Publicerad 1906 | Lämna synpunkter |
BESVÄCKA l. BESVEKA l. BESVÄGA, v. -ar? (G. I:s reg. 11: 26 (1536: besweckis, sg. pass.); jfr Därs. 27: besweckis, pl. pass.), -ad (G. I:s reg. 11: 205 (1536: besweckett)); sup. -t (G. I:s reg. 7: 472 (1530: beswekt), Därs. 12: 262 (1539: beswägt)). vbalsbst. -NING.
(†) försvaga, utmatta; utblotta. (G. I) hadhe wel så bekrectat her Seuerin inne (dvs. inneslutit) och beswekt honum, ath han wel motte innan en kort tijd fremiat sin wilia med honum. G. I:s reg. 7: 472 (1530); jfr Tegel G. I 1: 270 (1622). Atuj (dvs. att vi) oss och rigit inthet yttermere förblotte eller besweke schole. G. I:s reg. 11: 25 (1536). Szå ath h: ko: Ma:t .. bleff ganske besweckett på folk. Därs. 205. Huilkit wij vdj monge förlidin åår, mest sielffue bestelt och vthrettat haffue, och ther egenom så förarbetet och beswägt oss, att wij haffue thet än nu hoss oss dageligen i händer röön. Därs. 12: 262 (1539). Wijborgz Stadz fatigdom och beswekningh. FH 7: 161 (1545).
Spalt B 1799 band 3, 1906