bestämmande

Publicerad 1906

BESTÄMMANDE bestäm4ande, i Sveal. äfv. 0302 (bestä´mmande Weste; best`ämmande Almqvist), n.; best. -et; pl. -en.

vbalsbst. till BESTÄMMA, v.1 — särsk.

a) till BESTÄMMA, v.1 4 a. Weste (1807). Almqvist (1844). Dalin (1850). Hvad de typografiska anordningarna för öfrigt beträffar, hade utg. önskat ett och annat något annorlunda; men de hafva ej berott af utg:s bestämmande. G. Claëson hos Claëson Skr. 1: XLVIII (1860). Bestämmandet af min plats vid hofrättens domarebord var redan något vanskligt. De Geer Minnen 1: 111 (1892). — särsk. (numera föga br.) konkretare: bestämmelse, stadgande. Nya laga bestämmanden. Strinnholm Hist. 3: 349 (1848). Man bör icke ändra stiftarens bestämmande. Dalin (1850). Behofvet af några bestämmanden deröfver (dvs. öfver äganderätten till den obebyggda vildmarken) var ännu icke för hand. Strinnholm Hist. 4: 655 (1852). Carlén Skugg. 2: 323 (1868). jfr LAG-BESTÄMMANDE.

b) (mindre br.) till BESTÄMMA, v.1 4 c, konkretare: beslut. (Kyrkan) måste .. förebygga egenmäktiga bestämmanden af sina enskilta medlemmar. Strinnholm Hist. 3: 182 (1848).

2) till BESTÄMMA, v.1 7. Longitudens bestämmande. E. Prosperin i VetANH 21: 275 (1800). Man ser lärda mäns lif till hundradetals förspildt i bestämmandet af årtal och namnlängder. Leopold 6: 70 (1803). Bestämmandet af jernoxidens vigt. Berzelius Kemi 2: 499 (1812). Missvisningens eller .. den astronomiska azimuthens bestämmande. Pettersson Nav. 198 (1861). E. W. Dahlgren i Ymer 1902, s. 264. — jfr LÄGES-BESTÄMMANDE. — särsk.

a) (†) konkretare, närmande sig bet.: resultat. Hassenfratz’s bestämmanden äro erhållna på det sätt, att han … Berzelius Kemi 3: 166 (1818).

b) till BESTÄMMA, v.1 7 b. Redan som ung egnade sig Fåhræus åt samlande och bestämmande af insekter. Wieselgren Bild. 547 (1884, 1889).

3) till BESTÄMMA, v.1 8.

a) till BESTÄMMA, v.1 8 a.

α) till BESTÄMMA, v.1 8 a β. Definitionen (bör) innehålla slägtbegreppet .. såsom det allmänna positiva grundlaget, till hvars närmare bestämmande äfven nekande kännetecken kunna användas. Afzelius Log. 64 (1847, 1852).

β) till BESTÄMMA, v.1 8 a γ. Ju mer man genom logiskt bestämmande förstorar innehållet af ett begrepp, desto mindre blir dess omfång. Tuderus Kiesewetter 31 (1806). Omdömet .. är den tankeakt, som bestämmer en föreställning, subjektet, genom en annan föreställning, predikatet, med anspråk att detta bestämmande skall hafva objektiv giltighet. Rein Log. 21 (1882).

b) till BESTÄMMA, v.1 8 b.

α) till BESTÄMMA, v.1 8 b α. Et ords bestemmande til et vist bruk. Möller (1745; under determination).

β) till BESTÄMMA, v.1 8 b β. Borelius Sacy Allm. spr. 70 (1806; se under BESTÄMD 8 d). Hvad .. angår så beskaffade olyckors bestämmande i Lagen, så bör jag ej anse det vara svårare nu, än det varit för 1734 års Lagstiftare. I. R. Blom i Försl. t. gift.-balk 1815, Prot. s. 103.

4) till BESTÄMMA, v.1 9. Öfver hufvud instämmer ändelsen med betydelsen i bestämmandet af namnens (dvs. nominas) kön. Collnér Försök 37 (1812).

Ssg: (1) BESTÄMMANDE-RÄTT0300~2, sbst. [sannol. bildadt efter BESLUTANDERÄTT] rätt o. befogenhet att bestämma (se BESTÄMMA, v.1 4 c); jfr AFGÖRANDE-, BESLUTANDE-, BESTÄMMELSE-, BESTÄMNINGS-RÄTT. Jag .. förbehåller mig fri laglig bestämmanderätt öfver .. min egendom, så länge den är min. Smål. alleh. 1883, nr 23, s. 3. Kommitterade vilja ej föreslå någon lagstiftningsåtgärd, som skulle ingripa i den enskildes bestämmanderätt. Bet. af VetA:s naturskyddskom. 1905, s. 6. jfr ALLENA-BESTÄMMANDERÄTT.

Spalt B 1759 band 3, 1906

Webbansvarig