| Publicerad 1925 | Lämna synpunkter |
BÄRNING bä3rniŋ2 l. -æ3-, sbst.1, r. l. f.; i bet. 4 numera alltid, i bet. 5 o. 6 förr äfv. BÄRING -riŋ2, sbst.2; best. -en; pl. -ar.
1) (†) byggn. o. tekn. till BÄRA, v. 14: bärkraft. Stål Byggn. 1: 291 (1834). — särsk. tekn. elasticitetsgräns. JernkA 1825, 2: 134 (i fråga om järnlina).
2) byggn. o. tekn. till BÄRA, v. 14: bärpunkt; stöd. JernkA 1820, s. 97. (Stolparna) hvarpå .. takstolarne hade sina bärningar och fästen. TT 1891, s. 242.
a) [efter motsv. anv. af eng. bearing] sjöt. (ett föremåls, vanl. ett gående fartygs l. ett grunds o. d.) belägenhet med afs. på kompassriktning (i förh. till en, vanligen till sitt läge känd punkt, en fyr o. d.), pejling; förr äfv.: (ett långsträckt föremåls l. en kurs’) orientering (i en viss kompassriktning). Bäring till l. från ett föremål. Taga bäring på en fyr, konstatera sitt läge i förh. till en fyr. Från Dungeness ligger .. (grundet) i sin egen bärning NO och SV ungefär tre mil, med bägge ändarne visande åt Engelska Vallen. Montan Segl. 34 (1787). Bäringarna äro rättvisande. PT 1909, nr 191, s. 2. I dag har en förankrad mina .. konstaterats i bäring syd 42 grader väst och på 5,6 minuters distans från Pater Nosters fyr. SDS 1918, nr 137, s. 7.
b) astr. båge resp. vinkel mellan den punkt där (ett föremåls, vanl. en himlakropps vertikalcirkel) skär horisonten o. den punkt där den magnetiska meridianen skär horisonten, magnetisk asimut. Missvisningen (hos kompassen) utrönes genom att jemföra en himmelskropps magnetiska azimuth (bäring på kompassen) med dess genom astronomiska methoder bestämda sanna azimuth. Pettersson Nav. 197 (1861).
5) [efter motsv. anv. af eng. bearing] sjöt. (ett fartygsskrofs) rundning i tvärriktningen. (Ett visst slags fartyg) äro .. nästan mera räckning (dvs. beräkning) underkastade medelst den stora Bärningen de hafva mittskiepz. Rajalin Skiepzb. 4 (1730). Topelius Fält. 4: 30 (1864). jfr: Mittskeps Spantet .. är Bäringen eller största Buken aff Fahrkåsten. Rålamb 10: 3 (1691).
6) (†) sjöt. salning. Salingen eller Bäringen, der som Wanten och Stagen lägges på. Rålamb 10: 7 (1691).
Spalt B 4832 band 5, 1925