| Publicerad 1916 | Lämna synpunkter |
DISPENSERA dis1paŋse4ra, stundom (i bet. 1 vanl., beroende på inflytande från lat.) -päns- l. -pens-, i Sveal. äfv. -e3ra2 (disspanngsèra o. disspännsèra Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING, -NING (†, O. Martini Pred. C 1 b (1606)); jfr DISPENS, DISPENSATION.
1) [jfr motsv. anv. i d., holl., t., eng., fr. o. nylat., äfvensom bet. utväga i lat.] apot. uppväga o. blanda (de olika beståndsdelar som ingå i ett läkemedel l. ett recept), bereda; numera vanl. ngt allmännare: tillreda o. utlämna till allmänheten (ett läkemedel). Någon af .. (läkarna) må wara tillstäds (i apoteket), när som särdeles store och kostbare Compositioner, såsom Theriaca, Mithridatium .., eller sådant annat mera, blifwer dispenserat. Stiernman Com. 4: 1054 (1688). Dispensera .. Fördela, afväga och tillreda ingredienser. Dalin (1850). Dispensera medikamenter. Förh. v. sv. läk.-sällsk. sammank. 1862—63, s. 181. Hvita flaskor för dispansering af medicin. FFS 1880, nr 26, s. 25. Vätskor, som blifvit, enligt å recept gifven föreskrift, droppvis dispenserade. SFS 1893, Bih. nr 101, s. 34. Massan utstrykes på shirting .. och dispenseras betäckt med gas. Ahlberg Farm. tekn. 223 (1899).
2) [jfr motsv. anv. i d., holl., t., eng., fr. o. lat.] (†) utdela, fördela; utbetala. Han haffwer .. slagitt klippinger ther han skulle mynte halfförestycker och säden thet dispenseredt och vtgiffwitt effter såsom honnom haffwer syntz. Hist. handl. XIII. 1: 86 (1563). Han war förkastat (dvs. beskylld) det han orättrådeligen skall hafwa dispenserat och vth deelt sochnediäknepeningarna. Ångerm. landstingsprot. 30 dec. 1643, fol. 59. (Påfvarna läto) igenom sine Legater sambla och dispensera the Allmosor och legata, som til thetta helige Krijget (dvs. korstågen) gifne blefwo. Brask Pufendorf Inl. t. hist. 188 (1680).
3) [jfr ä. d. det vaar Gud, der der med kunde dispensere, som hand vilde; dispenserede øffrigheden det saaledis, mnl. salech sal die knecht sijn, din die here also sal vinden dispenserende ende doende alse hi comt, eng. shall we say .. that this whole Universe is dispensed and ordered, by a mere Irrational .. and Fortuitous Principle, mlat. dispensantur per ministerium angelorum, lat. res domesticas dispensare. Med afs. på bet.-utvecklingen jfr liknande utveckling af DISPONERA] (†) anordna; afgöra, bestämma; med obj. l. abs. l. med prep. om l. med. Att .. (kyrkoprästen i Forssa) må och skall förhandle, ransake, dispensere och ändeligen förhöre (dvs. granska) alle the förberörde saker och ärender, som echteskapet tillyde (dvs. angå). G. I:s reg. 17: 445 (1545). Doch haffver H. K. M:tt såsom dette landz skytzherre mått och machtt .. om regeringen och andre nödtorfftighe saker här udi landhett att dispensere, som thett sigh bör. Oxenst. brefv. 5: 24 (1613). För min Person hade iagh .. medh en slijk Brotzligan sålunda dispenserat, at iagh hade honom ibland the andre Christne blifwa låtit. Schroderus Osiander 1: 301 (1635). Wijn sädhen är — 7 t(unno)r, den pastor dispenserar ensam om. Murenius Acta visit. 6 (1637). The ährender som .. (kommissarierna) aff sigh sielff dispensera förmåtte. Widekindi Krigsh. 573 (1671). (Lapparna) wilia .. om .. (barnens) giftermål, såsom dem behagar dispensera. J. Tornæus (1672) i Landsm. XVII. 3: 42. Kongl. Maj:t tillåter biskopen eller probsten efter skäl och omständigheter at dispensera (i fråga om adelns vigsel i hemmet l. i kyrkan). Sv. synodalakter 1: 426 (1755).
