Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GÖRDELMAKARE jœ3rdel~ma2kare, m.; best. -en, äv. -n; pl. =.
Ordformer
(giörl- 1696 (: giörlmakar arbete). gyll- VexiöBl. 1817, nr 3, s. 4, Därs. 1841, nr 34, s. 3. gylle- LundKonsP 27/9 1816, § 5. gyllen- VDAkt. 1755, nr 253, Därs. 1791, nr 302. gytle- GbgMag. 1762, s. 39. gölder- c. 1786. gördel- (gi-, gj-, j-, -ell-) 1640 osv. görell- 1668)
Etymologi
[jfr ä. holl. gordelmaker; av GÖRDEL 1 o. -MAKARE. Anm. Formerna gyll- gylle(n)- torde åtminstone delvis bero på invärkan från FÖRGYLLA]
urspr. o. eg.: handtvärkare som förfärdigar bälten o. därtill hörande beslag o. spännen; sedermera bl. ss. benämning på utövare av ett handtvärk som består i förfärdigande (o. förgyllande) av (i allm. mindre) föremål (i sht spännen, knappar, beslag, ljusstakar o. d.) av mässing l. av annan kopparlegering (gulmetall, brons); gälbgjutare; jfr BÄLTARE, GÖRDLARE. Linc. (1640). Den Klutaren Giördelmakaren, som har beslaget (till selarna) så länge hos sig. Modée FruR 36 (1738). Stockholms Stad äger nu af Borgerskap .. 12 Gördelmakare. PJBergius IVetA 1758, s. 32. Gördelmakare, som förfärdiga metall- och förgyllda messingsknappar. Gustaf III 1: 236 (1778). Gelbgjutare eller Gördelmakare. SPF 1842, s. 33. MalmöAdrKal. 1928, s. 564.
Ssgr: GÖRDELMAKAR- l. GÖRDELMAKARE-ARBETE ~020 l. ~200. abstr. o. konkret. AntecknSaml. 141 (1696; konkret). ÖoL (1852). —
-GESÄLL. (i sht i fråga om ä. förh.) AntecknSaml. 141 (1696). AB 1834, nr 182, s. 2. —
-MÄSTARE. (i sht i fråga om ä. förh.) SvT 1852, nr 18, s. 1. —
-VÄRKSTAD. SP 1780, s. 1192. —
-ÅLDERMAN~102 l. ~200. (förr) BoupptSthm 17/12 1681. —
-ÄMBETE~020 l. ~200. (förr) gördelmakarnas skrå; äv. (†): gördelmakeri. (N. N.) Lährer Jördelmakare Embetet hoos Mest:r Hans Jacob. BoupptSthm 14/10 1675. Mestare af Giördell makare Embetet. Därs. 22/11 1678, Bil. MeddNordM 1901, s. 265.
Avledn.: GÖRDELMAKERI10104, n. gördelmakares handtvärk.
Ssg: gördelmakeri-arbete~020, äv. ~200. gördelmakararbete. SFS 1902, nr 134, s. 8.

 

Spalt G 1742 band 10, 1929

Webbansvarig