| Publicerad 2000 | Lämna synpunkter |
SYSSLA sys3la2, sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Syr. 37: 11 (öv. 1536) osv.) ((†) -ar Lucidor (SVS) 1: 393 (1674: Huuszhåldz-Syszlar)).
1) göromål l. bestyr, numera företrädesvis av vardaglig l. huslig l. lantlig art; i sht förr äv. allmännare: det l. ngt som ngn uträttar l. utför (åt sig själv l. andra), ärende l. uppgift l. angelägenhet o. d.; i sht i pl.; äv. (utan klar avgränsning från 3) om mer l. mindre stadigvarande sysselsättning: arbete (se d. o. 6), arbetsuppgift (förr äv. i uttr. sätta ngn en syssla före, förelägga ngn ett arbete osv.); förr äv. ngt abstraktare: sysselsättning l. arbete (se d. o. 5) (särsk. i uttr. vara i full syssla l. sätta sig i syssla, vara i full sysselsättning osv. resp. sysselsätta sig). Husliga, kvinnliga, vardagliga, lantliga, allehanda sysslor. Uträtta l. sköta (jfr c), i sht förr äv. göra sina sysslor l. sin syssla. (Rådgör inte med) en tröghan hwsdreng om monga syszlor. Syr. 37: 11 (öv. 1536). (Krukmakaren) gör sijn sytzlo medh stoor omsorg. LPetri Sir. 38: 32 (1561). Hwad är thet, at helga Hwijlodagen? Thet är, hålla sig ifrån alla werldzliga Syslor och lekameligit arbete, som förhindrar Gudztiensten, och anwända then Dagen til Gudz Ordz hörande. Swebilius Cat. 2: 12 (1689). För en någorlunda stor ladugård hafwer en person full syszla nästan hela dagen igenom. Wasenius NorrlBoskSk. 92 (1751). Grammatiken i dag har all min syssla blifvit. JGOxenstierna Dagb. 150 (1771). Både kon, suggan och grisarne höra min (dvs. hustruns) syszla till, det må du weta. Almqvist Grimst. 20 (1839). (Sv.) Det är icke min syssla, (eng.) that is not my business (ell. task, etc.). Björkman (1889). En kvinna kan göra vilket karlarbete som helst utan att dra smälek över sig; men ve den karl som lägger sin hand vid en kvinnlig syssla! Borelius ForntLev. 137 (1936). De abstrakta bilder i form av personifikationer, som under antiken sammankopplades med det astronomiska kalendariet, ersattes på 800-talet av arbetsbilder som återgav lantlivets årliga sysslor. Kulturen 1974, s. 158. Gertrud skötte sina sysslor, gick till affären med barnen och till stranden som förut, städade (osv.). Wahlgren IckeKärlek 95 (1977). — jfr BI-, BOND-, DAGS-, DRÄNG-, FIN-, FRUNTIMMERS-, FÖRTROENDE-, GROV-, GÅNG-, HUS-, HUSHÅLLS-, HUVUD-, IN-, INOMHUS-, KARL-, KLOSTER-, KVINNFOLKS-, KVINNO-, KVÄLLS-, LATMANS-, MORGON-, NAMN-, OTTE-, PIG-, PÅSK-, RIKS-, RUTIN-, SINEKUR-, SINNES-, SITT-, SKRIV-, SKRIVAR(E)-, SLÄP-, SMÅ-, UT-, UTOMHUS-SYSSLA o. HEM-, INNE-, JUNGFRU-, KNÅP-, LANDT-, LANDTMANNA–SYSSLOR m. fl. — särsk.
a) i ordspr. Huar dagh kommer med sin sysle. SvOrds. B 2 b (1604). När var och en sin syssla sköter, så går oss väl evad oss möter. Holm Ordspr. 320 (1964).
b) göromål l. arbetsuppgift l. åliggande o. d. som ingår i ett ämbete l. annat slag av (offentlig) tjänst l. anställning l. i ett kall l. dyl.; i sht i pl. Alla embetens syszlor j Guds Hws. 1Krön. 23: 28 (Bib. 1541). En af wåra wårdande sydslor (som präster) är ock thenna icke then ringesta, at bidia för folcket. Swedberg SermCens. 163 (1712). Til syslornes idkesamme skiötzel, förrättning och drifwande, äre wisze Collegier förordnade för alt det, som i Riket giöras och uträttas bör. Abrahamsson 5 (1726). Effter slutad Gudztienst, tog jag den anbefalta syszlan för händer. VDAkt. 1735, nr 19. Polismästaren övergick till sina ordinarie sysslor. Hellström Malmros 255 (1931). — jfr ARBETS-, BISKOPS-, DOMARE-, KALLELSES-, KANSLI-, KYRKO-, POST-, PRÄST-, RIKSDAGS-, RÅDS-, SKOL-, ÄMBETS-SYSSLA.
c) (†) i uttr. sköta sina sysslor (jfr huvudmom.), liktydigt med: sköta sig själv, inte lägga sig i andras göranden o. låtanden. Gå man din wäg ifrån mig, skiöt dina Syslor, och lemna mig här qwar i min enslighet. Modée HåkSmulgr. 3 (1738).
