| Publicerad 1921 | Lämna synpunkter |
BRAKLA, v.
(†) i förb. brakla på, ”damma på”, ”dunka på”. Ska ja gå på sådant giästbo mehr, så ska ja full rå mey en bra Carbas och brakla så på Baccus, så han ska see en ann gång hwa kar han har för sig. 2 Saml. 13: 72 (c. 1690).
Spalt B 4134 band 5, 1921