Publicerad 1899   Lämna synpunkter
BALJA bal3ja2 (ba`lja Weste), sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or ((†) -er A. Oxenstierna Skr. 2: 1 (1606); -ar Peringskiöld Hkr. 1: 230 (1697), möjl. till en sg. balj, såvida ej tryckfel föreligger).
Etymologi
[y. fsv. balia (jfr Söderwall Ordb. 1: 819), liksom d. balle, balje lånadt från mnt. ballie, balge, f., hvilket jämte holl. balje, f., härstammar från fr. baille. Detta anses bero på ett mlat. *bacula, möjl. dimin. till det ord som ligger till grund för BACK, sbst.1, o. hvaraf också fr. baquet, balja. bildats. Jfr BÄLJA, sbst.2, samt BÄCKEN. Se Tamm]
1) kärl liknande en på tvären afskuren tunna, oftast dock med oval omkrets, vanl. med två handtag; större bunke, mindre kar; äfv. om innehållet i kärlet. Var. rer. 29 (1538). Balia eller Standfaat. Helsingius (1587). Att man nog hade att göra med pumpen och 2 balier ösa vattnedt uthur skepedt. A. Oxenstierna Skr. 2: 1 (1606). Sedan hon (dvs. mjölken) är målkat, måste hon sijlas, sombliga bruka i Bunckar, sombliga uti Baljor. Rålamb 13: 57 (1690). Cypresserna .. (kunna) intet wäxa här i Swerige, utan sådde i stora Balljor. Rudbeck Atl. 3: 571 (1698). Kalm Resa 1: 229 (1753). Bacchi små baljor de äro dock djupa. Bellman 5: 90 (c. 1775). En balja full, cuvée. Weste (1807). En balja med vatten. Heidenstam Vandr. 59 (1888). — jfr BAD-, BLOM-, BLÖT-, BYK-, DISK-, FISK-, FOT-, FOTBADS-, KALK-, LUT-, LÄSK-, LÖGE-, SALT-, SKUR-, SKÄNK-, SKÖLJ-, SLAKT-, TVÄTT-, VATTEN-, ÖS-BALJA m. fl.
2) bergv. järnbeslagen, upptill öppen tunna som tjänar till upp- och nedforsling i grufva. Rinman (1788). ”Baljan”, hvari de (båda arbetarna) befunno sig. SD(L) 1895, nr 325, s. 2. — jfr GRÅBERGS-, HANDSPELS-, MALM-BALJA m. fl.
Ssgr: A: BALJ-BOTTEN3~20. särsk. till 2: Cirkeljärnet, eller kransträd (dvs. -träet), hvarmed urhålkningen i tunn- eller baljbottnarne sker för kimbarne. Rinman 1: 1024 (1788). —
(1) -SKÄNKLING~20. sjöt. främre baljtross. Linder Sjömanskap 213 (1896). —
(1) -TROSS~2. sjöt. tross hvarmed till nödroder använd balja manövreras. Linder Sjömanskap 213 (1896).
B: (1) BALJE-TYG. (†) på kärlets botten afsatta föroreningar (i salpeter vid salpeterberedning). F. U. Manderström i VetAH 24: 223 (1763). Möller (1790).

 

Spalt B 165 band 2, 1899

Webbansvarig