| Publicerad 1952 | Lämna synpunkter |
PERFORERA pær1fωre4ra l. pär1-, l. -fo- l. -få-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE (i sht i bet. 1), -ERSKA (i sht i bet. 1); jfr PERFORATION.
1) (i sht i fackspr.) göra hål genom (ngt) på ett l. (vanl.) flera ställen; genomborra (ngt); äv. med obj. betecknande resultatet (hål); äv. bildl.; ofta i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: försedd med (mer l. mindre regelbundet anordnade) hål tvärsigenom; ss. vbalsbst. -ing äv. konkret. Andersson (1845). Alla slags perforerad plåt .. för Qvarnverk. PriskatalSonesson 1895, s. 122. Apparaten n:r 1 (i Mackies sättmaskin) har till uppgift att i .. (en pappersremsa) perforera en rad hål på bestämdt afstånd från hvarandra. 2UB 10: 196 (1906). Hans aeroplan hade fått vingarna perforerade med skrothål (under beskjutningen). Hedin Front. 747 (1915). Dragen gut är gut, som gjorts smalare genom att låta den passera genom perforeringar i metallplattor. Hammarström Sportfiske 29 (1925). DN(A) 1951, nr 272, s. 2 (bildl.). — särsk.
a) förse (pappersblad o. d.) med tätt i rad sittande små hål avsedda att underlätta frånskiljande; tanda (frimärken o. d.); ofta i p. pf. i adjektivisk anv., stundom övergående i bet.: gm perforering gjord frånskiljbar; ss. vbalsbst. -ing äv. konkret. Perforerade anteckningsblock. Perforerade biljetter. Nordin Boktr. 370 (1881). Å den öfre perforerade kanten (av kortbrev) äro anbragta orden ”Öppnas medelst den perforerade kantens afrifvande”. GenPoststCirk. 1889, s. 212. Samtliga utskrivna exemplar .. skiljas efteråt från varandra längs perforeringen. Sillén BokförMet. 1: 171 (1915). Frimärken (i rullar) äro perforerade endast på två sidor samt slätskurna på två sidor. SvD(A) 1920, nr 112, s. 8. SFS 1935, s. 1031.
b) förse (papper o. d.) med skrift l. kännetecken gm på visst sätt ordnade hål; äv. med obj. betecknande resultatet (bokstav, meddelande o. d.); ss. vbalsbst. -ing äv. konkret; jfr PERFORATOR. Framtidens bref skola dikteras för en stenograf, som .. punsar eller perforerar dem å en pappersremsa. 2UB 3: 536 (1897). Frimärken, som af korrespondent försetts med kännetecknande perforeringar. Döss o. Lannge (1908). HufvudkatalSonesson 1920, 3: 77.
c) göra hål avsedda ss. utsirning; i sht med avseende på skodon; äv. i fråga om fördjupningar som icke gå tvärsigenom (jfr 2); ofta i p. pf. i adjektivisk anv.; ss. vbalsbst. -ing äv. konkret. Fälten på plåtbalkar och modiljonger kunna dekoreras med perforeringar. TT 1885, s. 122. (Skodon) med starkt perforerade tåhättor. SvD(A) 1919, nr 59 B, s. 4.
2) göra fördjupningar i (ngt); ss. vbalsbst. -ing äv. konkret. (Spisbrödskakan är) Lätt att bryta — inget spill tack vare den djupa perforeringen. SvD(A) 1933, nr 30, s. 8. GHT 1938, nr 239, s. 11.
3) med. o. kir. genomborra l. genombryta (kroppsorgan l. vägg till hålighet i kroppen); dels i fråga om sjukdom, sår o. d., dels i fråga om yttre våld (operativt ingrepp o. d.); i p. pr. äv. i mer l. mindre adjektivisk anv.; jfr PENETRERA 3, PERFORATION. Om perforerande Magsår. Hygiea 1840, s. 218 (rubrik). I peritonealhålan penetrerande eller densamma perforerande projektiler. LbKir. 1: 593 (1920). Holmgren ÖronSj. 48 (1925). — särsk.: (vid förlossning) öppna (fosters huvudskål); jfr PERFORATION slutet. Hygiea 1850, s. 533. Därs. 1872, s. 629.
(1, 2) -MASKIN. [jfr t. perforiermaschine] (i fackspr.) perforeringsmaskin. Nordin Boktr. 379 (1881). —
(1 b) -STÄMPEL. (i fackspr.) perforeringsstämpel. —
-TRISSA, r. l. f. bokb. på falsmaskin anbragt tandad trissa för perforering av papper. HantvB I. 5: 223 (1937).
B: PERFORERINGS-LINJE.
1) boktr. till 1 a: stålredskap med skarpslipade tänder, avsett att insättas i tryckform (så att tryckning o. perforering kan ske i ett tempo) l. i stansform; jfr perforer-linje. Nordin Boktr. 371 (1881).
2) (i fackspr.) till 1 a, 2: gm perforering erhållen rad av hål l. fördjupningar avsedda att underlätta frånskiljande. NordBoktrK 1906, s. 360. SvD(A) 1933, nr 30, s. 8. —
(1, 2) -MASKIN. [jfr t. perforierungsmaschine] (i fackspr.) maskin för perforering av papper, skodon o. d.; jfr perforer-maskin. Björkman (1889). SvSkoT 1927, nr 1, s. 8. —
(1 b) -STÄMPEL. (i fackspr.) tryckstämpel varmed rader av små hål göras, vilka bilda igenkänningstecken (skrifttecken, varumärke o. d.); jfr perforer-stämpel. Auerbach (1913). VaruhbTulltaxa 1: 458 (1931).
Spalt P 647 band 20, 1952