| Publicerad 1913 | Lämna synpunkter |
BLANDAD blan3dad2 (bla`ndad Weste), p. adj.
1) [jfr motsv. anv. i d.] motsv. BLANDA, v. 1: som har olikartade beståndsdelar; olikartad, olika, af olika beskaffenhet; som har l. i sig förenar l. innesluter olikartade egenskaper. Hagtorn, getapel, slån, biörnbär och hafstörnet utgöra de bästa blandade taggiga häckar. Gadd Landtsk. 2: 99 (1775). Läsning i blandade ämnen. (1797; boktitel). Som i nämnde hög funnits både brända och obrända ben, så hänvisar den på en tid, då ett blandadt begrafningssätt varit brukeligt i Norden. M. Bruzelius i Iduna 9: 311 (1822). Skrifter af blandadt innehåll. Dalin (1850). (Nomina propria o. främmande ord i gotiskan) declineras, dels götiskt, dels grekiskt … I speciella fall förekommer äfven ett blandadt böjningssätt. Uppström Matthæi ev. 90 (1850). Den rätta tragiska karakteren är en blandad karakter, såsom menniskor vanligen äro, dock med öfvervigt åt det goda. NF 16: 600 (1892). Blandade vallar hålla sig .. vanligen tätare än de, som bestå af blott en växt. Landtbr. bok 2: 576 (1902). — (†) Meningarne äro blandade. Dalin (1850). — särsk. (Anm. Mom. a—x äro ordnade alfabetiskt efter de fack de tillhöra.)
a) apot. i uttr. blandadt liniment, visst af fem olika ämnen sammansatt liniment. Pharm. comp. 128 (1896).
c) (föga br.) bot. i uttr. blandad knopp. Om .. stammar, som bilda såväl örtblad som blommor, utvecklas ur knopparne, kallas dessa blandade knoppar. Areschoug Växt. 39 (1885).
d) ekon.
α) i uttr. blandad kredit. (Man skiljer mellan) Ren kredit och blandad kredit. I blandad kredit uppträder försträckningen i förening med transaktioner af annan art, t. ex. varuförsäljning på kredit, som omfattar dels försäljning, dels försträckning af köpeskillingen. NF 8: 1500 (1884). J. Leffler i Ekon. samh. 1: 290 (1893).
β) i uttr. blandad lön. Arbetslönen .. (är) Blandad lön, då betalningen utgår dels i penningar, dels i natura-persedlar. Aldén Medb. 4: 29 (1885, 1896).
γ) i uttr. blandad produktionsförening. Med .. framgång har man bildat s. k. blandade produktionsföreningar, bestående af både arbetsgifvare och arbetare. Arbetsgifvaren tillsläpper kapitalet och har ledningen af det hela, men arbetarna erhålla, utom sin fasta och bestämda lön, äfven andel och procent af vinsten. Aldén Medb. 4: 39 (1885, 1896).
e) elektrotekn. i uttr. blandad koppling. Man har (vid galvaniska batterier) .. äfven s. k. blandade kopplingar, d. v. s. man delar batteriet i två eller flera lika stora grupper, hvar för sig seriekopplade men inbördes förenade genom parallelkoppling. 2 Uppf. b. 3: 27 (1896).
f) filos.
α) [jfr t. gemischte empfindung, gemischtes gefühl] i uttr. blandad känsla (jfr å slutet), känsla som i sig förenar känslor af olika art, särsk. lust o. olust. Ekman Jacob Psych. 70 (1822). I grunden gifves det ej .. någon Blandad känsla, eller en sådan, hvarom man säger, att den innebär en ljuf smärta eller bitter glädje. Trana Psych. 2: 94 (1847). Utom lusten och olusten har man såsom en tredje hufvudqvalitet af kroppslig känsla ännu anfört den blandade, d. ä. mellan lust och olust sväfvande beskaffenheten hos en del känslor. Rein Psyk. II. 1: 329 (1891). Vi förneka neutrala känslor, men antaga blandade känslor. Schéele Själsl. 336 (1895). En indignation kan vara klar därför att den är ensidig; inställer sig så tanken på någon förmildrande omständighet, blir känslan blandad, en känsla för, en känsla mot. Larsson Psyk. 74 (1910).