d) (†) i uttr. göra l. sätta ngn syssla l. sysslor (före), ge l. skaffa ngn sysselsättning l. arbete; göra sig syssla, ägna sig åt l. göra sig möda. En man är snart sysla satt .. (dvs.) En Menniskia är snart arbete gifwet. Grubb 188 (1665). De gamla historieskrifvarena .. komma öfverens, att .. Cambyses .. har lagt flit vid och gjort sig sysla af att utrota alla Hieroglyphiska minnesstycker. Eneman Resa 1: 145 (1712). Sådana exempel (om det veneriska giftets verkan i kroppen) hafwa satt mig syssla nog. Lindestolpe Frans. 48 (1713). De Gambla trodde Bij .. födas af rutit Leijon- eller Tiure-Kiött som Ovidius .. och Virgilius .. bewittna; denne underliga meningen hafwa icke allenast desze och andra Poëter .. utan ock alfwarsamme och sådane Autorer haft, som giordt sig egen sysla at undersöka naturen. Triewald Bij 43 (1728). (Sv.) Syslosätta .. Sätta en syslor, skaffa en mycket at göra .. (lat.) Aliquem negotiis lacessere, obruere. Schultze Ordb. 3954 (c. 1755). Annars är Rector Svanstedt nog krasslig, så at sielfwa Pastoratet giör honom syssla. VDAkt. 1764, nr 117. Sätta någon en syssla före. Weste FörslSAOB (c. 1817).
e) [jfr fsv. hava sysla mäþ nokrum, ha befattning l. ha att göra med ngn] (†) pregnant, i uttr. få syssla med ngn, få en besvärlig uppgift (att tas) med ngn. Sin Måg Prins Wilhelm af Oranien, som war en protestantisk Prins trodde .. (den katolske Jakob II) sig wara säker för, om Holland kunde få sysla med en utländsk Fiende. Loenbom Stenbock 1: 17 (1757); möjl. att hänföra till SYSSLA, v.
2) (†) i utvidgad anv. av 1 i fråga om annat än göromål l. arbete: sysselsättning; det l. ngt som man ägnar sig åt; verksamhet; äv. närmande sig bet.: strävan; äv. hos ngt sakligt: uppgift l. funktion; äv. med bevarad prägel av oeg. (l. bildl.) anv. När Pestilentia eller andra kranckheter vppå komma, är thet wår första ijdh och sytzla, at wij söke effter läkedom. LPetri 2Post. 272 b (1555). Gudh .. werdiges beware them alla för tenn sysslen (dvs. ohälsa), jagh nu hafuer mera en nogh till att göre medh. HB 2: 285 (1596). Så kunna på een tjd oljka syslor skee i werldene! Spegel Dagb. 48 (1680). Galenskap är och een Sÿsla. Celsius Ordspr. 1: 145 (1708). Alla så kallade Elementer hafwa uti (eld)Machinen sin sysla. Triewald Eldmachin 50 (1734). Antingen war han kiär eller drucken, eller ock hade bägge dessa syslor på en gång. Lagerbring HistLit. 361 (1748). Då vi vidare tänke på vår tjenst eller sysla här i verlden, så se vi, at alla dessa naturalier, som et allvist och alsmägtigt Väsende inrättat här på jordklotet, hade varit förgäfves och som et ljus under en skeppa, om ej någon åskådare här gifvits. Linné MusReg. VII (1754). Det war en treflig syszla att komma honom åstad, och frillosonen skall erkännas. Hagberg Shaksp. 11: 4 (1851).
3) (numera mindre br.) om permanent l. kontinuerlig arbetsuppgift utgörande (innehållet i) tjänst l. befattning l. yrke l. om tjänst l. befattning l. ämbete (i sht med särsk. tanke på arbetsuppgifter resp. åligganden): arbete; tjänst, befattning; yrke; ämbete; jfr 1. M. Axelius (Kempe) .. hafwer beklädt Philosophiæ Adjuncturam i 7 åhrs tijdh, jempte Bibliothecariatet, och begge Sysslorna tilbörligen idkat. BraheBrevväxl. II. 1: 91 (1657). Begynn och enda wår heliga sydslo til Tina ähro och wår ewiga salighet, Amen! Swedberg SabbRo 409 (1688, 1710). Kyrkoboken utvisar, at Probsten Sandel vist ganska stor accuratesse uti alt, som hörde til des sysla. VetAH 1756, s. 109. Flickan är vacker och medel hon har, / Jag äger pengar och syssla; / Hon kan mig muntra på ålderdoms dar, / Och jag med henne pyssla. Envallsson Slått. 25 (1787). Han har en syssla vid tullverket. Weste FörslSAOB (c. 1817). SvHandordb. (1966). — jfr ADJUNKTS-, APOTEKAR(E)-, BERGSRÅDMANS-, BISKOPS-, BORGMÄSTAR(E)-, CENSORS-, DOMAR(E)-, DRÄNG-, DÖDGRÄVAR-, FLYTTE-, FOGDE-, FÖRTROENDE-, HERDE-, HÄRADSHÖVDINGE-, KANSLIPRESIDENT(S)-, KLOCKAR(E)-, KOCKS-, KYRKOHERDE-, LEKTORS-, LÄRAR(E)-, ORGANIST-, POLISMÄSTARE-, PORTVAKTS-, POST-, PROFESSORS-, REKTORS-, REVISORS-, ROTEMANS-, RÅDS-, RÄNTMÄSTAR(E)-, SEKRETERAR(E)-, SKARPRÄTTAR(E)-, SKOGVAKTAR(E)-, SKRIVAR(E)-, SNÖPLOGNINGSFOGDE-, STÅTHÅLLAR(E)-SYSSLA m. fl.
