| Publicerad 1908 | Lämna synpunkter |
BETÄNKLIGHET betäŋ4klig~he1t, äfv. (i sht i Sveal.) 030~2 (betä´nklighet Weste; bet`ännklighét Almqvist), r. l. f.; best. -en; pl. (i bet. 2 b) -er.
1) (†) till BETÄNKLIG 4: betänksamhet, försiktighet. Betänklighet .. considération. Weste (1807). Lindfors (1815). Skulle ej en hvar, äfven i lifvets vanligaste förhållanden, föras till en helsosam betänklighet genom denna tysta, den fordne Jobs öfverläggning med sig sjelf ..? Wallin 1 Pred. 2: 129 (c. 1830). Almqvist (1844). Med samvetsgrann betänklighet valde priorn de stycken, han ansåg passande för ynglingen att läsa. Rydberg Sing. 12 (1865). — jfr VÄL-BETÄNKLIGHET.
a) egenskap(en) att (vara ägnad att) väcka tvekan l. farhågor. Den utvägen har någon betänklighet med sig. Sahlstedt (1773); jfr b. En saks betänklighet. Lindfors (1815). Sådana ords betänklighet i sig. Fahlcrantz 5: 98 (1852, 1865). Betänklighet .. missliche Beschaffenheit. Auerbach o. Blomqvist (1907).
b) (på vissa skäl grundad) tvekan l. tvifvel (om det lämpliga l. riktiga i ngt), (af vissa skäl framkastad) farhåga; invändning ägnad l. afsedd att väcka tvekan l. farhågor, yttring af tvekan l. farhåga; i sht i pl. Jag hyser alls inga, hyser icke vidare några, hyser starka betänkligheter mot att antaga hans förslag. Han kommer jämt med sina betänkligheter. Jag har icke lyckats öfvervinna hans betänkligheter. Hon har kastat alla betänkligheter öfver bord. Höpken 1: 162 (1740). Det oaktadt har detta förslag .. sina ganska stora betänkligheter. Leopold i SAH 1: 156 (1796, 1801). Förlåt en ärlig man sina små betänkligheter. .. Är det steg ni gör, til äfventyrs ej litet förhastadt? Altén Misstaget 7 (1797). Alla betänkligheter måste falla, då fråga är om den högsta plikten emot Gud. Ödmann Str. förs. II. 1: 210 (1803). De betänkligheter, han .. yttrade, hafva på ett lysande sätt blifvit vederlagda. Tegnér 4: 277 (1836). Jag skulle ha satt alla betänkligheter å sido och gjort henne till min äkta hälft. Hagberg Shaksp. 2: 47 (1847). Inga betänkligheter! gör nu, som jag säger. Dalin (1850). Likväl funnos de, som hyste betänkligheter vid de nya styrelsegrundsatserna. Malmström Hist. 1: 188 (1855). (Hunden) Käck, som ej lät binda sig af dylika betänkligheter, hade skyndat in i lägret. Rydberg Sing. 18 (1865; uppl. 1876: dylik villrådighet). Finna betänkligheter vid allt. Cavallin (1875). Hennes far skulle hysa stora betänkligheter mot målarens stånd. Cederschiöld Riehl 2: 94 (1878). För allt, som kunde lända akademien till heder, måste hvarje betänklighet vika. Ljunggren SAHist. 2: 429 (1886). En man, som har betänkligheter, mäktar i en strid af detta slag icke mäta sig med den, som är utan. Rydberg Vap. 239 (1891). De olycksaliga kronobrännerierna, hvilka från början väckte betänkligheter i vida kretsar. Stavenow G. III 46 (1901). — jfr SAMVETS-BETÄNKLIGHET. — särsk.
α) (numera mindre br.) med prep. öfver. Den ene yttrade sina betänkligheter öfver mina betänkligheter i afseende på Ynglinga-ättens chronologi. Geijer I. 2: 296 (1845). — (†) Fadren .. hyste likväl icke samma betänkligheter öfver henne. De Geer Hjertkl. 49 (1841).
β) (numera föga br.) i uttr. göra betänkligheter, göra invändningar, yttra farhågor. (Engelska sändebudet) gjorde därvid (dvs. vid ”afhandlingens” upprättande) ständiga betänkligheter. Hallenberg Hist. 3: 476 (1793). Hon gör ständigt betänkligheter. Almqvist (1844).
Anm. till b. Uppgiften hos Almqvist (1844): Ordet brukas synnerligen i pluralis, Betänkligheter, för att utmärka småaktiga, grundlösa eller narraktiga skäl för rädsla och tvekan, hvilka afhålla någon ifrån att handla, eller förebäras som hinder, o. hos Dalin (1850): Betänkligheter, pl. Småaktig, grundlös tvekan af rädsla, obeslutsamhet eller blott som förebärande, är icke riktig. Om ordet ngn gg synes hafva en sådan bibetydelse af småaktighet m. m., som de båda lexikograferna angifva, så är detta betingadt af sammanhanget, af situationen, men ordet själft har ej en dylik betydelse.
c) tveksamhet (beträffande det lämpliga l. riktiga i ngt), tvekan, oro, fruktan. Det gör jag utan (någon) betänklighet; jfr b. Skalden .. kunde (i forntiden) .., utan all betänklighet, enrådigt gifva böjelser och sammanbindningar åt språket efter verskonstens behof. Nordin i 1 SAH 1: 105 (1786, 1801). Förargelsen hindrar hos mig all betänklighet. Schröderheim Fjäsken 79 (1791). Man önskade dock, at den oskyldiga Landtflickans caractere i den senare piecen blefve något ändrad, hvilket utan svårighet kan ske, om hon visade mera betänklighet innan brottet. Dens. (1793) hos Kellgren Bref t. Clewberg 98. Frihetstidens statsmän hade ingen betänklighet mot välklingande fraser inför majestätet på tronen. Forssell i SAH 58: 384 (1882). En annan omständighet, som ingaf mig betänklighet emot att blifva författare, var, att … De Geer Minnen 1: 119 (1892). Så vidt jag vet, råder icke inom redaktionen någon betänklighet mot att utsträcka latinet äfven till andra enskilda fall. Cederschiöld Fordr. på en hist. ordb. 21 (1894).
Spalt B 2213 band 4, 1908