β) om visst slag af hypotetisk sorit l. slutledning. Tuderus Kiesewetter 86 (1806). Hypothetisk Sorit, d. ä. det Kedjeslut, som består af blott Hypothetiska Omdömen, eller ock både af Hypothetiska och Kategoriska Omdömen, — hvaraf dess indelning i a) Ren, d. ä. då den består af endast Hypothetiska Omdömen, .. och b) Blandad, d. ä. då den består af Hypothetiska Omdömen blandade med ett Kategoriskt. Afzelius Log. 74 (1839 1843). Ribbing Log. 27 (1861, 1879).
g) geol. i uttr. blandad gång, gång som innehåller flera bergarter. Geol. fören. förh. 19: 442 (1897).
h) handarb. i uttr. blandad spets, spets tillverkad efter mer än en arbetsmetod. Utom enbart sydda spetsar förekomma s. k. blandade, då dels sömnad, dels knyppling kommit till användning vid deras framställande. SD(L) 1905, nr 7, s. 4.
i) jur.
α) i uttr. blandad domstol.
α’) domstol sammansatt af ledamöter från olika domstolar. Stundom händer .., att en Domstol sammansättes af särskilda Ledamöter af åtskilliga andra Domstolar, i hvilket fall man kallar en sålunda sammansatt Domstol en Blandad Domstol. Schrevelius Civilpr. 50 (1853).
β’) domstol sammansatt af infödda o. utländska ledamöter. I Venezuela tillsattes en blandad domstol, som skulle granska de anspråk på skadestånd af venezolanska regeringen, som framställas af utländingar. PT 1903, nr 194 A, s. 2. Konsularjurisdiktionen (i Egypten) ersattes (1876) af domstolar sammansatta af utländska och egyptiska domare (fr. tribunaux mixtes, blandade domstolar) för den civila och handelsrättskipningen mellan dels utlänningar och egyptiska undersåtar, dels ock utlänningar af olika nationalitet. 2 NF 12: 778 (1909).
β) (förr) i uttr. blandad krigsrätt, krigsrätt sammansatt af officerare från olika regementen. Är målet af den beskaffenhet, at brotslige af åtskillige Regementen där uti äro deltagare, varder .. en blandad Krigs-Rätt förordnad. Regl. f. inf. 1751, s. 499. Tj.-regl. 1858, 1: 31.
γ) i uttr. blandadt mål. Blandade mål (Caussæ mixtæ) .. (äro) sådana, som till en del äro tvistemål, till en del brottmål. Schrevelius Civilpr. 134 (1853).
δ) i uttr. blandad lag. Thulin Kon. ekon. lagst. 144 (1890). Blandade lagar, hvilka .. afhandla ämnen, tillhörande olika lagstiftningsområden, i en och samma författning. Hagman Sv:s grundlag. 220 (1902).
j) järnv.
α) [jfr t. gemischter zug, eng. mixed train] i uttr. blandadt tåg, tåg som för både passagerar- o. godsvagnar. Regl. f. traf. på SJ 1862, § 11. Ill. Sv. 1: 3 (1882). Söderblom Zontariff 7 (1896). Före den 1 juni 1860 voro tågen icke uppdelade i olika slag med hänsyn till beskaffenheten af de transporter, som de hade att utföra, men från nämnda dag indelades de i: passageraretåg, blandade tåg och godståg. Statens järnv. 4: 337 (1906).
β) i uttr. blandad kupé, ngn gg blandad vagn, kupé l. vagn afsedd för både manliga o. kvinnliga resande; motsatt DAM-KUPÉ. I går .. var det bara jag och en herre i en blandad vagn — damkupeen var upptagen. Agrell I Sthm 175 (1892). Här finnes plats — ropade konduktören och öppnade dörren till en blandad kupé. PT 1898, nr 178, s. 2.
k) kem. i uttr. blandad eter. Sådana etrar, som innehålla tvenne lika alkoholradikaler, kallas enkla etrar till skillnad från blandade etrar, hvilka innehålla tvenne olika radikaler. Widman Org. kemi 23 (1895).
