| Publicerad 1900 | Lämna synpunkter |
BASSÄNG basäŋ4, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
1) med (mer l. mindre) regelbundna bräddar försedd fördjupning (i marken) innehållande l. afsedd att innehålla vatten (l. annan vätska); damm; cistern; reservoar, behållare; äfv. om mer l. mindre fullständigt afskild del af större vattensamling. — jfr VATTEN-BASSÄNG.
a) gjord l. afskild af människohand. En bassäng med springvatten. Här (på Ferney) äro .. vackra Labyrinther, en stor Dam eller Bassin med vatn (osv.). Björnståhl Resa 2: 77 (1773). En stor Bassin af marmor. Envallsson Ny acerra philol. 1: 37 (1802). Stenkolens läge, som vanligen alltid är i form af en bassin eller skål. Berzelius Kemi 5: 1168 (1828); jfr 2. Nyligen har man, för att få ullen så ren som möjligt, börjat anlägga särskilda bassänger till fårens tvättning. Uppf. b. 3: 386 (1873). Läseb. f. folksk. 720 (1892). jfr AFKYLNINGS-, AFLAGRINGS-, AFSÄTTNINGS-, FILTRERINGS-, MARMOR-BASSÄNG m. fl. — särsk.
α) för bad. Bada i bassäng. Jag går inte gärna i bassängen, när jag kan få bada i öppna sjön. Lagberg Handb. i hydrother. 1: 64 (1853; se under BADGÄST). (I Strömstad) finnas .. till badning tvänne flytande bassiner, en för herrar och en för damer. Brusewitz Holmberg 2: 54 (1867). För de kalla baden äro väl (vid västkusten) bassänger inrättade, men mången .. badgäst föredrar att .. ro ut till någon stenklippa och der bada. Santesson Naturen 168 (1880). Bassäng för simbad. Uppf. b. 1: 549 (1898). — jfr BAD-, BADHUS-, KALL-, SIM-BASSÄNG m. fl.
β) hörande till hamn, kanal l. flod. Conv.-lex. (1821). Reparation af fartyg får ej verkställas i kanalen, dess slussar, hamnar eller bassiner utan särskilt tillstånd. SFS 1848, nr 60, s. 5. B. F. Olsson hos Hildebrand Hellwald III. 2: 171 (1879). — jfr HAMN-, SLUSS-BASSÄNG.
b) bildad af naturen. Småningom hoppar den (dvs. källan) fram ur löfomslutna bassängen. B. E. Malmström 6: 16 (1845). Fartyget (kom) oförmodadt in i en klippomgifven, 4 1/2 famnar djup bassin med fullkomligt stilla vatten. Nordenskiöld Vega 2: 266 (1881). jfr: Gimån, som har sitt ursprung i Bjuråkers socken och der sine förnämsta basiner af Skärås- Lensjö- Frisbo- och Röjarbosjöar. Widmark Helsingl. 2: 2 (1849). — jfr HAFS-BASSÄNG.
2) geol. af naturen bildad större (skålformig) fördjupning i berggrunden (utan afs. på huruvida den är torr l. delvis l. helt vattenfylld), bäcken. De jordhvarf som finnas i bassinen vid Paris. Stiernstolpe Cuv. 147 (1821). Nerikes slättland är en mera upphöjd fortsättning af Hjelmarens bassin. Hisinger Ant. 4: 14 (1828). Strathmores dal, hvarest (de geologiska) lagren, som hafva en skålig böjning, af geologerna .. (sägas) ligga i ett ”tråg” eller ”basin”. Lindström Geol. 76 (1857, 1859). (Värdshuset) var .. beläget på en liten höjning midt i den vida bassin eller öken, genom hvilken .. Carson-floden ringlar fram. Nyblom Hum. 178 (1874, 1883). Ill. Sv. 2: 4 (1886). jfr STENKOLS-, VATTEN-BASSÄNG m. fl. — om dylik fördjupning som bildar (del af) ett haf. När lågländernas vegetation uppstod, var hafvet redan afskildt i bestämda bassiner. Fries Utfl. 1: 71 (1842, 1853). Medelhafvets basin. J. G. Agardh i SKN 1843, s. 110. jfr HAFS-BASSÄNG.
(1 a; jfr 2) -FORMIG~20. Berglagren .. (kunna) vara bassäng-formigt lagrade eller utgöra en bassäng. E. Erdmann i NF 2: 43 (1876). —
(1 b, 2) -KÄLLA~20. Man skiljer mellan dagvatten- och bassäng-Källor. .. De senare uppkomma, der vattnet frambryter vid kanten af en mellan tvänne ogenomträngliga, skålformiga lager liggande behållare (bassäng). Juhlin-Dannfelt 230 (1886).
B (föga br.): BASSÄNGS-BAD, se A.
Spalt B 480 band 3, 1900