4) [bet. är eg. ett specialfall af 3] i kraft af sitt ämbete, sin värdighet o. d. träffa en anordning med ngn hvarigenom denne fritages från iakttagande af en skyldighet, en föreskrift o. d.: gifva dispens, bevilja eftergift af l. undantag från ngt.
a) [jfr fsv. gudh siälwer hafdhe .. dispenserat mz henne ower moysi lagh, ä. d. dispensere de med legfolck oc andre for pendinge vdi hver, isl. at hann dispenseri með þér at þú takir biskups vígslu, mnl. dit es dicke gedispenseert mit mannen, die dat hebben ghedaen, ä. eng. God had dispensed wyth theym to haue manye wyues, mlat. si prælatus dispensaret cum aliquo super voto de ingressu religionis] (†) med prep. med: gifva (ngn) dispens; gifva dispens från (ngt) (se slutet). (Munkar o. nunnor) haffue giffuit påuan jtt stycke peninge at han haffuer dispenserat medh them j the stycke som the ey haffua welet halla, och hwad påuen ey haffuer dispenserat, haffua the wel dispenserat sielffue. O. Petri Clost. E 3 b (1528); jfr d. Uti extraordinarie fall .. kan med dhem, som .. (innan de genomgått gymnasiets alla klasser) till Academien komma willia, dispenseras efter Magistratus och Consistorij betänkiande. Thyselius Bidr. 51 (1637). — [jfr eng. there needs no Pope to dispense with the Peoples Oath] med afs. på sak: i ett visst fall upphäfva giltigheten af (ngt) (jfr e). (Gud) förbödh .. j Mosi lagh, at man icke skulle fråga the dödha om the leffuande. Allena (dvs. men) här dispenserar Gudh j Christi vpståndelse medh thenna reglo til vpståndelsen. P. Erici Musæus 2: 6 b (1528).
b) [jfr fsv. haffua formännene enga makt at liisa eller dispensera j them (de punkterna), eng. the Pope could not dispense in the allegiance due by Catholics to their Sovereigns, mlat. dispensare in tali casu] utan obj. l. ss. vbalsbst.; ofta med prep. i. Om .. (fastan) hade warit gudz bodh, hade aldrigh ingen hafft macht til ath dispensera ther vdinnan. O. Petri P. Eliæ h 4 b (1527). Ther före lät .. (ärkebiskop Gustaf Trolle) sigh så tyckia, at han icke borde reknas för mandråpare .., påwans dispensering skulle förswara honom ther före. O. Petri Kr. 312 (c. 1540). Man moste (i katolska kyrkan) .. så månge förbudne gradus (dvs. släktskapsled) införa, .. på thet Prästerna skulle bekomma offtare Lägenhet til at dispensera. Brask Pufendorf Inl. t. hist. 440 (1680). Winroth Civilr. 3: 4 (1901).
c) [jfr fsv. j them stykkiom som the ey mogha them wtj liisa ellir dispensera, t. er ist vom fasten dispensiert, eng. who was to dispense them from their oath? fr. ces austères lois dont vous me dispensez] med personobj. o. prep. från: fritaga l. frikalla (ngn från hvad allmän lag o. d. påbjuder). Ridderskapet (i Bremen o. Verden har) sig tilbudit, at wilja erlägga Tre tusende Riksdaler, om de för denna gången ifrån sådan commendering kunde blifwa dispenserade. Stadg. ang. landtmil. 4: 1214 (1700). Alla de der löftena, att hålla så fasligt af hvarandra, dispenserar jag både dig och baron H. ifrån. Bremer Nina 382 (1835). (Den hel. Antonius) dispenserade .. (hafvets fiskar) från Dopet, emedan de redan och all sin tid lefde i vattnet. C. J. L. Almqvist (1853) i Ord o. bild 1904, s. 19. Från den en gång med alla lagliga formers iakttagande stiftade lagen bör ingen hvarken kunna eller begära blifva dispenserad. Gilljam Inbjudn. 1865, s. 8. Följden .. (af att söka inskränka furstens suveränitet) blefve, att han sjelf ej blott skulle dispensera sig från den medborgerliga lagordningen, utan lika mycket frångå den gudomliga och naturliga. Bolin Statsl. 1: 280 (1870). — särsk. i fråga om undervisnings- l. läroämne: fritaga (ngn från undervisning l. examen i ett visst ämne); vid allmänna läroverk förr i sht: befria (ngn från läsning af latin o. grekiska l. från ett af dessa språk). De dispenserade, vid åtskilliga ä. läroverk (t. ex. Härnösand, Linköping, Skara, Strängnäs) benämning på de lärjungar som voro befriade från latin o. grekiska, ”realister”. De, hvilka .. ämna söka den Juridiska .. Doctorsgraden, (äro) i den Philosophiska examen, .. dispenserade ifrån förhör i det Hebreiska språket. Ber. af rev. ö. el.-lärov. 1825, Bil. I, s. 8. Ynglingar, som äro dispenserade från alla gamla språk. Därs. 1843, Bil. S, s. 86. Adjuncten .. (N. N. har undervisat) Dispenserade i Franska och Engelska språken. Broman Redog. f. el.-lärov. i Strengnäs 1861—62, s. 5. Rätt att dispensera sin myndling från skolans religionsundervisning. Ped. blad 1876, s. 174. J. Humble i Verdandi 1887, s. 203.