l) kok. Blandad konfekt. Blandad kompott .. sammansättes af allehanda fruktgeléer och frukter. Hagdahl Kok. 1054 (1879). Blandad frukt. Langlet Husm. 656 (1884). Blandad kötträtt med garnityr. Denna rätt består af små chateaubriands, dito lamkotletter, skifvor af kokt salt oxtunga och skinka. C. Rathcke hos Kôersner Prakt. handb. 2: 30 (1888). Blandad sallat. Oumb. rådg. 2: 167 (1889, 1902). Blandad marmelad. Hellman Kokb. 483 (1896). — i bild. Blandad kompott. Damm (1891; boktitel).
m) (föga br.) kortsp. i uttr. blandadt spel. (Kortspel) kunna delas i två hufvudklasser: blandade spel, hvari beräkning och slump (tur) båda två spela en mer eller mindre vigtig roll, samt rena hasardspel, der ingen beräkning kan göra sig gällande. Blandade spel äro t. ex. vira, whist, préférence, piquet, boston. Wilson Spelb. 306 (1888).
n) mat.
α) (föga br.) bestående af både rationella o. irrationella termer. Roten uti en enkel equation (kan) vara .. Blandad, såsom uti equationen x — a + √ab = 0. Palmquist Alg. 3: 4 (1749).
β) [efter nylat. mathesis mixta; jfr ä. eng. mixed mathematics] (†) i uttr. blandad matematik, sammanfattning af de naturvetenskaper inom hvilka matematiken företrädesvis kommer till användning, näml. astronomi, fysik med meteorologi o. mekanik; använd l. tillämpad matematik; motsatt ren matematik. Den Rena Mathematiken (Mathesis pura), och .. den Blandade Mathematiken (Mathesis mixta). Palmquist Præs. i VetA 1754, s. 3.
γ) [jfr t. gemischte zahl, eng. mixed number] i uttr. blandadt tal, tal som består af helt tal o. bråk. Att bringa ett Oegentligt Bråk till helt eller blandadt Tal. Forssell Arithm. 44 (1804, 1834). Zweigbergk Räkn. 32 (1839, 1861). Meyer o. Hedström Räkneex. 89 (1910).
ε) i uttr. blandadt periodiskt decimalbråk. Periodiska decimalbråk .. kunna vara dels rena, hvilka blott bestå af den upprepade perioden, t. ex. 0,272727 ….., dels blandade, i hvilka periodens framträdande föregås af .. icke periodiska siffror, t. ex. 0,2151515 …… B. Rollin i Ped. tidskr. 1900, s. 58.
o) metr. i uttr. blandad vers, meter, rytm o. d., vers m. m. som innehåller versfötter af olika slag; jfr BLAND-VERS. The Oreene eller blandade Dactyliske Versz, äre sådana, som förvthan theras Rijm-ord eller Stafwelse, icke allenast bestå vthaff Dactyliske, vthan och esomofftast aff een, eller flere Trochaiske Fötter. Arvidi 158 (1651). Verserna kallas oblandade, om hela versen består af takter med samma stafvelseantal, blandade, om takter af olika stafvelseantal ingå i versen. Brate Sv. spr. 220 (1898). Bidrag till den blandade värsens historia i Sverige. A. Åkerblom i 2 Saml. 22: 17 (1901). Hos Runius spelar den blandade metern .. ojämförligt större roll än hos Lucidor. Dens. Därs. 21. Den blandade .. rytmen. Dens. Därs. 46.
p) (numera mindre br.) mil. i uttr. blandad (strids)ordning, sluten o. spridd ordning i förening. Hazelius Förel. 211 (1839). I strid uppträder bataljonen, i regeln, i blandad ordning. Ex.-regl. f. inf. 1871, 3: 59.
q) mus.
α) [jfr d. blandet kor, t. gemischter chor] i uttr. blandad kör, kör af mans- o. kvinno- l. barnröster. En blandad kör (af gossar och studenter). Lindgren Sv. hofkapellm. 54 (1882). Från och med Bach blef det vanligt att behandla den blandade kören fyrstämmigt: för sopran, alt, tenor och bas. Wegelius Musikl. 2: 198 (1889). 2 NF 15: 684 (1911).
β) i fråga om orgel, i uttr. blandad stämma Blandade Stämmor kallas de, som till hvarje tangent hafva flera pipor, hvilka stämma i tonik, stor terz och ren qvint. Hit höra Scharf, Mixtur, Cornett, Sesquialtera, Rauschqvint m. fl. Lindberg Orgv. 58 (1850, 1861).
r) (numera knappast br.) obst. i uttr. blandade värkar. Om (vid förlossning) lifmodren ojemnt, eller endast på några ställen, hopdrages, upkomma därigenom falska värkar .., som äfven omväxla med de rätta, och då kallas blandade värkar. Sönnerberg Loder 599 (1799). Cederschiöld Qv. slägtl. 2: 211 (1837).
s) pedag.
