| Publicerad 2000 | Lämna synpunkter |
SYSSELSÄTTA sys3el-sät2a, förr äv. SYSSLESÄTTA l. SYSSLOSÄTTA, v. -er, -satte, -satt, -satt (se SYSSELSATT). vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Lind (1749: syslosättjelse; under Beschäfftigkeit)), -NING (se d. o.); -ARE (se avledn.).
a) (†) sätta (ngn, äv. händer) i arbete l. till syssla l. sysslor, tilldela l. tilldela o. hålla (ngn l. ngt) i arbete l. sysslor; äv. i överförd anv., med avs. på dagsverke, liktydigt med: utnyttja till l. fördela på uppgifter. Han syslesätter bra sitt legofolck och dränger. Rosenfeldt Vitt. 188 (1686). (Sv.) Syszlo-sättia en, (fr.) tailler de la besogne à quêqu’un. Möller (1745). Oss (har) blifwit i underdånighet tillkänna gifwit, thet här i Riket redan skal wara et större antal af Boktryckerier, än at tilräckeligit arbete gifwes til theras syszlosättjande. ReglBoktryck. 12 ⁄ 8 1752, s. A 4 a. När .. (fänriken) visiterat sina sjuke, upphör hans åtgärd i Kompaniet, om ej Kapiten af egen .. insigt sysslosätter honom. KrigVAH 1808, s. 54. (Sv.) Sysselsätta .. för dagen .. (lat.) cui pensum imperare; opus in diem ordinare. Lindfors (1824). När, under härnadens skiften, en allmän verksamhet blir rådande .. fåfänga händer sysslosättas och gagna. Wallin 2Pred. 1: 99 (1831). Af en särskild dagsverkslängd inhemtas att de från hela fögderiet utgjorda hjelpedagsverkena blifvit sysselsatta sålunda: (osv.). Johansson Noraskog 2: 280 (1882).
b) allmännare, med person- l. saksubj.: ge (ngn) ngt att syssla med l. se till att (ngn) har ngt att syssla med; i sht i uttr. sysselsätta ngn med ngt, hålla ngn upptagen av arbete l. sysslor l. viss verksamhet, äv.: bereda ngn arbete o. d. (se α). Kan du sysselsätta barnen så länge? Alla sysselsattes nu med den förestående resan. Det värsta är att ett sådant här struntärende kan sysselsätta hela myndigheten. Thenne månaden (dvs. juni) sysslosätter folket så utom husen, at the knapt om nätterne få wara inne. Broman Glys. 3: 17 (c. 1730). Herr Rådman Schening anmälte, att han eij widare kan sittja uti deputation .. emädan thess syssla wid protocollet .. honom så sysslosätter, att han omöijeligen hinner med att föra expedition wid deputation. 2BorgP 7: 506 (1741). Min pipa och .. (fårens) bräkningar sysselsätta hela Traktens genljud. Lidner (SVS) 2: 37 (1783). Vad ska vi hitta på att sysselsätta barnen med en så här regnig dag? Östergren (1952). Och fort går det, (översättnings)maskinen skulle .. inom en kort tid kunna sysselsätta tio maskinskriverskor samtidigt och få fram ca 20 000 ord i timmen. Dædalus 1960, s. 118. — särsk.
α) bereda (ngn) arbete l. tillfälle till arbete, bereda l. ge (ngn) sysselsättning. (När kompetenta personer) äro anskaffade, måste de wijsa proof hwartil de äro nyttiga, hwilket eij kan skie, med mindre dem lemnas frija händer at få syselsättia många fattiga menniskior. Polhem Bet. 1: 33 (1721). Verket sysselsätter 700 arbetare. Palmblad Norige 147 (1846). Det stora sågverket i Båtskärsnäs .. som ägs av AB Statens skogsindustrier och direkt eller indirekt sysselsätter ett par hundra människor, skall läggas ner. DN(A) 29 ⁄ 6 1964, s. 12.
