gymnasium | SAOB

Publicerad 1929

GYMNASIUM jymna4sium l. 0302 (gymna`-sium Weste; jymmnásiumm Dalin), n. ((†) r. l. m. VDAkt. 1680, nr 19, HLittSt. 1: 306 (1821)); best. -iet, i best. anv. äv. utan slutart. ((†) -iumet GymnStrengn. 3: 28 (i handl. fr. 1651); ss. r. l. m. -ien); pl. -ier.

Ordformer

(Anm. Ordet hade förr ofta latinsk böjning, t. ex. gymnasia, pl. Thyselius Bidr. 78 (1640))

Etymologi

[liksom dan. o. t. gymnasium av lat. gymnasium, av gr. γυμνάσιον, offentlig idrottsplats, till gr. γυμνός, naken (jfr GYMNO-)]

1) under antiken, i sht i Grekland: offentlig anläggning för ungdomens fysiska fostran samt senare äv. för dess andliga utbildning (i det att dessa anstalter blevo samlingspunkter för filosofer, konstnärer o. d.). Norrmann Eschenburg 1: 78 (1817). Hahr ArkitH 95 (1902).

2) högre undervisningsanstalt l. högre avdelning av en sådan vari undervisningen avser att förbereda för vetenskapliga studier, specialstudier l. för vissa sysselsättningar som kräva ett visst högre mått av bokliga kunskaper; förr om den i stort sett självständiga lärdomsskola som i allm. mottog sina lärjungar från trivialskolan och vars förnämsta uppgift var att förbereda dem för akademiska studier (l. direkt för prästkallet); numera i sht om den högre avdelningen av de 1849 upprättade elementarlärovärken (senare kallade: högre allmänna lärovärk), vilken motsvarar det gamla gymnasiet (ss. officiell benämning från 1904, motsatt: realskola); numera äv. ss. beteckning för vissa högre fackskolor (tekniskt gymnasium, handelsgymnasium); i fråga om utländska förh. om olika slag av lärdomsskolor som benämnas med motsv. ord på respektive språk. Tekniskt gymnasium, benämning på år 1921 inrättad typ av läroanstalter för meddelande av högre teknisk o. merkantil bildning av mera allmän natur. Kommunalt gymnasium, gymnasium för vilket en kommun bär det ekonomiska ansvaret. (Det) syness högnödigt, att ett Gymnasium eller een Kongeligh Skola, blifwer j hwart Biskopz Stifft .. Uprättat. Thyselius HandlLärov. 1: 7 (1620). Karl hade .. genomgått gymnasium och skulle bli student i Upsala. De Geer Minn. 1: 21 (1892). SFS 1919, s. 765. — jfr CIVIL-, FLICK-, HANDELS-, LATIN-, PRO-, REAL-GYMNASIUM m. fl.

Ssgr (till 2): GYMNASIE-, i fråga om ä. förh. äv. GYMNASII-ADJUNKT. (gymnasie- 1882 osv. gymnasii- 1756—1887) (förr) lärare som biträdde lektorerna vid undervisningen på gymnasiet (o. var exspektant till lektorat). Beckman VSkol. 1: 83 (i handl. fr. 1756). Utom ofvannämnde Sex ordentlige Lärare, skal vid hvart Gymnasium tilsättas en Gymnasii Adjunct. Skolordn. 1807, s. 43. —

-ADJUNKTUR. (gymnasii-) (förr) gymnasieadjunkts befattning l. tjänst. VDAkt. 1735, nr 29. —

-BETJÄNT. (gymnasii- 1664—1843) (†) innehavare av tjänst vid gymnasium. Wilskman Eccl. 236 i handl. fr. 1664). Ingen Gymnasii eller Scholæbetient, vare sig Lector, Rector eller Conrector. VDAkt. 1749, nr 28. SPF 1843, s. 348. —

-BIBLIOTEK. (gymnasie- 1909 osv. gymnasii- 1754—1841) (i sht förr) Strängnäs stifts- och gymnasiebibliotek. Leinberg Skolv. 3: 276 (1754). —

-BOKHÅLLARE~0200. (gymnasii-) (förr) Gymnasii Bokhållaren ock Ränte-Mästaren (J. O. Scharp). Œdman Bahusl. 84 (1746). Aurelius (o. Follén) Herdam. 1: 760 (1785). —

-BOKTRYCKARE~0200. (gymnasii-) (förr) Leinberg Skolv. 3: 269 (1752). —

-BOKTRYCKERI~1002. (gymnasii-) (förr) CircConsistUpplysnGymnScholor 1813, Bih. nr 1, s. 3. —

-HEMMAN. (gymnasie- 1875 osv. gymnasii- 1741—1883) kam. till ett gymnasium anslaget l. skänkt hemman vars avkastning uppbars av ngn gymnasielärare (efter skolreformen 1849 av motsvarande lärovärkslärare). PH 3: 1803 (1741). —

-HUS. (gymnasii-) (förr) Leinberg Skolv. 3: 262 (1749). —

-KAMRAT. (gymnasie- c. 1880 osv. gymnasii- 1826—1887) (i sht förr) Törneros Bref 1: 192 (1826). —

-LÄRARE. (gymnasie- 1891 osv. gymnasii- 1817—1887) (i sht förr) FörslSkolordn. 1817, s. 50. —

-NOTARIE. (gymnasii-) (förr) gymnasist som biträdde rektorn i hans ämbetsutövning. VRP 10/11 1729. 1LundagKron. 164 (1918; i fråga om förh. i början av 1850-talet). —

-ORDNING. (gymnasie- 1636 osv. gymnasii- 1724—1843) (förr) stadga för gymnasium. RP 6: 331 (1636). SPF 1843, s. 318. —

-REKTOR. (gymnasie- 1891 osv. gymnasii- c. 1757—1880) (i sht förr) BtHforsH 2: 4 (c. 1757). —

-STAT. (gymnasie- 1898 osv. gymnasii- 1719—1891) (förr) sammanfattande benämning på lärarna vid ett gymnasium. ResolPrestBeswär 1719, s. C 1 b. Den 23 dennes .. ankom .. vår .. Konung .. til Staden, då .. Gymnasii- och Scholä-Staten .. voro Hans Maj:t .. til möte. GT 1788, nr 116, s. 2. —

-TID. (gymnasie- 1885 osv. gymnasii- 1817—1897) (i sht förr) särsk. om tid varunder ngn vistas ss. lärjunge vid ett gymnasium. FörslSkolordn. 1817, s. 114. —

-UNGDOM. (gymnasie- 1902 osv. gymnasii- 1691—1889) (i sht förr) jfr SKOL-UNGDOM. Efter gymnasiiungdomen i mangel på ljuskronor måste sjelf i händerna ljusen hålla. Arcadius VexjöL 39 (cit. fr. 1691). —

-ÅR. (gymnasie- 1906 osv. gymnasii- 1760—c. 1850) (i sht förr) jfr -TID. VDAkt. 1760, nr 293.

Avledn.: GYMNASIAL, se d. o. —

GYMNASIASTISK, adj. (†) till 2: gymnasie-. Hammarsköld SvVitt. 1: 302 (1818). SvLittFT 1834, sp. 825. —

GYMNASISK, adj. (†) till 2: gymnasie-. VDAkt. 1730, nr 525. ProjFörordnTrivialsch. 1760, s. A 2 a. —

GYMNASTISK, adj.1 (†) till 2: gymnasie-. VDAkt. 1750, nr 207. Insupa .. ett falskt begrepp om den gymnastiska friheten. Frey 1845, s. 388.

Spalt G 1403 band 10, 1929

Webbansvarig