α) i uttr. blandad skola, klass o. d.
α’) [jfr t. gemischte schule, eng. mixed school] (föga br.) skola m. m. där gossar o. flickor undervisas tillsammans; samskola; jfr BLAND-SKOLA. C. F. Wiberg i Ped. tidskr. 1866, s. 216. Afsöndringsskolan med 1 folkskoleklass för gossar och 1 för flickor samt 1 ”blandad” småskoleklass. Ber. om folksk. i riket 1877—81, Göteb. stift s. 38 (1883). Blandade folkskolan i Böketofta. PT 1901, nr 224, s. 1.
β’) [efter eng. mixed school] (föga br.) döfstumskola där kombinerad metod (se β) användes vid undervisningen. Nödvändigheten af anordnandet af särskild intagningsklass och skolans indelning på skilda linier är icke något för den blandade skolan egendomligt. Förf. ang. döfst.-underv. 40 (1889).
β) (mindre br.) i uttr. blandad metod, undervisningsmetod vid döfstumskolor enl. hvilken såväl tal som tecken (l. tecken o. skrift l. tal o. skrift) ss. meddelelsemedel äro föremål för o. användas vid undervisningen, kombinerad metod; motsatt ren metod; jfr SKRIF-TECKEN-METOD. Tidskr. f. döfst.-skol. 1880, s. 55. Vare sig undervisningen bedrifves efter blandade metoder eller efter talmetoden allenast. Förf. ang. döfst.-underv. 53 (1889). Har .. (åtbördsspråket) större användning inom tal- eller skrifmetoden, så säges metoden vara blandad. Nyström Döfst.-underv. utv. 51 (1900).
t) [jfr t. gemischter wald] skogsv. i uttr. blandad(t) skog, bestånd o. d., skog m. m. som består af två l. flera trädslag; jfr BLAND-BESTÅND, -SKOG. Hela Väster- och Östergötland tillika med Bohus-Län består merendels af blandad skog, nämliga af Tal, Gran, Björk, Bok, Ek och Alm. Dahlman Humleg. 41 (1748). Björkman Skogssk. 7 (1868). Bestånden kunna indelas i rena och blandade, allt efter som de bestå af ett eller flera trädslag. Haller o. Julius Skogshush. 113 (1908).
u) språkv.
α) [efter eng. mixed vowel] i uttr. blandad vokal, mediopalatal vokal. Bell indelar vokalerna i främre, bakre ock blandade, alt efter som tungan vid deras bildning skjutes framåt ock höjer sig mot främre delen af hårda gommen, såsom vid i; eller hon drages till baka ock höjer sig mot mjuka gommen, under det spetsen nedtryckes, såsom vid a; eller hon intager en ställning emellan dessa båda. J. A. Lundell i Landsm. I. 1: 84 (1879). Dens. i NF 17: 1311 (1893).
β) i uttr. blandad deklination, böjningssätt hos tyska nomina vid hvilket starka o. svaga böjningsändelser omväxla. Flach Ty. spr. 33 (1861, 1878). Calwagen Ty. spr. 30 (1874, 1899).