-SÄTTA, se d. o.
B († utom i syssle-påg): SYSSLE-BRY. omsorg o. bekymmer om sysslors uträttande (se bry, sbst.1 3). Om annars må man tå sig ei bekymmer giöra .. / Tro mig, tin egen ting flyr tig nog syszlebry, / At tu har ingen tid at skumpa kring i by. Kolmodin QvSp. 1: 124 (c. 1710, 1732). —
-DAGS. tid för uträttande av sysslor. Ittem bekende Peder(s) pige, att the hafue gångit i badstugu, när sysledags war. VadstÄTb. 182 (1593). VDAkt. 1681, nr 125. —
-MÄNGD. mängd av sysslor. Hvar til sin syssle-mängd alt på en tijdh at hopa. Wexionius Sinn. 3: A 4 a (1684). —
-ORDNING. arbetsordning; jfr ordning 3. Den 18 december 1770 utfärdade Faggot en ”syssleordning” för kontorets tjänstemän. SvLantmät. 1: 18 (1928). —
-PÅG. (förr) på lantgård, om yngste drängen som fick sköta allehanda sysslor. ”Syszlepågen” kardade ull och lin, som spans af fruntimren. Bruzelius AllmogL 62 (1876). Fatab. 1971, s. 25. —
-RÄDD. rädd för arbete, arbetsskygg. Kolmodin QvSp. 1: 55 (c. 1710, 1732). Der sträcker Lättia sig på miuka fiädrars bädd, / Med friskt och frodigt hull, men mycket sytzle-rädd. Därs. 2: 124 (1750). —
-ÄMNE. (syssle- 1807. sysslo- 1785) det man sysslar l. arbetar med; arbetsuppgift. Vår Bergius sökte grundelig insigt i dessa första Vetenskaper, förr än han fattade sitt val af sysloämne för framtiden. Schönberg ÅmVetA 1785, s. 7. Möller (1807).
C: SYSSLO-BEKYMMER. (†) bekymmer (se d. o. 2) för sysslor o. arbete; jfr syssle-bry. (Kunskaper i poesi m. m.) upväcka ljufliga och ömma rörelser; de lätta sinnet från sysslo bekymret. Kellgren (SVS) 4: 138 (1780). —
-DAGER. (†) dager (se d. o. 3) så pass ljus att vanliga sysslor kan skötas. Kvinnfolken (i Solberga i Västergötl.) stego upp klockan fyra och satte sig att spinna till sysslodager, så vidt de icke sysslade vid ljus. 4GbgVSH V—VI. 4: 72 (1903). —
-FRI. (syssel- c. 1770. sysslo- 1732—1963) (numera bl. mera tillf.) fri från arbete l. sysslor; äv. i överförd anv., om ngt sakligt: som kännetecknar l. erinrar om person som är fri från arbete osv.; jfr sysslolös. När David syszlofri på lättians bolster hwilar, Får kättia bästa håll, at skiuta sina pilar. Kolmodin QvSp. 1: 421 (1732). Fingrarna med de tjocka guldringarna .. gjorde ett så förnämt och sysslofritt intryck, där de låg upplagda på brevpärmen. Spong Kråkn. 44 (1963). —
-FULL. (†) full l. tyngd av sysslor. Det trägna och sysslofulla Öfverste-Marskalcks-embetet. 2RARP 5: 422 (1727). En tung levnad ända från barndomen och ett sysslofullt liv ända till ålderdomen. Olsson Herdam. 4: 21 (i handl. fr. 1808). —
(1, 3) -FÖRVALTNING. (†) skötsel l. ledning l. förvaltning (se d. o. 1) av ämbete, syssla, arbete o. dyl. VDAkt. 1790, nr 523. Täubel Boktr. 2: 35 (1823). —
-LÖS, se d. o. —
(1, 3) -MÅL. (†) göromål (se d. o. 3, 4 o. 5); ärende; tjänst; anträffat bl. i pl. Talemannen .. fandt wäl, at flere deputationers inrättande skulle öka sysslomålen wid riksdagarne. BondP 12: 85 (1771). Alopæus BorgåGymn. 559 (1817). —
-SPRIDD, p. adj. (†) splittrad med avseende på sina sysslor; jfr sprida IV 3 d. HFinSkolvH 2: 193 (1802). —
-TID. (†)
-ÄMNE, se B.
Spalt S 15767 band 33, 2000