| Publicerad 1956 | Lämna synpunkter |
RECEPT resäp4t (hos Tegnér (WB) 1: 125 (1804) rimmar recepter med derefter), sbst.1, n. ((†) m. l. f. Forsius Fosz 460 (1621), CollMedP 4/10 1680); best. -et; pl. =, i sht förr äv. -er. Anm. Hos Berchelt PestOrs. E 3 a (1589) användes den lat. pl.-formen recepta.
1) föreskrift för beredning (o. användning) av ett läkemedel; numera vanl. om av läkare l. veterinär l. tandläkare (vanl. på en särskild blankett) utfärdad skriftlig (stundom äv. muntlig) ordination av ett läkemedel som skall (beredas på o.) utlämnas av ett apotek (med uppgifter om ingredienserna i läkemedlet o. hur det skall användas av patienten o. d.); äv. konkret, om papper l. blankett med sådan ordination. Läkaren skrev ut ett recept mot sömnlöshet. Med giftmärke försedda ämnen säljas icke utan recept. Han lade receptet i plånboken. Är ock thetta effterföliande Recept gott, icke allenast för Lyenteria, vthan ock emoot Diarrheam. Tagh Cupress, .. Rökelse (osv.). BOlavi 66 b (1578). Balck Musæus C 4 a (1596). Vid hvart och et recept står, uti hvad siukdom, huru och när det skal brukas. Darelli Sockenapot. 231 (1760). Recept på en stärkande medicin. Wahlenberg StorM 24 (1894). SFS 1933, s. 392. — jfr CITO-, LÄKAR-, NARKOTIKA-, ORIGINAL-, TELEFON-RECEPT. — särsk. (†) i utvidgad anv.: läkemedel, medicin (se d. o. 2), medikament; äv. bildl. PErici Musæus 2: 65 a (1582). Gvdh (plägar) thet receptet, kors och bedröfwelse bruka, ens onda affecter medh at dämpa. Palmchron SundhSp. 340 (1642). Smör … Thet är ett gott recept emoot Förgift. IErici Colerus 2: 21 (c. 1645). MoB 2: 178 (1798).
2) (skriftlig l. muntlig) föreskrift för beredning l. tillagning av en maträtt l. ett bakvärk l. en dryck o. d., innehållande upplysningar om vilka kvantiteter av olika ingredienser som skola ingå i maträtten osv. o. hur de skola behandlas o. d. Recept på sockerkaka. Saften gjordes efter ett nytt recept. (Man bör använda) ett kryddewijn effter hosfogande Recept. KStobæus (1725) hos Fürst Stobæus 65. Har Herr Baronen ätit veritabel böckling? .. (Gumman W.) gaf mig recept på hur den tillagades. Wetterbergh Sign. 229 (1843). Recepten är grundligt utprövade under förhållanden, som motsvarar arbetsbetingelserna i ett modernt hushåll. StKokb. 3 (1940). — jfr BISKVI-, MAT-RECEPT.
3) i sht tekn. i utvidgad anv. av 1 o. 2 (jfr 4), om föreskrift för beredning l. tillvärkning av ngt (t. ex. ett färgämne); äv. om anvisning rörande förfaringssätt vid en viss teknisk process o. d. Recept på (förr äv. till) ngt. Uti Tyska Konstböcker finnas många recepter till Järn och Ståls förgyllande. Rinman JärnH 495 (1782). Några recepter till frysmixturer. Berzelius ÅrsbVetA 1829, s. 54. Sahlin SkånFärg. 126 (1928). — jfr BESKICKNINGS-, DESTILLATIONS-RECEPT.
