| Publicerad 1947 | Lämna synpunkter |
NUMERISK nume4risk l. nɯ1-, adj.; adv. -T.
1) som har avseende på antal, i antal, till antalet, antals-; stundom svårt att skilja från 2. Numerisk överlägsenhet. Palmblad Norige Bih. 63 (1847). De korta stafvelserna hafva .. i Svenskan en afgjord numerisk öfvervigt öfver de långa. 2SAH 58: 28 (1882). Den numeriska principen .. (som) innebär, att antalet (vid val) blir utslagsgifvande. Reuterskiöld Grundlag. 444 (1925). SvD(B) 1946, nr 167, s. 6. — särsk.
a) filos.
α) (†) i uttr. numerisk åtskillnad, sammanfattningen l. inbegreppet av de kännemärken varigm till samma art hörande begrepp l. objekt logiskt skiljas från varandra; motsatt: generisk, specifik. Tuderus Kiesewetter Log. 32 (1806). Lindblom Log. 53 (1836).
β) i uttr. numerisk enhet, om ngt som kan räknas, dvs. utgör ett begränsat (substantiellt) helt o. kan tänkas ha ett motstycke i ett annat begränsat (substantiellt) helt; i sht förr äv.: numerisk identitet; äv. i uttr. numerisk identitet, för att beteckna att ett föremål trots växling av funktioner o. egenskaper fortfarande är samma täljbara enhet; äv. i uttr. numeriskt lika l. enahanda l. identisk o. d. i motsv. anv., resp. numeriskt olika, utan numerisk identitet. (Man kan) vid tvänne droppar vatten fullkomligen abstrahera ifrån all inre olikhet i qualitet och quantitet, och likväl kunna de vara numeriskt olika, när de åskådas tillika på särskilda ställen. Lutteman Schulze KantCrit. 79 (1799). Själen har ej substantialitet, ej numerisk identitet. Leopold 4: 283 (c. 1820). Vi få (enl. Kant) ej tänka oss själen såsom substans, såsom qvalitativt enkel, såsom numeriskt med sig identisk. Rein Psyk. 1: 267 (1876). Som orden .. falla, skulle man möjligen kunna tro att .. (Spinoza) hävdar Guds numeriska enhet. Larsson Spinoza 357 (1931).
b) (tillf.) som har räkneordsbetydelse. Ett märkeligt obehag uppkommer, då tonvigten lägges på En eller Ett, som icke är numeriskt eller motsats mot flera, utan blott nyttjas såsom Artikel. AJourn. 1815, nr 281, s. 2.
2) i sht mat. siffermässig; som har avseende på l. är uttryckt i bestämda tal l. siffror, tal-, siffer-. Numeriskt värde, siffervärde (utan avseende på positivt l. negativt tecken). Numeriska beräkningar. Numerisk ekvation, ekvation som jämte den l. de obekanta endast innehåller sifferstorheter. Numerisk mätning, mätning (av arealer o. d. vid lantmäteriförrättning o. d.) som icke utföres grafiskt, utan trigonometriskt med siffervärden. Palmblad Fornk. 2: 432 (1845). Det finnes två kvadratrötter ur varje positivt tal; de äro numeriskt lika stora men ha olika tecken. Hedström o. Rendahl Alg. 60 (1915). — särsk.
a) (†) som har avseende på de fyra enkla räknesätten; motsatt: logaritmisk. Numeriska räkningen efter denna formel, är nog vidlyftig och svår; men Prof. Kraft har genom en sinrik förvandling bringat den til Logarithmisk. VetAH 1764, s. 197.
b) mer l. mindre bildl. SvLittFT 1837, sp. 244. Att vilja .. finna .. en numerisk formel (för en skalds storhet), är ett anspråk, som alltid skall misslyckas. Sturzen-Becker 1: 49 (1861).
Spalt N 763 band 18, 1947