Publicerad 1924   Lämna synpunkter
BRÄNNERI brän1eri4, n.; best. -et, äfv. -t; pl. (i bet. 2) -er ((†) -en 1682; -n c. 1780).
Etymologi
[jfr d. brænderi, t. brennerei; afledn. af BRÄNNA, v.]
1) abstr.: brännande, bränning.
a) motsv. BRÄNNA, v. I 1; i ssgn MORD-BRÄNNERI.
b) (†) motsv. BRÄNNA, v. I 3. Medh Pottaskans brännerij är tijdh ifrån tijdh een sådan desordre inrijtat, så at (osv.). LReg. 299 (1680). jfr BRÄNNVINS-, KOL-, POTTASK-, TJÄR-BRÄNNERI m. fl.
2) konkret, motsv. BRÄNNA, v. I 3: anläggning, hus l. plats där ngt framställes gm bränning; särsk. om brännvinsbränneri. RelCur. 360 (1682; om tranbrännerier). Bland brännerierna intaga pressjästfabrikerna en särskild ställning, då de .. få vara i verksamhet hela året. LAHT 1895, s. 160. Hvarje hem på landsbygden hyste ett bryggeri och vanligen äfven ett bränneri. Fahlbeck Världsåskådn. 4 (1910). — jfr BET-, BRÄNNVINS-, KRONO-, POTATIS-, SOCKEN-, TRAN-, ÅNG-BRÄNNERI m. fl.
Ssgr (till 1 b l. 2): BRÄNNERI-ANSTALT. (†) bränneriapparat l. mindre bränneri. Lyceum I. 2: 143 (1810). En .. Trädgårdsdräng, som tillika förstår och vill om vintren .. förestå en liten Bränneri-anstallt på en Prestgård i Södermanland. DA 1824, nr 159, s. 8. —
-APPARAT. apparat för brännvinsbränning o. d., destillationsapparat. Berzelius Kemi 5: 977 (1828). —
-DIREKTION. (förr) = BRÄNNVINS-DIREKTION. SP 1780, s. 115. —
(2) -DRÄNG. vid brännvinsbränneri anställd dräng. SP 1779, s. 240. Blanche Band. 426 (1848). —
-FRIHET~02 l. ~20. rätt att bränna brännvin. Inskränkningar i brännerifriheten. Uppl. 2: 57 (1903). —
-FÖRENING. förening som. drifver brännerirörelse. EkonS 2: 116 (1895). —
-IDKARE. person som idkar brännerirörelse. Förordn. 21/7 1731, s. B 4 b. —
-INGENJÖR. (Brännvinstillverkningens) stora betydelse för Kristianstads län har föranledt dess Hushållningssällskap att .. anställa en särskild undervisare uti bränvinstillverkning och pressjästberedning, och uppgifves denna bränneri-ingeniörs verksamhet hafva lemnat godt resultat. LAHT 1882, s. 249. —
-KONTROLLÖR. = BRÄNNVINS-KONTROLLÖR. NF 2: 1256 (1878). SFS 1894, nr 96, s. 2. —
-KORN. jfr -POTATIS. Att ett godt brännerikorn icke bör vara storkornigt. LAHT 1898, s. 85. —
-MALT. jfr -POTATIS. UtsädT 1906, s. 170. —
(2) -NEDERLAG~002 l. ~200. brännvinsnederlag vid bränneri. SFS 1880, Bih. nr 28, s. 2. (Tillverkningsskatten på brännvin) skall förskottsvis erläggas, eller ock skall brännvinet förvaras under kronans lås i särskildt brännerinederlag, till dess den fastställda afgiften blifvit gäldad. 2NF 4: 438 (1905). —
-POTATIS. för brännvinstillverkning afsedd l. lämplig potatis. Alltefter .. bruksändamålet .. (skiljer man mellan) mat-, bränneri- och foderpotatis. 2UB 4: 155 (1899). —
-REDSKAP~02 l. ~20. redskap för brännvinsbränning; vanl. koll. Bränvinspannor och öfriga bränneriredskap af koppar. VittAH 23: 410 (cit. fr. 1775). Som .. landet ej har sin bränneri-redskap i ordning. AdP 1786, s. 181. särsk. (†) = -APPARAT. DA 1808, nr 60, s. 3. 1. BrännerieRedskap, om 30 kannor med tilbehör. BoupptVäxiö 1828. —
-RÖRELSE. QLm. I. 4: 23 (1833). —
-VERK. (†) (brännvins)bränneri. SP 1780, s. 186. De bränneri-verk, som för vissa Städers Bränvinstilverkning .. anlagde blifvit. Förordn. 21/8 1794, s. 3 a. QLm. I. 4: 7 (1833). —
-VITTNE. (i fråga om förh. 1855—1884) af vederbörande kommunalmyndighet utsedd person som hade att ss. vittne vara närvarande, då brännvinet uppmättes o. profvades af den vid bränneriet anställde kontrollören. NF 2: 1256 (1878). —
-ÄGARE, äfv. -EGARE. NerAlleh. 1886, nr 84, s. 3.

 

Spalt B 4485 band 5, 1924

Webbansvarig