4) i utvidgad l. bildl. anv. av 1—3; särsk. om anvisning l. föreskrift om hur man skall uppträda l. förhålla sig l. hur ngt skall åstadkommas l. utföras (l. motvärkas) o. d. Ett beqwämligit recept, förmedelst hwilket alle Andelige donum continentiæ (dvs. avhållsamhetens gåva) hafwa kunde. Brask Pufendorf Hist. 437 (1680). Recept mot dödligheten, / Pension för dem som göra gull. Leopold 2: 360 (1786, 1815). Huru mången Yngling är wäl icke .. som efter Recepter ur en Räknebok kan på svarta Taflan helt fermt räkna? VexiöBl. 1813, nr 52—53, s. 4. Efter Offenbachskt recept tillagad melodibildning. Norman MusUpps. 55 (1882, 1888). Vi känna intet socialt recept, som inom öfverskådlig tid kan bota samhällets sjukdomar. SD(L) 1905, nr 2, s. 5. VFl. 1937, s. 116. — jfr PATENT-, UNIVERSAL-RECEPT.
(1—3) -BOK; pl. -böcker. bok innehållande recept. BoupptSthm 1675, s. 1140 b. En skicklig färgares handskrivna receptbok. Sahlin SkånFärg. 92 (1928). —
-BORD. (†) receptur (se d. o. 2). När iag komm j Apotheket .. och gick j laboratorium .., då gick iag til recept bordet. CollMedP 9/9 1692. —
-FÖRKORTNING. i sht farm. förkortning (se förkorta 1 a slutet) använd på recept. Ahlberg FarmT 357 (1899). —
-HANDBOK~02. med. handbok med upplysningar angående (utskrivning av) läkarrecept. Terapeutisk recepthandbok. Ribbing (1894; i boktitel). —
(4) -IDYLLISK. (tillf.) som ser ut som l. är en typisk idyll (se d. o. 2). Denna nästan receptidylliska socken är belägen 4 mil från järnväg. Engström 2Bok 72 (1909). —
-KONST.
2) (tillf.) till 4, om ooriginell konststil o. d. En formalistisk, kylig receptkonst, ”byggd på noggrant studium af de gamle”. Hahr ArkitH 327 (1902). —
(1 slutet) -PÅSE. (†) påse innehållande läkemedel. Ur recept-påsar och apothek hämtar man icke mycken verldsbelefvenhet. CIHallman 434 (1782). —
(1—4) -SAMLING. särsk. konkret, om receptbok o. d. MeddSlöjdF 1892, s. 6 (bildl.). Bolin KemVerkst. 13 (1942). —
-SKRIVARE. [jfr t. rezeptschreiber] (vard., nedsättande) om läkare; jfr medicin-man 2. Wikforss 2: 374 (1804). (Doktorn) är bara en gammal uttjänt receptskrivare, som folk kommer till i nöd. Moberg Rosell 111 (1932). —
Ssg: receptskrivnings-konst. Fick-Bok för medicinsk Receptskrifningskonst. Sundelin (1838; i boktitel). —
-STIL. särsk. till 2, om stil som är typisk för matrecept. Några föreskrifter, hvilka i receptstil lyda ungefär så här: Man tage efter behag .. man begagne sedan (osv.). SKN 1843, s. 22. —
-TVÅNG. farm. förhållandet att ett visst ämne får expedieras av ett apotek endast mot recept utfärdat (skriftligt l. muntligt) av läkare l. (i viss utsträckning) tandläkare l. veterinär. Preparatet är underkastat recepttvång. SFS 1918, s. 1486. —
B (†): (1 slutet) RECEPTE-DRAGARE. person som bär på l. medför ett läkemedel. Sylvius Mornay 361 (1674).
1) utskriva recept. Detta öfwerflödiga recepterande af Ammiralitetz Doctorn. HdlCollMed. 1698, s. 1230.
2) expediera recept. Läre-Gåssar, som antagas, .. skole af Apothekarne .. underwisas, och ingalunda tillåtas att komma till recepterande, förr än de en god tid bort åt något lärdt hafwa. Stiernman Com. 4: 1056 (1688). HdlCollMed. 1698, s. 1231.
Ssg: recepter-disk. [jfr t. rezeptiertisch] (†) till receptera 2: receptur (se d. o. 2). Nyblæus Pharm. 8 (1846).
Spalt R 473 band 21, 1956