d) [jfr ä. eng. he cannot dispense that a man should keep a concubine, ffr. jà ne dispenseroit ce mariage, car il estoient trop proçain] (†) med sakobj. betecknande det som tillåtes: (dispensvis) tillstädja l. medgifva l. tillåta (ngt). RA 1: 462 (1546). At sådana saker (som t. ex. äktenskap med afliden makas systerdotter) .. dispenserat och effterlatne (dvs. tillåtna) blifva kunde. Därs. 618 (1552). Then Syndabekennelse, som görs för Församblingena .., Är .. icke så aldeles aff nödhenne .., Medmindre (dvs. att icke) ther vtinnan kan vndertidhen haffwas fördragh (dvs. underlåtas), eller någhot dispenseres och förandras. L. Paulinus Gothus Thes. cat. 364 (1631).
e) [jfr ä. eng. the churche hathe since dispensed and undone the bonde, ffr. li mandement dou roi son père .. dispenssoient son sierement] (†) med sakobj. betecknande det hvarifrån dispens beviljas: upphäfva giltigheten af (ngt), annullera (jfr a slutet). Schroderus Osiander 1: 325 (1635). Att Konungen må äga magt .. dispensera allmänna lagens stadgande i vissa fall. Ad. prot. 1809, IV. 1: 1698. jfr: Hur mycket heligt har icke religionshatet dispenserat! Lindberg Moham. 88 (1897).
5) [jfr eng. he appeared to think himself .. dispensed from all necessity of providing for himself, fr. dispensez-moi de parler là-dessus, il s’est dispensé d’aller à son bureau] (numera mindre br.) i allm.: fritaga l. befria l. frikalla (ngn från att göra ngt); äfv. med saksubj.; refl. l. i pass.: vara befriad från, slippa att göra ngt. Dee hafva fuller bedit mig därom (näml. att upprätta suppliken), män så ville jag giärna dispenseras derifrån för sine serdeles orsaker. RARP 11: 298 (1672). Hr Öfversten Stobée ock Hr Öfversten Modé anhålla at blifva dispenserade ifrån denne Deputation. 2 RARP 4: 141 (1726). (Att saken redan är afgjord) dispenserar oss icke ifrån vår plickt at yttra oss på våra samveten. Därs. 5: 155 (1727). Den förstnämde har på alt sätt budit til at dispensera sig från at härvid vara närvarande. SP 1779, s. 374. Penningarna .. kunna icke ersätta lifvet och dispensera oss icke från lifvets lagar. Almquist Ärftlighetsl. 113 (1912).
-PRIS~2. Då .. (oblatkapslar) användas enligt läkares recept vid pulvers dispensering, taxeras utöfver dispenseringspriset. SFS 1893, Bih. nr 101, s. 32. —
(4) -RÄTT~2. jfr DISPENS-RÄTT, DISPENSATIONS-RÄTT. Ber. af rev. ö. el.-lärov. 1824, Bil. L, s. 43. —
-SKÅL~2. Rester af pulver .. få aldrig kvarsitta i dispenseringsskålarne. Ahlberg Farm. tekn. 269 (1899). —
-VÅG~2, pl. -ar. Handvåg (särskildt s. k. dispenseringsvåg). SFS 1880, Bih. nr 39, s. 2. Ahlberg Farm. tekn. 256 (1899).
Spalt D 1597 band 6, 1916