Publicerad 1956   Lämna synpunkter
RECIPIERA re1sipie4ra l. res1-, l. 01040, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr RECEPTION.
Ordformer
(-pera 1717—1781. -piera 1671 osv.)
Etymologi
[jfr t. rezipieren samt eng. receive, fr. recevoir; av lat. recipere, mottaga, återtaga, av re-, åter (se RE-), o. capere, taga (se OCKUPERA). — Jfr RECEPT, sbst.1, RECEPTAKEL, RECEPTIBEL, RECEPTIV, RECETT, RECEVERA, RECIPIEND, RECIPIENT, sbst.2, m. fl.]
I. tr.
1) (mera tillf.) mottaga (ngt), upptaga (ngt). Julgranen har först blifvit recipierad i städerna, och från städerna sprider den sig ut öfver landet. Nilsson FolklFest. 72 (1915). HT 1950, s. 246.
2) (numera bl. mera tillf.) upptaga l. intaga (ngn) i en (högre grad i en) orden l. i ett sällskap l. en akademi o. d.; förrätta reception (se d. o. 2 a) av (ngn). CollMedP 20/9 1671. (C. B. Zibet) vill innan d. 20 bli recipierad (i Svenska Akademien). Kellgren (SVS) 6: 305 (1790). Prosten Lindströmer blef i dessa dagar recipierad till frimurare. HH XXV. 2: 93 (1810). Lundin o. Strindberg GSthm 447 (1881). Östergren (1935).
3) (†) utfärda l. avlämna mottagningsbevis på (ngt), kvittera (ngt). Bref ifrån Ven. Consistorio genom Högächtad Hr Inspectorens Birger Kielmans utskickade är richtigt lefwererat d(en) 5 Mart 1717, som här med reciperas af Skijrö d(en) 5 Mart 1717 Ben: Norlin. VDAkt. 1717, nr 130.
II. intr., motsv. I 2: upptagas l. intagas l. inträda i en (högre grad i en) orden l. i ett sällskap l. en akademi o. d.; undergå reception (se d. o. 2 a); äv. i p. pr. i adjektivisk anv.; äv. bildl. FoU 17: 342 (c. 1790). Svenska bourgeoisien .. hade längesedan recipierat i öfverklassen under förre jakobinen Bernadottes stormästarskap. Strindberg TjqvS 1: 1 (1886). De recipierande bröderna och systrarna (i Knutsgillet i Lund). SDS 1953, nr 12, s. 8.

 

Spalt R 485 band 21, 1956

Webbansvarig