Publicerad 1918 | Lämna synpunkter |
BOGÅRD bω3~gå2rd, i södra Götal. o. på Gottl. äfv. ~gor2d, sbst.3, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
(numera bl. i fråga om ä. förh.)
1) kyrkogårdsmur. Sv. synodalakter 2: 29 (1585). (En som hittats död under misstänkta omständigheter) kan .. fåå kyrkiogården nordan till uth wid bogården. Växiö domk. akt. 1674, nr 9. Bo-gården eller Kyrko-Balken (i Enontekis har) blifvit nybyggd och utvidgad. E. J. Grape i VetAH 1803, s. 218. Clara församling kunde få medel så väl att bygga Capellet som att deromkring mura bogård i stället för det förfallna plankverket. Afzelius Sagoh. X. 2: 233 (1866). — bildl.: gräns(er). Han är född innan (dvs. inom) then Christeliga Kyrckiones Bogård ock Råmerke, vthaff gudfruchtighe Föräldrar. Skough Likpr. ö. Wioleta Lamb D 3 b (1646).
2) [jfr motsv. anv. i sv. dial. samt motsv. bet.-utveckling af det enkla GÅRD] kyrkogård. Kyrckioherden är .. skyldigh .. draga then åhugan, huru Kyrckian medh sitt taak och tilhöriga huus och boogård wel hollas widh macht … Men Kyrckiobalcken (dvs. kyrkogårdsmuren) skole Sochnemännerna, medh sin egen bekostnat byggia, .. och wel widh macht holla låta. O. Laurelius (1659) i KOF II. 1: 353. Ihre Gl. (1769). I omedelbart samband med kapellet vardt kyrkogården eller ”bo-gården” anordnad. Modin G. Tåsjö 342 (1916).
Spalt B 3708 band 5, 1918