β) med avseende på person, äv. tankar l. fantasi o. d.: ta i anspråk, uppehålla, uppfylla, engagera; äv.: intressera. Det fina med bilderna är att de sysselsätter barnens fantasi. Huru syszle-sätter .. (lappri) icke twå tredie delar af wårt Rike! Dalin Arg. 1: 173 (1733, 1754). Märkvärdigheter allena böra syslosätta min fiäder(penna). Wallenberg (SVS) 1: 218 (1770). Begreppen om Christna Theologien äro alt för enfaldiga at sysselsätta vältaligheten. Kellgren (SVS) 4: 137 (1780). Man kallar nöje allt, som på ett behagligt sätt rör och sysselsätter oss. Boëthius Sedol. 86 (1782). Strängare arbeten, som mindre syszelsätta phantasien. Hasselroth Campe 26 (1794). När nu dertill kom, att jag såg dig bland andra karlar, utan att de tycktes på minsta sätt sysselsätta dig, då började jag verkligen hoppas på den lycka, du så högt förtjenar. Knorring Cous. 2: 97 (1834).
γ) övergående i bet.: uppehålla (fiender), engagera (se d. o. 2 b). På de delar af slagfältet, der man endast vill sysselsätta fienden .. öppnas striden af infanteriet vanligen på längre håll. Nordensvan (o. Krusenstjerna) 2: 78 (1886). Eftertruppen skulle sysselsätta fienden och betäcka reträtten. Östergren (1952).
δ) med avs. på tid: ta i anspråk. En känsla af vördnad har alltid lärt den mest okunnige hedningen att hans guds offentliga tillbedjan skall börja med dagen och sysselsätta dess tidigaste stunder. Stridsropet 1883, nr 4, s. 4.
2) i pass. övergående i dep. l. i refl. anv.
a) (†) i pass. övergående i dep.: ta på sig l. utföra arbete l. uppgift; sysselsätta sig (se b); särsk. i uttr. sysselsättas med ngt, (sätta igång med att) arbeta l. syssla med ngt. I en tid, då raseriets bedröfliga följder yppades alt mer och mer, och alla närings-grenar förtvinade, hade det varit orådeligt at sysselsättas med .. (sånggudinnornas) skötsel, som tarfva näring. GFGyllenborg Vitt. 2: 27 (1773). Vid ett ungt hof endast syslosattes (O. v. Dalin) at roa utan at gagna. GJEhrensvärd Dagb. 1: 207 (1777). Alla fiskare hasta til stranden. En del sysselsättas med att tilreda sina nät. Lannerstierna Äfv. 4 (1790). Fruntimren sysselsättas med något smått handarbete. Envallsson TokrolNatt. 1 (1791). All förnuftkännedom betracktar antingen något slags object, eller sysselsättes den blott med förståndets och förnuftets form. Boëthius Kant Föret. 1 (1797). Emedan arbeta är at mödosamt Sysslosättas (osv.). Lidbeck Anm. 334 (1798). (De som) endast syslosättas med omsorger för werkelige eller inbillade behof. Retzius FlVirg. 115 (1809). LMEnberg i 2SAH 7: 294 (1815).
b) refl.: skaffa sig l. ha sysselsättning; äv. i uttr. sysselsätta sig med, förr äv. i ngt l. med att (göra ngt), förr äv. sysselsätta sig att göra ngt, skaffa sig ngt att syssla (se SYSSLA, v. 2) med; uppehålla sig vid ngt; ägna sig åt ngt. GBenzelstierna i BenzelBr. 325 (1742). De borde ära Gud, och älska sin Nästa; detta gå de förbi, och syslosätta sig med annat. Borg Luther 2: 636 (1753). När mina år tiltogo, och jag började på at få någon stadga uti min eftertanka, sysselsatte jag mig större delen af dagen at stifta en helsosam oenighet tjenstefolket emellan. Creutz Vitt. 84 (1759). Nohrborg 330 (c. 1765: i). Kanske har orsaken .. (till att Lugnåsberget innehåller sandsten o. alunskiffer) varit, at naturen här för mycket sysselsatt sig med bildningen af den till qvarnsten förvandlade underliggande graniten. Svea 1: 47 (1818). Låt icke förleda er att sysselsätta er för länge i natt med afskriften af den heliga Johannes’ uppenbarelse. Rydberg Ath. 216 (1859). Ännu i dag kalla vi den forskning, som sysselsätter sig med att hänföra orden till sitt ursprung, för etymologi. Tegnér SprMakt 114 (1880). Han hade aldrig haft svårt att sysselsätta sig själv. Gripe Tordyv. 36 (1978).
Spalt S 15762 band 33, 2000