Publicerad 1924   Lämna synpunkter
FLASK flas4k, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(flasch 1676 (: huudaflasch))
Etymologi
[sv. dial. flask, ficka i tröja l. rock, åder i trä; jfr (ä.) d. flask(e), bred kluven trästicka, flik av hud l. tyg, nor. dial. flask, flat kant, flaska, trästycke som är kluvet längs träets fibrer, nt. flasch(e), t. flatsche(n), avrivet tunt stycke av tyg l. trä o. d.; möjl. besläktat med FLAS, sbst.1]
1) (†) avriven flik (av hud); anträffat bl. i ssgn HUDA-FLASK.
2) (†) utskuren flik på klädesplagg, skört. VRP 1647, s. 226. (Hon) såg Nils hade nogot vnder Råcken och tog vnder flasken, och fick så see han hade der nogra alnar blomerat suart kaff (dvs. ett slags tyg). Därs. 1652, s. 724. jfr TRÖJE-FLASK.
3) (numera bl. bärgv.; föga br.) flatsida; jfr FLISA, sbst. 2. Möller (1807; med hänv. till flatsida). Lidbeck Garney 1: 93 (1816).
Ssg (till 2, †): FLASKE-TRÖJA. [jfr (ä.) d. flasketrøie] (†) benämning på ett till den forna mansdräkten i vissa trakter, särsk. i Skåne, hörande plagg. SGagnerus i SvMag. 1766, s. 70. Flasketröijor voro svarta, med sex flikar till skiorte (dvs. skört) brukade i sorg, äro merendels aflagde. Lönqvist Bara 20 (1775).

 

Spalt F 769 band 8, 1924

Webbansvarig