γ) i numera obr. uttr. (När e slutar en stafvelse) höres e i sitt egenteliga liud. Men när thet är impurum, och af blandat liud lydande som ä, si thet liudet hafwer thet fått af en medlydning, som thet hos sig hafwer. Swedberg Schibb. 7 (1716). Om denne bokstafvens (dvs. o’s) blandade liud med å, bör .. särskilt för hvart ord stadgas i Ordboken. Sahlstedt Försök t. sv. gram. 7 (1747). De ord, som äro sammansatta af två slags ord, nemligen ur två särskilda, och således et främmande tungomål, kallas blandade ord (v(ocabula) hybrida). Hof Philos. grunder 8 (1782). Subjektet och predikatet äro antingen rena eller blandade … Ett blandadt subjekt eller predikat är antingen utbildadt (dvs. bestämdt gm en satsdel, attribut l. adverbial) eller utvidgadt (dvs. bestämdt gm en relativsats). Boivie Sv. synt. 4 (1826). Några former, i hvilka 2:ne reguliera personal- eller temporal-former eller 2:ne stammar synas vara förenade, kallar man blandade former (formæ mixtæ). Pettersson Hebr. gram. 248 (1829). Blandade verber (i gotiskan) kallas sådana, som i præteritum följa den starka conjugationen, men i præsens den svaga, eller tvärtom. Uppström Matthæi ev. 117 (1850). Sådana verber, som på samma gång innehålla en bestämning och hänföra densamma till subjektet, kallas blandade (verba concreta). Lidforss Ty. gram. 73 (1860). Äfven satsbindningar kunna förenas sinsemellan likasom satser, så att flera olika satsbindningar kunna förekomma i samma mening. Detta är blandad satsbindning. Thorelius Sv. spr. 28 (1867).
v) [jfr d. blandet regeringsform, eng. mixed government] (numera knappast br.) statsr. i uttr. blandadt regeringssätt o. d., styrelsesätt som i sig förenar olika styrelseformer. Blandad regering. Widegren (1788). Blandade Regeringssätt voro .. icke obekante (under forntiden). Polybius omtalar i sjette Boken blandningen af Monarchie, Aristocratie och Democratie. Rosenstein Præs. i VetA 1789, s. 74. Boëthius Nat. 145 (1799). Regeringsformen (i Rom under konungarna var) mera blandad än monarkisk. Norrmann Eschenburg 2: 205 (1818). Blandadt styrelsesätt. Cavallin (1875). jfr: Arwe Göstafson hadhe medh H. Hogenschildt Bielke ett blandat regemente. Gustaf II Adolf 84 (c. 1620).
x) (numera nästan bl. i dogmhistorisk framställning) teol. i uttr. blandad trosartikel. (Med afs. på kunskapskällan) delas trosartiklarne i rena (articuli puri), hvilkas kunskapskälla endast är den Hel. Skrift, .. och blandade (art. mixti), hvilkas kunskapskälla är både den Hel. Skrift och Guds allmänna uppenbarelse. Norbeck Theol. 12 (1840, 1866). (Äldre dogmatiker) delade .. trosartiklarne i rena eller sådana, som endast genom uppenbarelsen kunna inhemtas, samt blandade, som äfven af förnuftet kunna inses. Björling Dogm. II. 1: 4 (1869).
y) [jfr d. blandet ægteskab, t. gemischte ehe, eng. mixed marriage] i uttr. blandadt äktenskap, äfv. blandadt giftermål, gifte o. d.
α) äktenskap m. m. mellan bekännare af olika religion. Vid blandade äktenskap (i Österrike) uppfostras barnen i katolska religionen, om fadren bekänner den, men uti annat fall sönerne i fadrens religion och döttrarna i den katolska. Snellman Tyskl. 325 (1842). När aposteln talar till de makar som lefva i blandadt äktenskap, måste ”edra barn” betyda icke hela församlingens barn utan barnen af blandade hjonelag. Thomander 2: 258 (1855). NF 2: 662 (1877).
β) äktenskap m. m. mellan personer tillhörande olika raser l. folkslag o. d. Giftermål mellan de olika folkstammarna: Lappar å ena, Svenskar och Finnar å andra sidan, äro icke vanliga i de svenska Lappmarkerna … Sådana blandade äktenskap ingås dock, men i allmänhet anses de såsom mesalliancer af bägge folken. Düben Lappl. 200 (1873).
γ) (tillfällig anv.) äktenskap m. m. mellan personer tillhörande olika folklager. Hvad annat blefve verkan af dessa blandade giften, än att Menighet och Adel, nästan såsom oskäliga djur, utan ordning parade sig med hvarandra. Kolmodin Liv. 2: 9 (1832; om giftermål mellan patricier o. plebejer).
