| Publicerad 1923 | Lämna synpunkter |
DÅS då4s, n.; best. -et.
(hvard., föga br.) förhållande(t) l. tillstånd(et) att dåsa. Slutligen vaknade han ur sitt dås och höjde gäspande armarna. Heidenstam Alienus 1: 108 (1892). Hela sällskapet satt och njöt sitt angenäma dås. Högberg Frib. 198 (1910). — jfr HALF-DÅS.
Spalt D 2496 band 7, 1923