| Publicerad 1906 | Lämna synpunkter |
DAGS dak4s (merendels ă Weste), adv.
1) i uttr. som afse dagens l. dygnets tider o. i anv. som härledts ur dylika uttr. — jfr BESK-, DAGERMÅLS-, HEM-, KYRKO-, LIGG-, LÄGG-, MAT-, MÅLTIDS-, SOF-, SYSSLE-, SÄNG-, TODDY-DAGS m. fl.
a) [jfr fsv. arla dagx, ä. d. betimligen dags, nor. tidlege dags] (i sht i södra o. sydvästra Sv., numera mindre br.) i uttr. bittida dags, tidigt på dagen. Thet är än nu bittijdha dags, och är icke än nu tijdh drijffua booscapen heem. 1 Mos. 29: 7 (Bib. 1541).
b) [jfr fsv. sva dagx; jfr äfv. d. saa til dags o. hvor til dags] i uttr. så (i sht hvard. äfv. så här) dags, så tidigt l. så sent l. så långt lidet (på dagen l. natten), vid den tid l. vid denna tiden l. vid samma tid (på dagen l. natten), o. hur(u) dags, vid hvilken tid (på dagen l. natten). Det är nu så dags, att vi måste tänka på att bryta upp (jfr α). I morgon så här dags är jag i Stockholm. Hur dags är föreställningen i kväll? Ordentligt folk brukar ligga i sin säng så här dags på natten. Huad will thu här så dagz om natten. Växiö rådstur. prot. 1648, s. 314. Hwad? är thet nu så dagz? Jag hörer Tuppen ropa! Spegel Guds verk 212 (1685). I morgon affton så dags. Peringskiöld Wilk. 282 (1715). Hvarfrån så dags, min lilla? Bellman 5: 113 (c. 1775). Just i förgår, midnattstid — / Huru dags? — Det blir dervid; / Mellan tolf och ett. Dens. 1: 238 (1788). Huru dags är det? Lindfors (1815). Ingen ä oppe så här dags. Cederborgh R. kand. 18 (1816). Nå, forman, hur dags tänker du vara i London? Hagberg Shaksp. 3: 146 (1848). Nu ska’ vi knacka oss in hos Lamby; Porter så här dags — är det ej godt? Wennerberg 2: 21 (1848, 1882). Så här dags på dagen. Munthe Nap. 64 (1885). X. Hvad är klockan? Y. Hon är lika mycket som i går si så här dags. J. Nordlander i Landsm. V. 5: 269 (1886; gäckande svar). Hur dags äter ni kväll? Strindberg Göt. rum. 151 (1904). — särsk. i uttr. så dags i utvidgad anv.
α) (numera föga br.) i uttr. det är (l. var osv.) så dags, åtföljdt af en infinitiv l. en att- sats: det är (l. var osv.) tid l. på tiden (att); jfr c. Thett vore nu väll så dagz att man giordhe någott till saken. A. Oxenstierna Skr. 2: 26 (1609). Thet vore nu så dags, i ögneblecket gå. Kolmodin Qv.-sp. 1: 29 (1732).
β) (i sht hvard.) i utvidgad anv. i fråga om årets olika tider. Så föll den glada tid af Åhret mig i sinne; / .. Då Gud, så god som rik, han täcktes vårda sig, / At fordom, just så dags, af faran frälsa mig. Frese And. dikt. 13 (1718, 1724). Nästa år så här dags. Almqvist Kap. 68 (1838). Jag undrade just, hvad han (dvs. tjufskytten) hade der (dvs. i skogen) att göra så här dags på året. A. Bergström i Fr. skogar 148 (1892). Så dags på året (dvs. vid midvinter) stodo ju milbottnarna öde. Aug. Quennerstedt i Meddel. fr. Lunds försvarsförb. 3: 13 (1892).
γ) (hvard.) i iron. anv.: för sent; ofta med en infinitiv l. att-sats underförstådd. Tijssdagzmorgon frågade hustrun dhen siuka, om han icke wille hafwa prästen? han swarar; Thet ähr nu så dagz, sedhan mitt mål (dvs. talförmåga) mig förswinner. Växiö domk. akt. 1678, nr 109. Nå, så är du ändteligen här: det är så dags nu! Stenborg De två jäg. 5 (1780). Du kommer just så dags, du! Atterbom LÖ 2: 63 (1827). Ja, nu är det så dags att ångra sig. Lundquist Vingåk. 25 (1877). Gellerstedt Dikt. 2: 30 (1881).
c) [utveckladt ur de under b nämnda förb.] (i sht hvard., särsk. i mellersta o. norra Sv.) i uttr. (det är l. var osv.) dags (att göra ngt), (det är l. var osv.) (hög) tid (att göra ngt); jfr b α. Nu är det visst dags för dig att gå på din repetition. Lundquist Profil. 3: 207 (1888). Det är dags att tänka på hvar vi skola tillbringa natten. Lundquist Östrup 100 (1894). Tre kvart på åtta, alltså mer än dags att stiga upp. SvD(L) 1903, nr 352, s. 6.
3) i uttr. till dags, med ett föreg. adverb: här, hit, dit, nu, än(nu), se HÄR, HIT, DIT, NU, ÄN(NU) samt HÄRTILLDAGS, HITTILLDAGS, DITTILLDAGS, NUTILLDAGS.
Spalt D 148 band 6, 1906