| Publicerad 1924 | Lämna synpunkter |
FLAKVAGN fla3k~vaŋ2n, äv., i sht i bet. 2, FLACKVAGN flak3~, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
1) (i vissa trakter) enkel lastvagn med vagnskorg i form av en låda med platt botten o. i allm. låga sidoväggar; jfr FLAKE 5. VetAH 1757, s. 273. En stor, så kallad flakvagn, som är lastad med ohyflade likkistor. Wetterbergh Penning. 345 (1847). VerdS 122: 30 (1904).
2) (i vissa trakter) fyrhjulig öppen åkvagn av enklare slag, med två säten; jfr TRILLA. CFDahlgren 5: 23 (1832). Lätta park- och flackvagnar. Wrangel HbHästv. 561 (1885). jfr: 1 flackvagn med Sufflette. BoupptVäxiö 1839.
Spalt F 751 band 8, 1924