTÄLLE~020. (förr) boställe (se d. o. 3) avsett för l. anvisat åt överste; jfr -bostad, -säte. 2BorgP 3: 327 (1727). Mellan det präktiga överstebostället och det oansenliga korpralsbostället låg en rad boställsgårdar av skiftande storlek. TurÅ 1950, s. 169. —
-CHARGE. (†) jfr charge 1 o. -befattning. (Jag kommenderade) som öfverstelieutenant .. emedan min öfverstelieutenant af gardet öfverstechargen företrädde. Kurck Lefn. 143 (1705). Weise 2: 202 (1771). —
-FULLMAKT~02 l. ~20. (förr) fullmakt (se d. o. 4) att tjänstgöra ss. överste. HSH 14: 304 (1728). Öfwerste-fullmackten wardt samma dagen opsatt och underskrifwen. Nordberg C12 1: 890 (1740). —
-GRAD. överstes grad (se grad, sbst.1 4 b); jfr -karaktär, -rang. Nu äro Öfverste-Lieutenants- och Öfverste-graderne trappsteg, på hvilka ofta en förträfflig Bataljons-Chef småningom upstiger. Lefrén Förel. 1: 131 (1818). —
-INDELNING~020. (förr) jfr indelning, sbst.1 2; särsk. konkretare. VDAkt. 1735, nr 176. Sedan de till öfverste-indelningen vid f. d. Adelsfanereg:tet hörande boställen, genom innehafvarens .. frånfälle, blifvit till statsverket öfverlemnade, föreslås att samma indelnings återstod .. likaledes till kronan indrages. KrigVAT 1851, s. 8. —
-KARAKTÄR. (†) jfr karaktär 7 o. -grad. Fernow Värmel. 785 (1779). Von Essen fick öfverste-karakter. 3SAH 14: 62 (1900). —
-LÖJTNANT~20 l. ~02. (överst- c. 1585–1916. överste- 1535 osv.) [efter t. oberstleutnant] (ss. titel för) (regements)officer av grad närmast under överste; förr äv. dels allmännare, om befälhavare närmast underställd högste befälhavare (jfr fält-marskalk), dels om officer med motsv. grad vid flottan (jfr kommendör-kapten); jfr löjtnant 1. Ider offuerste Lutinampt .. (skall) haffue sielff at tilsettie och aff settie Höffuitzmen Fenrick Feltweibell och andre höge embeter. G1R 10: 47 (1535). Feltmarschalken eller öffwerste Leutnampten, som i Feltherrens frånwaro, alla Krigzsaker besteller. Paulinus Gothus MonTurb. 247 (1629). År 1817 blef Major Warberg befordrad til Öfverste-Lieutenant vid Örlogsflottan. KrigVAH 1834, s. 127. Ryktet gick i staden, att överstelöjtnanten älskade gå Drottninggatan på lördagseftermiddagarna, emedan alla som voro skyldiga att hälsa på honom, då voro fria och hade tillfälle att göra det. Hedberg VackrTänd. 145 (1943). jfr artilleri-, stads-överstelöjtnant.
Ssgr: överstelöjtnants-beställning. jfr beställning 1 a β γ′ o. överstelöjtnantskap. Öfversten Åke Tott .. besvärade sigh att han hafver någre åhr tjent för Öfverste och lijkväl inthet hafft annad än Öfverste-Lieutenantz beställning. RP 1: 170 (1629); möjl. ej ssg. Kgl. Maj:t (har) i Nåder förklarat Chefs-Beställningen vid Smålands Grenadier-Bataljon såsom Öfverste-Lieutenants-beställning med åtnjutande af den Pension, som samma grad tilkommer. KrigVAT 1833, nr 3, s. 6.
-boställe. (förr) boställe (se d. o. 3) avsett för l. anvisat åt överstelöjtnant; jfr -löjtnants-säte. Carl XI AlmAnt. 191 (1690). (Tessin fick uppdraget) att göra förslag till nybyggnad på Kungs-Norrby överstelöjtnantsboställe i Östergötland. SvKulturb. 3–4: 139 (1930).
-grad. jfr grad, sbst.1 4 b. Lefrén Förel. 1: 131 (1818). Den nyutnämnde marinöverdirektören .. har i rangskalan hoppat över både majors- och överstelöjtnantsgraden. DN(A) 30/3 1942, s. 3.
-säte. (numera bl. ngn gg, om ä. förh.) jfr säte, sbst.1 4 b α, o. -löjtnants-boställe. ÖfwerstLeutnanten för Ryttmesterskapet .. Skall boo på sitt beställningzhemman och ÖfwerstLeutnantzSäthe Hallstadh. GenMRulla 13/11 1683.
Avledn.: överstelöjtnantska, förr äv. överstlöjtnantska, f. (numera nästan bl. ålderdomligt l. skämts.) överstelöjtnants hustru (l. änka). Å Högwählb.na Fru Öfwerstleutnantskans på Orranäs .. wägnar. VDAkt. 1710, nr 160.
överstelöjtnantskap, n. (†) ställning l. värdighet ss. överstelöjtnant; överstelöjtnantsbeställning. Att effter Öfversten edell, vällbördigh och manhafftigh Erentz Creijtz resterer opå sin Öffverste leutnamptskap 2,364 daler. OxBr. 5: 320 (1625). AOxenstierna 5: 542 (1630). —
-LÖN. jfr lön, sbst.1 2 b. PH 6: 4467 (1757). Han kom aldrig längre än till överstelöjtnant, även om han fick överstes grad fick han inte överstelön. SvD(A) 27/6 1963, s. 3. —
-PENSION. jfr pension 3. Resolverades att giffva Öffverste Lesle öffverste-pension och een guldkäd för hans långe och trogne tienster. RP 8: 186 (1640). —
-PLATS. (numera bl. tillf.) jfr plats, sbst.1 7 b, o. -befattning. RP 8: 601 (1641). Torstensson blef enrådande vid hären; han fick till och med rättighet att af och tillsätta öfversteplatserna. Fryxell Ber. 7: 203 (1838). —
-POST. jfr post, sbst.2 5, o. -befattning. BondP 12: 471 (1772). En inom den närmaste tiden ledigblivande överstepost vid generalstaben. DN(A) 12/11 1917, s. 5. —
-RANG. rang (se d. o. 4) av överste; jfr -grad. Fädernesl. 31/8 1832, s. 2. En politisk kommissarie med översterang. GbgP 14/5 1968, s. 11. —
-SÄTE. (förr) översteboställe; jfr säte, sbst.1 4 b α. Om det som dem åligger härwid at præstera, intet förslår til gårdsens fullkommelige Reparation och bebyggning, så at det kan passera för Öfwerste-säte; då wil Kongl. Maj:t .. förordna därtil så mycket medel af Regiments besparningen, som erfordras. LMil. 1: 350 (1684). —
-TJÄNST. jfr tjänst 1 d o. -befattning. RARP 4: 395 (1650). Att generals- och öfverstetjänster till största delen innehafvas af adelsmän. JmtP 28/1 1889, s. 2.
ÖVERSTINNA1032, f. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) överstes hustru (l. änka). VgFmT II. 8–9: 193 (1679). Döde i Landsorterne: Enke-Fru Öfwerstinnan Hastfer, en Dotter af framl. Fält-Marskalken Bar. Stackelberg (osv.). IT 24/5 1773, s. 3. På nyårsmottagningen .. hade den nyblivne översten uppenbarat sig med sin utlandsfödda överstinna. Spong Sjövinkel 13 (1949).
Spalt Ö 679 band 39, 2023