| Publicerad 1924 | Lämna synpunkter |
FJÄRDEDEL fjæ3rde~de2l, vard. äv. (i bet. b ε nästan alltid) FJÄRNDEL fjæ3rn~de2l, r. l. m.; best. -en (-deln (i värs) Adlerbeth HorSat. 35 (1814), Hagberg Shaksp. 6: 250 (1849: -del’n)); pl. -ar ((†) fjernd’lar Bellman 2: 46 (1769)).
så stor del av ngt som fås, då det delas i fyra (tillnärmelsevis) lika stora delar; ofta skrivet 1/4. Dela i fjärdedelar. Äga en fjärdedel l. fjärdedelen i (l. av) ngt. Han ärvde tre fjärdedelar av förmögenheten. Det sistförflutna fjärdedels århundradet. Ett fjärdedels mantal, hemman. En fjärdedels procent (vanl. tecknat 1/4 %). En fjärdedels timme (förr äv. stund). Det ska’ gå på en fjärndels sekund (vard.). BtFinlH 3: 393 (1558). En Liten steen wedh pass En fierdendelss marck till wicht. ÅngermDomb. 27/11 1634, fol. 74. Nu snart in emot Tree fierdels åhr. VDAkt. 1689, nr 169. (De som sitta på undantag) så någon fjerndedels tunna. NorrlS 77 (c. 1770). Innom en fjerndels stund (dvs. timma) de här hvarannan råka. Livin Kyrk. 118 (1781). En statyett i fjärdedels naturlig storlek. PT 1900, nr 255, s. 3. — särsk.
a) mus.
α) [jfr t. viertelnote, -pause] i uttr. fjärdedels not l. fjärdedel, not med ett tidsvärde som utgör en fjärdedel av helnotens (i notskrift tecknad ♩); fjärdedels paus, paus med samma tidsvärde som en fjärdedels not (i notskrift tecknad { }). Londée Kellner 11 (1739). En fjerdedels not. Nordforss (1805). En fjerdedels .. paus. Dalin (1851). Taktens andra fjerdedel. Fröberg Harm. 1: 182 (1878).
β) [jfr t. dreivierteltakt o. d.] i uttr. två, tre (osv.) fjärdedels takt, taktart där varje takt upptager en tidslängd som motsvarar värdet av två, tre (osv.) fjärdedelar. Weise 1: 248 (1769). Mecklin BegTonk. 19 (1802). 2NF 24: 4 (1916).
b) elliptiskt för vissa förb. av fjärdedels o. efterföljande sbst.
α) (†) i fråga om månens faser: kvarter. Vngt Folck .. skola låta sigh Åder i then första Fierdedelen. IErici Colerus 1: 125 (c. 1645).
β) (†) fjärdedels timme, kvart. Klockan war en fierdeel öfuer otta. VDP 1662, s. 428. Ur som slår fjerdedelar. Nordforss (1805).
γ) (numera bl. starkt bygdemålsfärgat) fjärdedels mil, fjärdingsväg; äv. i förb. fjärdedels (fjärndels) väg. Tå fienden reda var på en fierdedels väg här när ankommen. OxBr. 8: 368 (1642). Skjutskarlen .. (sade) att det är ”fem fjärndelar” till Ransjö. Lindström Härjed. 51 (1894). Vasenius Top. 2: 137 (1914).
δ) (†) fjärdedels skålpund. Den slanten, .. dugde till en hel fjerdedel kaffe. Almqvist Grimst. 4 (1839).
ε) i sht slakt. om hälften av framdel l. bakdel av slaktat djur. Stycka i fjärndelar. LAHT 1882, s. 157. jfr BAK-, FRAM-FJÄRNDEL.
η) fjärdedels not, se a α.
c) (†) konkret: fjärding (se d. o. 4). EkenäsDomb. 1: 180 (1653). 17 små fiärdelar nya obekade. KKD 10: 18 (1707).
Ssgr. Anm. Tillfälligtvis kan med fjärdedel bildas ett stort antal ssgr, vilka emellertid ofta äro att betrakta bl. ss. sammanskrivningar. Dylika, t. ex. FJÄRDEDELS-HEMMAN, -LOD, -MARK, -SEKEL,- TIMME, -TUNNA, -VÄG, -ÅR, upptagas icke här nedan.
B: FJÄRDEDELS-BONDE. (i sht i fråga om äldre förh.) kam. bonde som innehar ett fjärdedels hemman. VetAH 1783, s. 14. Thulin Mant. 1: 31 (1890). —
-STAV. [jfr fr. quart de rond] (mindre br.) byggn. rund list vars omkrets bildar en fjärdedels cirkel, kvartstav. König Mec. 82 (1752; skrivet ss. två ord). Palmblad Fornk. 2: 264 (1844). —
(b γ) -STOLPE. (numera knappast br.) jfr FJÄRDINGS-STOLPE. CGripenberg (1808) hos Hjelt Medicinalv. 3: 308. Blanche Bild. 2: 140 (1864). —
-TON. mus. (I forngrekernas enharmoniska tonföljd) sönderdelades halftonerna e-f och h-c till fjerdedelstoner. Mankell MusH 1: 59 (1864). —
Spalt F 701 band 8, 1924