z) [jfr d. blandet selskab, t. gemischte gesellschaft eng. mixed company] om sällskap, församling o. d. bestående af personer af olika kön, olika åldrar, olika folkslag, olika samhällsklasser, olika yrken osv.; jfr BLANDA 2. Ofta i ett blandadt sällskap märker man, att Fruntimren i närvaro af männer häldre och med mer grazie kyssas och besvara hvarandras smekningar, än när desse ej kunna bevittna det. Elgström Frunt. 83 (1809). Syndakänslan må visserligen icke lemnas ovidrörd i ett Skriftetal, som hålles för en talrik och blandad församling. Ödmann Anv. t. skrift. 20 (1822, 1823). Ett .. blandadt lag af jämnåriga studenter och polytekniker. Söderhjelm Tavaststjerna 17 (1900). Den blandade folkhop, som åtföljde (israeliterna i öknen). 4 Mos. 11: 4 (öfv. 1904). — särsk. [jfr d. blandet selskab, t. gemischte gesellschaft, eng. mixed company, fr. compagnie l. société mêlée] i uttr. blandadt sällskap o. d., sällskap som icke består af endast fint folk, sällskap som till väsentlig l. öfvervägande del består af obildade l. ohyfsade personer; motsatt valdt sällskap. Jag går som andra dit (dvs. till maskeraden), men finner ej behag / At exponera mig i et så blandadt lag. G. F. Gyllenborg Vitt. 3: 268 (1773, 1797). Sällskapet är ”blandadt”, det vill säga: / Att ni går ogeneradt der till väga. C. V. A. Strandberg 3: 358 (1854). Det var en blandad societet som Torngren bestämdt hade rynkat på näsan åt. Blanche Tafl. 1: 60 (1856). Hon .. hade den angenäma förnimmelsen af att hon .. genom sitt nobla väsen gaf en ton af salong åt denna societet, som hennes nåd icke kunde undgå att finna mycket starkt ”blandad”. Hedenstierna Fru W. 20 (1890). Samlingen av Larssons gäster från krogarna och teaterns kulisser (var) mycket blandad. Gauffin Larsson 2: 52 (1908). jfr: De samqväm der folket är blandat. Kling Spectator E e 3 b (1735).
å) icke odeladt god l. angenäm (utan snarare motsatsen); icke ogrumlad; tämligen obehaglig. De trognas glädje på jorden är ständigt blandad, men glädjen i himmelen är oblandad. Thomander 2: 218 (1838). Återseendets glädje var .. mycket blandad. Topelius Fält. 5: 194 (1867). Boken gör ett mycket blandadt intryck. G. Göthe i Nord. tidskr. 1885, s. 70. (Den under G. IV A:s minderårighet tillförordnade) Förmyndarregeringens utrikes politik är af icke mindre blandadt värde än dess inre styrelse. L. Stavenow i Sv:s hist. 8: 204 (1905). — särsk. [jfr t. gemischte gefühle] i uttr. blandade känslor (jfr f α) o. d., ej odeladt angenäma (utan snarare oangenäma) känslor, tämligen obehagliga känslor. Det var med blandade känslor han återsåg sin i förtid åldrade ungdomsvän. (Till Ekolsund) anlände samtidigt hertigarne af Södermanland och Östergötland, hvilka efter väl förrättade ärenden mottogos med mycken värma af sin broder. Mera blandade voro väl de känslor, hvarmed konungen återsåg sin moder. Odhner G. III 1: 168 (1885).
2) till 4: uppkommen gm korsning; jfr BLAND-FÖDING, -RAS samt BLANDLING o. BLANDNING 4 b. Blendingr, Mixtus, Blandat. Verelius Ind. 36 (1681). Samaritanerna (ett blandadt slägte: Hebræer, som efter Babelska fångenskapen befryndat sig med utländningar). Palmblad Lärob. i geogr. 298 (1835, 1851). Djur af blandad race. Almqvist (1844). Öfverensstämma dessa underafdelningar (dvs. stam, hjord o. familj) i alla karaktäristiska och vigtiga egenskaper med stamrasen, så kallas de rena. I motsatt fall få de benämningen orena, blandade. Wrangel Handb. f. hästv. 981 (1886). Många av nybyggarsläkterna (i Lappl. under 1700-talet) blevo av blandad svensk och lapsk härkomst. Sandström Natur o. arbetsliv 2: 257 (1910). — i bild. (Den romerska kurtisanen) är en blandad produkt af renässansens kvinnodyrkan och slappa moral, af dess lyxkärlek och lärdomskult, af dess antiksvärmeri och dess hejdlösa njutningsbegär. (T. o.) W. Söderhjelm Ital. renäss. 282 (1908).
Spalt B 3065 band 4, 1913